Annons
Annons
  • Arbetsdomstolen kommer med ett avgörande i nästa vecka. Foto: Claudio Bresciani/TT

DO ställer krav på ändrade avtal

Publicerad 10 oktober 2019, kl 14:55

Avtalen inom bemanningsbranschen kan leda till diskriminering. Det hävdar Diskrimineringsombudsmannen efter att en kvinna med funktionsnedsättning nekats extraarbete. DO stämmer arbetsgivaren, men kräver också ändringar i kollektivavtalen.

Kvinnan har en funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga och sjukersättning med 75 procent. Hon var intresserad av att söka ett tillfälligt extraarbete som programvärd. Men för att komma ifråga för arbetet krävde bemanningsföretaget, som annonserade ut arbetet, att hon skulle ha en annan huvudsaklig sysselsättning på minst 50 procent. Och att hon hade sjukersättning hjälpte inte. Företaget hänvisade till att sjukersättningen inte motsvarade kravet på annan huvudsaklig sysselsättning.

Bakgrunden till företagets agerande är kollektivavtalets krav för att få tidsbegränsad anställning. Det handlar exempelvis om vikariat eller praktikarbeten, men kan även gälla en tjänsteman med annan huvudsaklig sysselsättning.  I det här fallet rör det ett LO-avtal, men avtalet för tjänstemännen har ett liknande innehåll. Kravet är tänkt att möjliggöra deltidsarbete och begränsa visstidsanställningar.

DO, som har granskat fallet, lutar sig mot ett avgörande i Arbetsdomstolen 2018. Då kom AD fram till att det rörde sig om indirekt diskriminering när en kvinna som hade sjukersättning på 50 procent inte fick en tjänst.

– AD menade dels att en person med sjukersättning har sin försörjning tryggad, dels att ett sysselsättningskrav på ett oproportionerligt sätt leder till uteslutning av personer med funktionsnedsättning, säger Martin Mörk, processchef vid DO.

– Frågan är varför parterna trots den tydliga domen inte har ändrat i avtalen ännu. AD gjorde ju i domen sin bedömning i förhållande till de syften som parterna angett. Det är bekymmersamt om man bortser från domen och tillåter att diskrimineringen får fortgå.  

DO kommer dels att begära 80 000 kronor i diskrimineringsersättning för kvinnans räkning av arbetsgivaren, dels väcka en separat talan mot parterna om att avtalet ska ändras så att det inte längre finns någon diskrimineringseffekt.

– Om AD kommer med ett tydligt avgörande får vi naturligtvis ta konsekvenserna av det, säger Malin Wulkan, tf chefsjurist på Unionen.

Niklas Hallstedt
Niklas Hallstedt
[email protected]
  • Läs även...

    Skuld vid diskriminering ska klargöras

    Arbetsgivare ska inte kunna köpa sig fria från anklagelser om diskriminering. Det har EU-domstolen slagit fast. Men avgörandet kan även försvåra möjligheterna att komma överens i domstol anser Unionen.

  • Läs även...

    Få arbetsgivare döms för diskriminering

    Trots att diskriminering på jobbet är vanligt är diskrimineringsärenden svåra att driva till domstol. På fem år har Unionen bara vunnit en enda gång mot en arbetsgivare. Men hälften av medlemmarna får ändå kompensation.

  • Läs även...

    "Las-förslaget kan få viss betydelse"

    PTK och Svenskt Näringsliv sa ja. LO sa nej. Men till vad? Parterna håller på las-förslaget men visst innehåll har ändå sipprat ut. Och delar kommer kanske att lyftas in i en framtida lag om anställningsskydd, tippar en arbetsrättsexpert.

  • Läs även...

    Ordnade padelturnering – fick sparken efter 19 år

    En kvinna på en tennis- och padelklubb fick sparken efter 19 år. Enligt klubben gjorde hon fel när hon anordnade aktiviteter efter stängning. Men kvinnan hade fått chefernas tillåtelse och nu stämmer Unionen klubben på 200 000 kronor.

  • Läs även...

    Facket vill ta över ansvar från DO

    Risken för arbetsgivare som inte gör lönekartläggningar att råka ut för ett vite är mycket liten. Unionen vill därför ta över tillsynsansvaret från Diskrimineringsombudsmannen (DO).

  • Läs även...

    AD saknar teknik för digitala förhandlingar

    Antalet avgjorda mål i landets domstolar ökade under våren tack vare att man använt sig mer av videoteknik. Men AD, som saknar teknisk möjlighet att ha digitala förhandlingar, har inte påverkats särskilt mycket av krisen.