Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Unionen anklagar ishockeyförbundet för diskriminering

Svenska ishockeyförbundet har inte gjort någon lönekartläggning på flera år. Det kan ha lett till lönediskriminering, enligt Unionen. Nu lovar förbundet bättring.
David Österberg Publicerad
Christine Olsson/TT
Unionens fackklubb på Svenska ishockeyförbundet anklagar förbundet för könsdiskriminering i samband med lönesättning. Generalsekreterare Tommy Boustedt delar dock inte fackets uppfattning. Christine Olsson/TT

Tidigare i veckan avslöjade SVT Sport att Svenska ishockeyförbundet anklagas för könsdiskriminerande lönesättning. Enligt Unionenklubben saknar förbundet helt lönestrategi och lönepolicy vilket i sin tur har lett till könsdiskriminering.

Förbundsledningen får också kritik för hur löneförhandlingarna går till. Flera anställda uppger att de inte fått ha några lönesamtal alls.

Lukas Ringqvist är central ombudsman på Unionen och ansvarar för idrotten. Han bekräftar för Kollega att Unionen genomfört en förhandling som gällde löneprocessen hos Svenska ishockeyförbundet. Han säger att parterna nu är överens om att en lönekartläggning ska göras och att eventuella osakliga löneskillnader ska korrigeras. De har också gjort upp en plan för hur lönearbetet ska fungera lokalt.

Generalsekreterare för Svenska ishockeyförbundet, Tommy Boustedt säger till SVT Sport att han under sina 19 år på förbundet hittills inte sett något behov av lönekartläggningar, men att han anser att behovet nu finns.

I ett mejl till Kollega skriver han att han inte delar fackklubbens uppfattning om att förbundet ägnar sig åt könsdiskriminerande lönesättning:

”Vi strävar efter en rättvis lönesättning och därför har vi varit överens med facket om att göra en noggrann lönekartläggning för att få rätt fakta. Den kartläggningen håller just nu på att avslutas”, skriver han.

Tommy Boustedt skriver också att cheferna ska bli bättre på att hålla lönesamtal: ”… är det så att vi kan förbättra de samtalen så är det så klart något vi tar med oss. Jag tycker det är oerhört viktigt med ett bra samarbete mellan arbetsgivare och facket och vi sitter ned nu för att tillsammans lägga upp en bra plan för vårt fortsatta samarbete.”

Alla företag ska kartlägga löner

Alla arbetsgivare ska enligt lag göra lönekartläggningar. Syftet är att upptäcka och åtgärda osakliga löneskillnader mellan könen. Företag med minst tio anställda ska dessutom dokumentera kartläggningen och de åtgärder som planeras.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Hon ska göra AI mindre fördomsfull

AI-system är fulla av fördomar och fakta om vita män. Alexandra Wudel har startat ett företag som testar AI-verktyg – och utbildar utvecklare i feministisk AI.
– AI kan bli en drivkraft för hållbarhet och inkludering, säger hon.
David Österberg Publicerad 14 oktober 2025, kl 06:07
Alexandra Wudel
Med sin start-up FemAI skaAlexandra Wudel göra AI-system mindre fördomsfulla. Swetlana Holz

De första krockdockorna utvecklades av män. Dockorna var runt 180 centimeter långa och vägde knappt 80 kilo. En följd av det var att bilar byggdes på ett sätt som skyddade män bättre än kvinnor.

I början av 2020-talet presenterade trafiksäkerhetsforskaren Astrid Linder världens första kvinnliga krockdocka. Den har bröst, bredare höfter, smalare skuldror och är kortare och lättare. Tillsammans med den manliga motsvarigheten kan dockan nu användas för att göra säkrare bilar för både kvinnor och män.

Fördomar byggs in i AI-verktygen

Många AI-system dras med liknande problem som de första dockorna hade. Systemen utvecklas av vita medelklassmän – och tränas på den information som finns tillgänglig i världen. Det innebär att fördomar riskerar att byggas in i AI-verktygen, enligt Alexandra Wudel. Förra året utsågs hon till ”årets AI-person” och är vd för FemAI, en start-up med bas i Berlin. 

– FemAI är ett pilotprojekt för att AI-utvecklare ska kunna testa hur fördomsfria deras AI-verktyg är. Det finns inga helt fördomsfria system, men med vår metod ska man kunna öka medvetenheten om fördomarna, säger hon.

Vad är feministisk AI?

– När vi pratar om feministisk AI fokuserar vi på de mest marginaliserade grupperna. AI är statistisk mönsterigenkänning. Det innebär att vissa människor underskattas eller saknas helt i datamängderna.

AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld

Just medvetenheten om att AI både skapar och återskapar vår värld är central, tycker Alexandra Wudel. Därför ägnar sig hennes företag också åt att utbilda företag och andra om problemen med AI.

– Man kan jämföra med dagens debatt om rasism och sexism. I dag är vi mycket mer medvetna än vi var för tio år sedan. Nu har vi ord som "mansplaining" och "gaslighting". Vi måste skapa samma medvetenhet kring AI-system.

AI-verktygen utvecklas snabbt av företag som vill tjäna pengar. Finns det en risk att teknologin utvecklas för snabbt?

– Jag tror att AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld. Men för att nå dit måste vi samarbeta. Forskning, AI-startups, företag, civilsamhället, politiker – alla måste arbeta tillsammans. Det finns inget annat sätt. Det är som på en julmiddag med familjen: man älskar inte varenda släkting, men man måste få det att fungera.