Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Flera studier har visat att det finns risk för diskriminering när en arbetsplats rekryterar. De bekräftas av en undersökning som Kantar Sifo har gjort på uppdrag av Unionen. Enligt den tror varannan chef att deras arbetsplats riskerar att diskriminera en jobbsökande.
– Det är väldigt allvarligt. Dessutom är det väldigt kortsiktigt och snudd på korkat med tanke på den kompetensbrist som många företag vittnar om, säger Marina Åman, andra vice ordförande i Unionen.
Störst risk för att råka ut för negativ särbehandling har personer med en psykisk funktionsnedsättning, tror cheferna. Därefter följer personer med klädsel med religiös koppling, fysiska funktionsnedsättningar och personer som är mer än 55 år.
Läs mer: Åldersdiskriminering på arbetsmarknaden ökar
Marina Åman ser flera problem med diskriminering.
– För det första är det ju ett problem för den som blir diskriminerad. Den personen får ju inte samma chans på arbetsmarknaden, trots likvärdig kompetens. Är det en person som har gått en statligt betald utbildning är det dessutom en stor samhällsekonomisk förlust. För det andra får företagen inte tillgång till den kompetens som finns. Mångfald på en arbetsplats ger olika perspektiv och en bra miljö för innovation., säger Marina Åman.
Hur kommer man till rätta med diskriminering?
– Det är viktigt att ha en mångfald bland de som rekryterar och det gäller allt från utformandet av kravprofilen till genomförandet av rekryteringen. Man bör också fundera över vilka metoder man använder, och till exempel använda sig av anonyma cv:n. Hur man uttrycker sig i platsannonser kan också påverka. Dessutom är det viktigt att utbilda alla i hur man rekryterar kompetensbaserat, så att fokus hamnar på kompetens.
Går det åt rätt håll?
– Det är väldigt svårt att svara på. Om jag jämför med tidigare mångfaldsrapporter verkar det som att vi i princip står still. Men det beror också på vad vi tittar på. När det gäller kvinnor i ledningsgrupper rör vi oss i alla fall åt rätt håll. Det tror jag beror på att det så tydligt mäts och att börsbolagen utmanas varje år. Men vi mäter exempelvis inte utomeuropeisk bakgrund på samma sätt eller personer med psykisk funktionsnedsättning.
Unionens undersökning säger inget om hur vanligt det verkligen är med diskriminering vid rekrytering. Men forskning visar att det förekommer. 2012 beställde Diskrimineringsombudsmannen en forskningsöversikt om rekrytering i arbetslivet. Enligt den har flera studier tydligt visat att diskriminering förekommer. Mest undersökt är diskriminering på grund av etnicitet, men forskningen visar också att arbetssökande blir bortvalda på grund av ålder, sexuell läggning och kön.
Läs mer: "Arbetsgivarna dissar utländsk arbetskraft"
I en undersökning som rekryteringsföretaget TNG gjort svarade 73 procent att de utsatts för diskriminering när de har sökt jobb. Enligt den undersökningen var det vanligast att bli bortvald på grund av ålder. 64 procent av jobbsökarna trodde att de nekats ett jobb för att de var för gamla. Och ju äldre de sökande är, desto vanligare är uppfattningen att någon gång ha blivit utsatt för åldersdiskriminering.
DISKRIMINERING ÄR FÖRBJUDET OM DET BEROR PÅ ...
– Jag orkar inte längre.
Ingrid Tauson ringde i början av juni upp arbetsförmedlingen och bad om att bli utskriven, avförd som arbetssökande. Nu går hon i pension, trots att hon har tre år kvar till 67 år, som är riktåldern för pension numer.
– Jag har varit arbetssökande sedan 2019 och de tuffare kraven på arbetslösa blev droppen som fick bägaren att rinna över. Ska jag lämna min familj, mitt hem och behöva flytta från Göteborg?
Förra året sökte Ingrid Tauson runt 200 jobb. Med närmare 37 års bred erfarenhet som alltifrån tekniker och ekonom till projektledare och chef inom telecombranschen, kunde hon tycka att någon skulle nappa på hennes kompetens – men nej. Hon fick nobben överallt, trots att flertalet jobb hon sökte var mindre kvalificerade och lönen betydligt längre än vad hon haft tidigare.
– Visst har jag blivit kallad till några intervjuer, med det ledde ingenstans. Det beror troligen på min ålder, men kanske också på att arbetsgivarna är rädda att jag ska lägga mig i eller tröttna, eftersom jag varit chef tidigare. Men jag skulle vilja säga att vi äldre inte tar jobb för att sedan sluta. Vi vill känna oss trygga.
Ingrid Tauson, som bland annat jobbat mycket med ekonomi, har räknat ut att hennes tidiga pension kostar henne 10 000 kronor i månaden i runda slängar.
– Men å andra sidan är det ändå 10 000 mer än vad jag får ut från försäkringskassan. Och dessutom slipper jag sitta här och våndas varje dag. Det känns som man sjunker längre och längre ner i ett svart hål av att hela tiden få negativa besked, om man får något svar alls.
Ingrid Tauson är långt ifrån ensam om att bli pensionär av tvång. Pensionsbolaget SPP har med hjälp av SCB tagit fram en rapport som visar andelen äldre som gått i pension i förtid och som varit arbetslösa året före pensionen har ökat markant de senaste 20 åren, samtidigt som allt färre av de som har jobb pensionerar sig före riktåldern.
– Det är något på den svenska arbetsmarknaden som är djupt problematiskt. Vi slösar bort enorma resurser genom exkludering och diskriminering, säger Shoka Åhrman, ekonom på SPP.
– Inte nog med att personer som vill och har förmågan att jobba, är tvungna att gå i pension i förtid och går miste om pengar – samhället förlorar miljarder i skatteintäkter och pensionsavgifter vilket slår på tillväxten och välfärden.
Ska man få politiker och näringsliv att lyssna, behövs det sättas en prislapp på problemet, resonerar Shoka Åhrman. SPP har räknat ut att samhällsnotan för ålderismen i arbetslivet ligger på 11, 4 miljarder kronor per år i missad tillväxt.
– Vår syn på ålder i Sverige är problematisk, vi måste förändra normen. Alla vet, och all forskning visar också, att dynamiken i en arbetsgrupp gynnas av olika kön, ålder och bakgrund, säger Shoka Åhrman.
Ingrid Tauson är inne på samma spår – hon har lärt sig att de bästa resultaten uppnås när det finns en bred mix av medarbetare.
– Det behövs en ändrad inställning hos arbetsgivare och rekryterare. Vi som är äldre behövs ju också på arbetsmarknaden. Vi sitter här och har en massa kompetens, men får inga jobb, samtidigt som företagen skriker efter kompetens, säger Ingrid Tauson.
