Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Lön: DO ska driva fler ärenden i domstol
Att sätta lön efter kön är olagligt. Att strunta i lönekartläggningar likaså. Den nya Diskrimineringsombudsmannen, DO, ska ta fler arbetsgivare till domstol och hoppas på fler och skarpare sanktioner.
Sedan december förra året är Lars Arrhenius ny Diskrimineringsombudsman, DO. DO:s uppgift är bland annat att driva diskrimineringsärenden i domstol och se till att företag gör årliga lönekartläggningar. I en intervju med Kollega lovar Lars Arrhenius krafttag mot diskriminering och anser att DO de senaste åren inte drivit tillräckligt många ärenden till domstol.
– Jag vill att DO riktar in sig på att få en bättre balans mellan att utreda de individärenden som kommer in och den övriga verksamheten. Min tanke är att vi framöver ska driva fler ärenden till domstol. Jag vill också se fler tillsynsbeslut när det gäller lönekartläggningar utan att för den skull tappa det främjande och förebyggande arbetet.
DO har möjlighet att anmäla arbetsgivare som struntar i lönekartläggningar till Nämnden mot diskriminering. Hittills är det väldigt få ärenden som har anmälts dit. Varför?
– Det stämmer och min tanke är att vi ska se över tillsynen och orsaken till att vi inte har varit aktiva i att ta ärenden dit. I den utredning som just nu ser över DO:s verksamhet finns också förslag till fler sanktionsmöjligheter och det gäller även i förslaget till lönetransparensdirektiv. Jag vill gärna ha fler rättsmedel och fler sanktionsmöjligheter. Det ska vara avskräckande för arbetsgivare att bryta mot diskrimineringslagen och i vårt remissyttrande till EU-kommissionens förslag ställde vi oss positiva till fler sanktionsmöjligheter.
Varför struntar så många arbetsgivare i lönekartläggningar?
– Det finns säkert flera förklaringar. Men om vi inte utövar någon tillsyn och saknar påtryckningsmöjligheter blir det lätt så. Många arbetsgivare har dessutom uppfattningen att det är krångligt att göra lönekartläggningar.
Vad tycker du om Unionens förslag att reglera lönekartläggningar via kollektivavtalen?
– Jag har inte satt mig in i exakt hur förslaget ser ut. Men jag kan tänka mig att förslaget har uppstått genom att DO som myndighet inte har utövat tillräcklig tillsyn. Jag tycker att det är viktigt att kraven på aktiva åtgärder är tydliga och att vi håller samman alla diskrimineringsfrågor i en myndighet. Men vi behöver fler påtryckningsmedel och skarpare sanktioner. Utan dem finns en risk att arbetsgivare inte bryr sig så mycket.
I förslaget till direktiv föreslås att den som förlorar inte ska behöva betala motpartens rättegångskostnader. Hur viktig är den delen av förslaget?
– Rättegångskostnader är ofta det som hindrar individer från att driva processer. Det gäller tyvärr också för antidiskrimineringsbyråer. Så jag tycker att det är ett bra förslag.
Läs mer:
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Chefer och ålderism: ”Som tur är har min fru bra lön”
Även chefer drabbas av ålderism. Erik, som varit chef i 25 år, är en av dem. För 5 år sedan blev han uppsagd. Nu får han inga jobb. Inte ens mindre kvalificerade.
Erik är 59 år, har fru och tre barn och bor i Stockholms innerstad. För fem år sedan blev han arbetslös då bolaget han arbetade på blev uppköpt av ett utländskt bolag som valde att tillsätta sina egna chefer. Sedan dess har han sökt ett hundratal tjänster, men utan resultat. Han har ett imponerande cv med olika chefsbefattningar inom it, ekonomi och sälj, men det har inte hjälpt.
– Det som är jobbigast är att jag vet att det finns jobb i min bransch, men jag lyckas inte få dem, säger han.
Erik har haft chefspositioner de senaste 25 åren. Det var också sådana tjänster han sökte från början.
– Med facit i hand skulle jag agerat annorlunda precis när jag blev av med jobbet. Jag hade kunnat söka ännu mer aktivt, men då hade jag ett bra avgångsvederlag och en inkomstförsäkring. Jag hade jobbat hårt under många år och tyckte det var skönt att få fokusera på familjen ett tag. Smällen kom först när pengarna började sina.
– Som tur är har min fru bra lön, men det är klart att det inte känns bra att leva på henne.
Sällan svar på jobbansökan
Riktigt illa blev det i samband med covid då Erik knappt blev kallad på några intervjuer utan mest fick generella svar där man tackade för ansökan, men att de valt att gå vidare med andra kandidater. Och oftast fick han inget svar alls.
Eriks psykiska mående blev allt sämre. Han berättar att hans självkänsla sjönk i takt med varje uteblivet svar eller ”tack-för-ansökan-men-nej-tack”. Efter påtryckningar från familjen beslöt han sig till slut för att ta psykologhjälp.
– Men tyvärr gav det inte mycket. Jag fick ju bara höra saker som jag redan visste. Det som hjälpte mig en aning var medicinering. Men jag mådde fortfarande väldigt dåligt och insåg till slut att jag inte längre skulle klara en krävande chefsroll.
Får inte ens enklare jobb
Han beslöt sig då att söka mindre kvalificerade arbeten i hopp om att det skulle ge resultat. Han sökte administrativa tjänster, enklare ekonomjobb och även ett kundtjänstjobb.
– Men inte heller där fick jag några svar. Och de få som kallade mig på intervju frågade inte ens varför jag sökte så underkvalificerade tjänster. De konstaterade bara att jag med min kompetens säkert skulle tröttna på jobbet snart.
Erik tycker att det är obegripligt hur arbetsgivare kan behandla arbetssökande på det viset, men han tror att det har med hans ålder att göra.
Han vill inte framträda med sitt riktiga namn och bild i tidningen. Han skäms inför sina före detta kollegor, vänner och familj. Isoleringen har blivit ett faktum.
– När jag stöter på en gammal kollega eller bekant på stan gör jag allt för att undvika att prata jobb. De vet ju inte att jag är arbetslös.
Chefer inte förskonade från ålderism
Men värst tycker han det känns inför familjen.
– Jag vill ju vara en förebild för mina barn, vill kunna visa dem att studier och hårt arbete lönar sig, men det är svårt när man mår så dåligt som jag gör just nu.
Hur framtiden kommer att te sig vet han inte.
– Jag har inget annat val än att ta dagen som den kommer. Jag söker jobb och hoppas få en arbetsplats att gå till innan jag behöver gå i pension. Det är bra att ålderismen uppmärksammas alltmer och att folk förstår att även vi chefer inte är förskonade.
Text: Katarina Markiewicz
