Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Kollegan skvallrade om graviditet - kvinnan fick gå

Eftersom arbetstempot var högt berättade kvinnan för en kollega att hon var gravid. Det som sagts i förtroende nådde dock chefen samma dag och kort därefter avslutades hennes anställning. Nu stämmer Unionen larmföretaget för diskriminering.
Lina Björk Publicerad
Colourbox
Kvinnan berättade om sin graviditet för en kollega, innan hon hade berättat för sin familj. Anledningen var att hon kände sig trött och stresskänslig och tyckte att det var bra om någon på arbetsplatsen kände till hennes tillstånd. Colourbox

Kort tid efter att hon börjat en ny tjänst på larmföretaget upptäckte hon att hon var gravid. Arbetstempot var högt och arbetsgivaren ställde höga krav på stresstålighet hos sina anställda. Kvinnan valde därför att berätta för en kollega om sin graviditet, eftersom hon kände sig trött och sliten. Arbetskamraten valde dock att gå direkt till chefen och berätta nyheten, och han kallade i sin tur hennes arbetskamrater till möte morgonen därpå, utan hennes vetskap.

På mötet berättade chefen att hon var gravid och tog upp eventuella problem som kunde uppstå under sommaren om kvinnan skulle vara frånvarande.

Läs mer: När ska jag berätta om graviditet?

När kvinnan fick veta att chefen och kollegor haft ett möte om henne där hon inte var välkommen fick hon problem med både sömn och aptit. Hon kontaktade Unionenklubben på företaget och en utredning om kränkande särbehandling startade.

Kvinnan hade jobbat en tid på larmföretaget när hon erbjöds en ny tjänst. Tjänsten var tillsvidare, men eftersom hon till en början skulle vikariera för en frånvarande kollega så kryssades både rutan för vikariat och tillsvidareanställning för i anställningsavtalet.

Läs mer: Graviditet blev för dyrt

I slutet av sommaren gjorde företaget klart att hennes anställning skulle avslutas. Arbetsgivaren hävdar att rutan med tillsvidareanställning kryssats i av misstag och att man inte haft några avsikter att låta henne jobba kvar efter semestern.

Ärendet förhandlades både lokalt och centralt utan att man kom överens. Nu stämmer Unionen företaget i arbetsdomstolen på sammanlagt 200 000 kronor för bland annat brott mot diskrimineringslagen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Hon ska göra AI mindre fördomsfull

AI-system är fulla av fördomar och fakta om vita män. Alexandra Wudel har startat ett företag som testar AI-verktyg – och utbildar utvecklare i feministisk AI.
– AI kan bli en drivkraft för hållbarhet och inkludering, säger hon.
David Österberg Publicerad 14 oktober 2025, kl 06:07
Alexandra Wudel
Med sin start-up FemAI skaAlexandra Wudel göra AI-system mindre fördomsfulla. Swetlana Holz

De första krockdockorna utvecklades av män. Dockorna var runt 180 centimeter långa och vägde knappt 80 kilo. En följd av det var att bilar byggdes på ett sätt som skyddade män bättre än kvinnor.

I början av 2020-talet presenterade trafiksäkerhetsforskaren Astrid Linder världens första kvinnliga krockdocka. Den har bröst, bredare höfter, smalare skuldror och är kortare och lättare. Tillsammans med den manliga motsvarigheten kan dockan nu användas för att göra säkrare bilar för både kvinnor och män.

Fördomar byggs in i AI-verktygen

Många AI-system dras med liknande problem som de första dockorna hade. Systemen utvecklas av vita medelklassmän – och tränas på den information som finns tillgänglig i världen. Det innebär att fördomar riskerar att byggas in i AI-verktygen, enligt Alexandra Wudel. Förra året utsågs hon till ”årets AI-person” och är vd för FemAI, en start-up med bas i Berlin. 

– FemAI är ett pilotprojekt för att AI-utvecklare ska kunna testa hur fördomsfria deras AI-verktyg är. Det finns inga helt fördomsfria system, men med vår metod ska man kunna öka medvetenheten om fördomarna, säger hon.

Vad är feministisk AI?

– När vi pratar om feministisk AI fokuserar vi på de mest marginaliserade grupperna. AI är statistisk mönsterigenkänning. Det innebär att vissa människor underskattas eller saknas helt i datamängderna.

AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld

Just medvetenheten om att AI både skapar och återskapar vår värld är central, tycker Alexandra Wudel. Därför ägnar sig hennes företag också åt att utbilda företag och andra om problemen med AI.

– Man kan jämföra med dagens debatt om rasism och sexism. I dag är vi mycket mer medvetna än vi var för tio år sedan. Nu har vi ord som "mansplaining" och "gaslighting". Vi måste skapa samma medvetenhet kring AI-system.

AI-verktygen utvecklas snabbt av företag som vill tjäna pengar. Finns det en risk att teknologin utvecklas för snabbt?

– Jag tror att AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld. Men för att nå dit måste vi samarbeta. Forskning, AI-startups, företag, civilsamhället, politiker – alla måste arbeta tillsammans. Det finns inget annat sätt. Det är som på en julmiddag med familjen: man älskar inte varenda släkting, men man måste få det att fungera.