Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

DO dömer företag för diskriminering av gravid

Kvinnan fick jobb på ett callcenterföretag, men när hon berättade att hon var gravid drogs anställningsavtalet tillbaka. Nu fäller DO bolaget för diskriminering.
Elisabeth Brising Publicerad
Gravid kvinna.
Kvinnan fick jobbet - tills företaget fick veta att hon var gravid. Då drogs erbjudandet tillbaka. Foto: Jessica Gow / TT

I mars erbjöds kvinnan en provanställning på ett callcenterföretag. Hon fick erbjudandet efter en telefonintervju och det kom ett digitalt anställningskontrakt dagen efter. Innan hon skrev under ringde kvinnan upp företaget igen för att berätta att hon var gravid.

”Gått vidare med andra”

Kvinnan sa att hon skulle kunna sköta uppdraget även om hon skulle behöva vara ledig en tid, högst två månader. Chefen bad att få återkomma men gjorde inte det trots att kvinnan ringde och sms:ade och frågade om hon inte längre var aktuell för tjänsten. Länken till anställningsavtalet hann också bli ogiltig.

En vecka efter det första samtalet fick kvinnan ett mejl från företaget där det stod att de gått vidare med andra sökande som passade företagets bättre. Kvinnan anmälde händelsen till Diskrimineringsombudsmannen, DO.

Fälls för diskriminering

Nu slår myndigheten fast att företaget diskriminerade kvinnan eftersom hon missgynnades i anställningsförfarandet på grund av sitt kön. ”Om skälet till att en kvinna nekas anställning är hennes graviditet så har beslutet direkt samband med sökandes kön” skriver Diskrimineringsombudsmannen.

Beslutet går inte att överklaga och är inte heller juridiskt bindande. Vill kvinnan få skadestånd behöver hon väcka åtal om diskrimineringen i tingsrätten i stället.

En persons misstag

Bolaget har gjort en intern utredning efter händelsen och ”ser allvarligt” på det inträffade. Företaget hänvisar till en enskild medarbetares misstag. Personen ansåg att kvinnan inte skulle kunna utföra sitt arbeta när det var tänkt på grund av att hon skulle vara ledig. 

Efter att anställningserbjudandet drogs tillbaka försökte företagets företrädare kontakta kvinnan för att be om ursäkt. De har också försökt boka möten med kvinnan som hon avböjt med hänsyn till sin hälsa och graviditet.

Diskrimineringslagen

Det är förbjudet att diskriminera någon på grund av:

  • Kön.
  • Ålder.
  • Könsöverskridande identitet eller uttryck.
  • Etnisk tillhörighet.
  • Religion eller annan trosuppfattning.
  • Funktionsnedsättning.
  • Sexuell läggning.

Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation.

Källa: DO

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Hon ska göra AI mindre fördomsfull

AI-system är fulla av fördomar och fakta om vita män. Alexandra Wudel har startat ett företag som testar AI-verktyg – och utbildar utvecklare i feministisk AI.
– AI kan bli en drivkraft för hållbarhet och inkludering, säger hon.
David Österberg Publicerad 14 oktober 2025, kl 06:07
Alexandra Wudel
Med sin start-up FemAI skaAlexandra Wudel göra AI-system mindre fördomsfulla. Swetlana Holz

De första krockdockorna utvecklades av män. Dockorna var runt 180 centimeter långa och vägde knappt 80 kilo. En följd av det var att bilar byggdes på ett sätt som skyddade män bättre än kvinnor.

I början av 2020-talet presenterade trafiksäkerhetsforskaren Astrid Linder världens första kvinnliga krockdocka. Den har bröst, bredare höfter, smalare skuldror och är kortare och lättare. Tillsammans med den manliga motsvarigheten kan dockan nu användas för att göra säkrare bilar för både kvinnor och män.

Fördomar byggs in i AI-verktygen

Många AI-system dras med liknande problem som de första dockorna hade. Systemen utvecklas av vita medelklassmän – och tränas på den information som finns tillgänglig i världen. Det innebär att fördomar riskerar att byggas in i AI-verktygen, enligt Alexandra Wudel. Förra året utsågs hon till ”årets AI-person” och är vd för FemAI, en start-up med bas i Berlin. 

– FemAI är ett pilotprojekt för att AI-utvecklare ska kunna testa hur fördomsfria deras AI-verktyg är. Det finns inga helt fördomsfria system, men med vår metod ska man kunna öka medvetenheten om fördomarna, säger hon.

Vad är feministisk AI?

– När vi pratar om feministisk AI fokuserar vi på de mest marginaliserade grupperna. AI är statistisk mönsterigenkänning. Det innebär att vissa människor underskattas eller saknas helt i datamängderna.

AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld

Just medvetenheten om att AI både skapar och återskapar vår värld är central, tycker Alexandra Wudel. Därför ägnar sig hennes företag också åt att utbilda företag och andra om problemen med AI.

– Man kan jämföra med dagens debatt om rasism och sexism. I dag är vi mycket mer medvetna än vi var för tio år sedan. Nu har vi ord som "mansplaining" och "gaslighting". Vi måste skapa samma medvetenhet kring AI-system.

AI-verktygen utvecklas snabbt av företag som vill tjäna pengar. Finns det en risk att teknologin utvecklas för snabbt?

– Jag tror att AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld. Men för att nå dit måste vi samarbeta. Forskning, AI-startups, företag, civilsamhället, politiker – alla måste arbeta tillsammans. Det finns inget annat sätt. Det är som på en julmiddag med familjen: man älskar inte varenda släkting, men man måste få det att fungera.