Att inte kunna arbeta, åka buss, eller ta en fika för att arbetsplatser och offentliga miljöer är otillgängliga är en form av kränkande särbehandling. Det anser regeringen och föreslår därför i ett lagförslag att bristande tillgänglighet ska införas som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen.
Missgynnandet kan till exempel vara att trösklar inte lyfts bort eller om en butiksägare inte flyttar varor som hindrar framkomligheten. Åtgärderna ska vara skäliga och utgå från lagen och ekonomiska förutsättningar.
Vissa undantag från förbudet föreslås dock. I arbetslivet gäller förbudet inte den som söker arbete och inte företag som har mindre än tio anställda. Förbudet ska inte heller gälla om det krävs att byggnader och fastigheter byggs om på ett orimligt sätt eller går emot den ursprungliga byggnadsplanen.
