Efter att den synskadade juristen nekats jobbet stämde DO 2010 Försäkringskassan i AD för diskriminering på grund av funktionshinder. Men domstolen ansåg inte att juristen hade blivit diskriminerad, utan menade att det hade krävts för mycket av Försäkringskassan att anpassa arbetsuppgifterna till henne. Det skriver tidningen Lag & Avtal.
Unga synskadade upprördes över att Försäkringskassan, med tusentals anställda, hade infört ett ärendehanteringssystem som inte gick att anpassa till synskadade medarbetare. I och med det ansåg förbundet att systemet inte bara utestängde juristen i fråga utan alla synskadade som ville söka jobb på myndigheten i framtiden. Tillsammans med Synskadades riksförbund och den tidigare socialministern Bengt Lindqvist, f.d. FN-rapportör i handikappfrågor, överklagade de AD-domen till FN. (se faktaruta)
I överklagan till FN framfördes att den svenska regeringen har en funktionshinderstrategi som bland annat innebär att Försäkringskassan är en av 22 myndigheter som har i uppdrag att göra samhället mer tillgängligt för funktionshindrade.
Trots att FN-kommittén, i likhet med AD, ansåg att juristen inte hade diskriminerats på grund av sitt funktionshinder tror Mikael Ståhl, utredare och ombudsman på Synskadades riksförbund, på bättre lycka nästa gång eftersom svensk lag ändrats. Tidigare fanns inget förbud mot att utveckla ett tekniskt system som inte fungerar för synskadade.
– Men i januari 2015 fick diskrimineringslagen ett tillägg, bristande tillgänglighet är numer en diskrimineringsgrund, säger Mikael Ståhl till Lag & Avtal.
FN-kommitténs utslag kom i slutet av 2014. Hade Sverige fällts för diskriminering hade den svenska staten kritiserats och dessutom fått förklara hur man försöker lösa problemet.
FN-konventionen
Enligt FN-konventionen om funktionshindrades rättigheter ska staten se till att det finns rättsligt skydd mot diskriminering och möjlighet till skälig anpassning. Att stater efterlever konventionen övervakas av en särskild FN-kommitté.
