Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Förra året fick DO in 2 567 anmälningar, vilket är 92 fler än under 2017. Anmälningarna rörde i de flesta fall upplevd diskriminering inom arbetslivet, totalt 807 stycken, samt utbildningsområdet.
I likhet med tidigare år dominerade anmälningar om diskriminering som har samband med funktionsnedsättning eller etnisk tillhörighet. Även kön eller ålder är kategorier med många anmälningar.
– Mönstret om vad som anmäls och på vilka grunder står sig år efter år. Vi är försiktiga med att dra för stora växlar på statistiken för vi vet att det är en liten den av den upplevda diskrimineringen som anmäls och att det finns ett stort mörkertal, säger utredaren Katarina Rouane.
Det är inte ovanligt att en anmälare uppger att diskrimineringen de upplevt haft samband med fler än en diskrimineringsgrund, bland annat syns ett samband mellan etnisk tillhörighet och religion. Könsfördelningen mellan män och kvinnor var, precis som tidigare år, jämn bland de som anmäler.
Enligt DO går det inte att se någon ökning av antalet anmälningar om sexuella trakasserier, trots den ökade uppmärksamheten med anledning av #MeToo. Under 2018 fick DO in sammanlagt 197 anmälningar om sexuella trakasserier, varav flertalet rör utbildningsområdet. Det är ungefär samma nivå som tidigare år.
– En del är att den som upplevt sig sexuellt trakasserad i första hand ska vända sig till sitt fackförbund och till oss om man inte är med i facket. Men även här finns ett stort mörkertal, vi tolkar inte dessa siffor som att problemen har minskat, säger Katarina Rouane.
Under 2018 inleddes 51 granskningar utifrån de anmälningar som inkommit. Det är 14 färre än under året dessförinnan. DO har det gångna året valt att prioritera den allmänna tillsynen, alltså där myndigheten granskar arbetsgivarnas förebyggande arbete, enligt Katarina Rouane.
– Vi tror att det förebyggande arbetet, att nå ut med information för att stödja arbetsgivare att göra rätt, är effektivare. Att vi samtidigt inlett färre särskilda tillsyner har lett till att vi tagit färre ärende till domstol, det hänger ihop, säger hon.
2 567 anmälningarna, varav 807 om arbetslivet. Av dessa anmälningar rörde etnisk tillhörighet (254), kön (170), ålder (151), funktionsnedsättning (145), religion eller annan trosuppfattning. (52) och könsidentitet (18).
Diskrimineringsgrunden fördelades på funktionsnedsättning (740), etnisk tillhörighet (734), kön (386), ålder (305), religion (146), missgynnande i samband med föräldraledighet (85), könsidentitet (68).
– Jag orkar inte längre.
Ingrid Tauson ringde i början av juni upp arbetsförmedlingen och bad om att bli utskriven, avförd som arbetssökande. Nu går hon i pension, trots att hon har tre år kvar till 67 år, som är riktåldern för pension numer.
– Jag har varit arbetssökande sedan 2019 och de tuffare kraven på arbetslösa blev droppen som fick bägaren att rinna över. Ska jag lämna min familj, mitt hem och behöva flytta från Göteborg?
Förra året sökte Ingrid Tauson runt 200 jobb. Med närmare 37 års bred erfarenhet som alltifrån tekniker och ekonom till projektledare och chef inom telecombranschen, kunde hon tycka att någon skulle nappa på hennes kompetens – men nej. Hon fick nobben överallt, trots att flertalet jobb hon sökte var mindre kvalificerade och lönen betydligt längre än vad hon haft tidigare.
– Visst har jag blivit kallad till några intervjuer, med det ledde ingenstans. Det beror troligen på min ålder, men kanske också på att arbetsgivarna är rädda att jag ska lägga mig i eller tröttna, eftersom jag varit chef tidigare. Men jag skulle vilja säga att vi äldre inte tar jobb för att sedan sluta. Vi vill känna oss trygga.
Ingrid Tauson, som bland annat jobbat mycket med ekonomi, har räknat ut att hennes tidiga pension kostar henne 10 000 kronor i månaden i runda slängar.
– Men å andra sidan är det ändå 10 000 mer än vad jag får ut från försäkringskassan. Och dessutom slipper jag sitta här och våndas varje dag. Det känns som man sjunker längre och längre ner i ett svart hål av att hela tiden få negativa besked, om man får något svar alls.
Ingrid Tauson är långt ifrån ensam om att bli pensionär av tvång. Pensionsbolaget SPP har med hjälp av SCB tagit fram en rapport som visar andelen äldre som gått i pension i förtid och som varit arbetslösa året före pensionen har ökat markant de senaste 20 åren, samtidigt som allt färre av de som har jobb pensionerar sig före riktåldern.
– Det är något på den svenska arbetsmarknaden som är djupt problematiskt. Vi slösar bort enorma resurser genom exkludering och diskriminering, säger Shoka Åhrman, ekonom på SPP.
– Inte nog med att personer som vill och har förmågan att jobba, är tvungna att gå i pension i förtid och går miste om pengar – samhället förlorar miljarder i skatteintäkter och pensionsavgifter vilket slår på tillväxten och välfärden.
Ska man få politiker och näringsliv att lyssna, behövs det sättas en prislapp på problemet, resonerar Shoka Åhrman. SPP har räknat ut att samhällsnotan för ålderismen i arbetslivet ligger på 11, 4 miljarder kronor per år i missad tillväxt.
– Vår syn på ålder i Sverige är problematisk, vi måste förändra normen. Alla vet, och all forskning visar också, att dynamiken i en arbetsgrupp gynnas av olika kön, ålder och bakgrund, säger Shoka Åhrman.
Ingrid Tauson är inne på samma spår – hon har lärt sig att de bästa resultaten uppnås när det finns en bred mix av medarbetare.
– Det behövs en ändrad inställning hos arbetsgivare och rekryterare. Vi som är äldre behövs ju också på arbetsmarknaden. Vi sitter här och har en massa kompetens, men får inga jobb, samtidigt som företagen skriker efter kompetens, säger Ingrid Tauson.
