Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

800 anmälde diskriminering på jobbet

Det är i arbetslivet och i utbildningsväsendet som mest diskriminering sker. Antalet anmälningar om sexuella trakasserier har – trots MeToo – inte ökat. Det visar årsstatistik från Diskrimineringsombudsmannen, DO.
Ola Rennstam Publicerad
Colourbox
De flesta anmälningar som DO får in rör funktionsnedsättning och etnisk tillhörighet. Colourbox

Förra året fick DO in 2 567 anmälningar, vilket är 92 fler än under 2017. Anmälningarna rörde i de flesta fall upplevd diskriminering inom arbetslivet, totalt 807 stycken, samt utbildningsområdet.

I likhet med tidigare år dominerade anmälningar om diskriminering som har samband med funktionsnedsättning eller etnisk tillhörighet. Även kön eller ålder är kategorier med många anmälningar.

– Mönstret om vad som anmäls och på vilka grunder står sig år efter år. Vi är försiktiga med att dra för stora växlar på statistiken för vi vet att det är en liten den av den upplevda diskrimineringen som anmäls och att det finns ett stort mörkertal, säger utredaren Katarina Rouane.

Det är inte ovanligt att en anmälare uppger att diskrimineringen de upplevt haft samband med fler än en diskrimineringsgrund, bland annat syns ett samband mellan etnisk tillhörighet och religion. Könsfördelningen mellan män och kvinnor var, precis som tidigare år, jämn bland de som anmäler.

Enligt DO går det inte att se någon ökning av antalet anmälningar om sexuella trakasserier, trots den ökade uppmärksamheten med anledning av #MeToo. Under 2018 fick DO in sammanlagt 197 anmälningar om sexuella trakasserier, varav flertalet rör utbildningsområdet. Det är ungefär samma nivå som tidigare år.

– En del är att den som upplevt sig sexuellt trakasserad i första hand ska vända sig till sitt fackförbund och till oss om man inte är med i facket. Men även här finns ett stort mörkertal, vi tolkar inte dessa siffor som att problemen har minskat, säger Katarina Rouane.

Under 2018 inleddes 51 granskningar utifrån de anmälningar som inkommit. Det är 14 färre än under året dessförinnan. DO har det gångna året valt att prioritera den allmänna tillsynen, alltså där myndigheten granskar arbetsgivarnas förebyggande arbete, enligt Katarina Rouane.

– Vi tror att det förebyggande arbetet, att nå ut med information för att stödja arbetsgivare att göra rätt, är effektivare. Att vi samtidigt inlett färre särskilda tillsyner har lett till att vi tagit färre ärende till domstol, det hänger ihop, säger hon.

DO-anmälningar 2018

2 567 anmälningarna, varav 807 om arbetslivet. Av dessa anmälningar rörde etnisk tillhörighet (254), kön (170), ålder (151), funktionsnedsättning (145), religion eller annan trosuppfattning. (52) och könsidentitet (18).

Diskrimineringsgrunden fördelades på funktionsnedsättning (740), etnisk tillhörighet (734), kön (386), ålder (305), religion (146), missgynnande i samband med föräldraledighet (85), könsidentitet (68).

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Hon ska göra AI mindre fördomsfull

AI-system är fulla av fördomar och fakta om vita män. Alexandra Wudel har startat ett företag som testar AI-verktyg – och utbildar utvecklare i feministisk AI.
– AI kan bli en drivkraft för hållbarhet och inkludering, säger hon.
David Österberg Publicerad 14 oktober 2025, kl 06:07
Alexandra Wudel
Med sin start-up FemAI skaAlexandra Wudel göra AI-system mindre fördomsfulla. Swetlana Holz

De första krockdockorna utvecklades av män. Dockorna var runt 180 centimeter långa och vägde knappt 80 kilo. En följd av det var att bilar byggdes på ett sätt som skyddade män bättre än kvinnor.

I början av 2020-talet presenterade trafiksäkerhetsforskaren Astrid Linder världens första kvinnliga krockdocka. Den har bröst, bredare höfter, smalare skuldror och är kortare och lättare. Tillsammans med den manliga motsvarigheten kan dockan nu användas för att göra säkrare bilar för både kvinnor och män.

Fördomar byggs in i AI-verktygen

Många AI-system dras med liknande problem som de första dockorna hade. Systemen utvecklas av vita medelklassmän – och tränas på den information som finns tillgänglig i världen. Det innebär att fördomar riskerar att byggas in i AI-verktygen, enligt Alexandra Wudel. Förra året utsågs hon till ”årets AI-person” och är vd för FemAI, en start-up med bas i Berlin. 

– FemAI är ett pilotprojekt för att AI-utvecklare ska kunna testa hur fördomsfria deras AI-verktyg är. Det finns inga helt fördomsfria system, men med vår metod ska man kunna öka medvetenheten om fördomarna, säger hon.

Vad är feministisk AI?

– När vi pratar om feministisk AI fokuserar vi på de mest marginaliserade grupperna. AI är statistisk mönsterigenkänning. Det innebär att vissa människor underskattas eller saknas helt i datamängderna.

AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld

Just medvetenheten om att AI både skapar och återskapar vår värld är central, tycker Alexandra Wudel. Därför ägnar sig hennes företag också åt att utbilda företag och andra om problemen med AI.

– Man kan jämföra med dagens debatt om rasism och sexism. I dag är vi mycket mer medvetna än vi var för tio år sedan. Nu har vi ord som "mansplaining" och "gaslighting". Vi måste skapa samma medvetenhet kring AI-system.

AI-verktygen utvecklas snabbt av företag som vill tjäna pengar. Finns det en risk att teknologin utvecklas för snabbt?

– Jag tror att AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld. Men för att nå dit måste vi samarbeta. Forskning, AI-startups, företag, civilsamhället, politiker – alla måste arbeta tillsammans. Det finns inget annat sätt. Det är som på en julmiddag med familjen: man älskar inte varenda släkting, men man måste få det att fungera.