Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Viktigt att skriva digitalt testamente
Ska ditt digitala liv få vila i frid eller leva vidare efter din död? Om du vill ha kontroll över det så behöver du skriva ett testamente.
Vad händer med dina mejl, din Facebook och de foton du har sparat i en molntjänst när du går bort? Om du inte har lämnat information om vilka konton du har och hur man loggar in på dem - liksom vad som ska hända med kontona när du inte längre finns i livet - så kan det leda till onödiga problem för dina efterlevande.
Visserligen kan de sannolikt ändå komma åt och avsluta många konton som de känner till, men det kräver ändå ett merarbete och kan i värsta fall leda till konflikter bland dina anhöriga. Om du exempelvis inte har berättat vad som ska hända med din blogg så kan dina nära och kära ha väldigt olika åsikter om det.
Att du inte har uppgett vilka konton du har kan i värsta fall leda till att dina efterlevande går miste om en del av sitt arv efter dig, påpekar Susanne Edebäck, jurist på Familjens jurist.
– I dag finns banker som bara skickar ut årsbesked via mejl. Sedan kan man också ha pengar placerade i utländska bolag och försäkringsbolag som de efterlevande inte känner till, säger hon.
– Då kan vi jurister visserligen hjälpa till genom att söka så gott vi kan. Men det tar mycket tid och kostar mycket pengar. Om man skriver en lista över sina konton med de lösenord som hör till och sedan lägger den som en bilaga till sitt testamente så slipper ens anhöriga hamna i den situationen. Ett alternativ är att lägga listan i det Vita arkivet.
Ett vanligt problem vid ett dödsfall har varit att anhöriga har nekats tillträde till den avlidnas konto. När man öppnar ett konto så behöver man också godkänna de allmänna villkoren, vilket bland annat innebär ett godkännande av att det bara är en själv som har tillgång till kontot. Det är bra med tanke på den personliga integriteten. Men har ibland blivit till ett stort bekymmer för anhöriga som har velat stänga konton eller kanske komma åt fotografier som man också trott var den avlidnes vilja.
I dag har en hel del hänt på det området, påpekar mediastrategen Brit Strakston.
– Utvecklingen har gjort att de stora sociala medierna, som Twitter, Snapshot, bloggar, Instagram och Linkedin nu vanligtvis tillåter att man får stänga kontot, om man kan bevisa att man är anhörig till en person som har dött, säger hon.
– Och vad gäller Facebook så har man nu också gjort det möjligt för en själv att bestämma vem som ska hantera ens konto när man går bort, vilket man gör i säkerhetsinställningarna.
Den man har valt kan då exempelvis skriva ett meddelande, liksom uppdatera profilbilden och omslagsbilden. Däremot kan personen inte radera något på sidan eller läsa ens meddelanden.
Susanne Edebäck framhåller att det sannolikt ändå fortfarande finns många bolag som inte går med på att anhöriga får göra något med avlidnas konton på bloggar och andra sociala medier. Liksom att det ännu är oklart vad som skulle hända om de anhöriga skulle göra en rättssak av det.
– När det gäller vårt digitala arv så råder ännu ett osäkert rättsläge. Svensk lag gör ingen skillnad på digital och fysisk egendom. Men våra lagar håller inte jämna steg med den digitala utvecklingen. Lagstiftningen ligger efter, vilket också bolagen bakom kontona gör när det gäller villkoren. De har inte heller tänkt på den juridiska aspekten när någon avlider.
Ett exempel är konton hos spelbolag på nätet.
– Många svenskar spelar i dag och kan ha konton på olika spelbolag med innestående pengar utan att de anhöriga vet om det. Och då kan de också gå miste om pengarna som är en del av det fysiska arvet.
– Det är alltså väldigt viktigt att man skriver ett testamente om sitt digitala arv och att man informerar de anhöriga om var ens juridiska handlingar finns, säger Susanne Edebäck.
Så skriver du testamente
För att testamentet ska vara juridiskt bindande måste det vara skrivet på ett fysiskt papper och underskrivet i närvaro av två ojäviga personer.
Tänk på att vara så detaljerad som möjligt när det gäller hur ditt digitala arv ska hanteras.
I testamentet bör finnas:
- En förteckning över de konton du har på datorn och mobilen.
- Användarnamn och lösenord till alla konton.
- Om du vill att en anhörig ska ha ensamt ansvar för att dina konton hanteras på det vis som du önskar – namnge den personen!
- Instruktioner om vad du vill ska hända med det som finns på kontona. Exempelvis vad som ska raderas direkt, utan att någon tar del av innehållet, och vad som eventuellt ska sparas. Vem ärver vad? Vem/Vilka som ska få ta del av det sparade och hur det får användas. Kanske vill man förtydliga genom att skriva att det sparade endast är för privat bruk och inte får publiceras eller spridas vidare. Om du exempelvis vill att dina sparade foton ska tillfalla en av dina anhöriga så behöver du uppge det.
- Om det finns ett ekonomiskt värde i exempelvis en utländsk bank eller ett spelbolag kan man också specificera om man vill att det ska tillfalla en särskild person.
- Om du vill att en sista hälsning till vänner och bekanta på exempelvis ditt mejlkonto och Facebook ska vara på ett särskilt sätt kan du också specificera det.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Det största cyberhotet på jobbet är du själv
Det absolut största cyberhotet mot din arbetsplats är du. För trots att du troligtvis vet hur du ska skydda dig mot angrepp från cyberbrottslingar, låter du bli. Men ansvaret att hålla databuset ute faller inte enbart på dig.
De är listiga, kreativa och ligger hela tiden steget före IT-experterna. Cyberbrottslingarna är dessutom extremt intresserade av just dig, eftersom du som anställd är deras väg in på företaget där de presumtivt kan tjäna storkovan på att stjäla, spionera, blockera och hota med att förstöra.
– Alla stora företag har någon form av grundskydd, som brandväggar och krypteringar. Så brottslingarna letar efter olika sätt att ta sig in och kan hitta dig exempelvis via Linkedin, förklarar Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen.
Så kallad spearphishing, riktade attacker via mejl, handlar om att bedragare vill förmå dig att öppna en länk eller att installera något på datorn. Och en hel del lyckas i sitt uppsåt.
–Många är lata och trötta och gör saker av slentrian, det är då det blir farligt, säger Måns Jonasson.
Snällhet kan straffa sig
Farligt kan det också bli när vi är för snälla. Nätskurkarna tvekar inte att utnyttja vår hjälpsamhet.
– Generellt är vi hjälpsamma och blir man kontaktad av någon som utger sig för att jobba på en annan avdelning och ber om hjälp, brukar vi ställa upp. Det är tråkig att behöva vara skeptisk hela tiden, men fråga gärna en extra gång i stället för att göra ett dyrt misstag, säger Måns Jonasson.
Men vi är inte bara lata, trötta och alltför snälla, vi är också dessvärre högst oemottagliga för information om hur vi ska hålla cyberbuset borta. Informationskampanjer som brottsförebyggande metod är ineffektiv, konstaterar Karin Svanberg, enhetschef på Brottsförebyggande rådet, BRÅ.
– Vi förändrar dessvärre sällan vårt beteende bara för att någon talar om att vi gör fel eller riskerar något. Jämför med hur vi till exempel förhåller oss till rökning, fet mat och droger, säger hon.
Det finns alltså en förklaring till att världens vanligaste lösenord är 123456, trots att alla vid det här laget vet att knepiga, unika lösenord är A och O när det gäller att hålla hackarna på behörigt avstånd.
AI förändrar spelplanen för cyberbrottslingar
Men bedragarna blir alltmer förslagna och tar dessutom hjälp av ny teknik. Tidigare kunde man identifiera bedrägeriförsöken på lockbetenas usla stavning och grammatiska klumpighet, men tack vare AI har lurendrejeriförsöken blivit mer sofistikerade.
Klonade röstsamtal har redan förekommit i cyberbrottsammanhang och säkerhetsexperter förutspår att inom en mycket snar framtid kommer bedragare med hjälp av generativ AI även kunna förfalska videosamtal.
– Det gäller absolut att vara på sin vakt. Teoretiskt finns redan möjligheten att skapa en avatar och den tekniken kommer att bli bättre, även om det i dagsläget är ganska dyrt och komplicerat, säger Måns Jonasson.
Framöver behöver du alltså vara än mer observant och varken tro dina öron eller ögon om chefen eller kollegan ringer upp dig via teams och ber dig utföra någon tjänst som i förlängningen kan leda till att företagets konton töms.
– Det gäller att inta ett skeptiskt förhållningssätt och ha känselspröten ute, säger Måns Jonasson.
– Men det är taskigt att lägga hela ansvaret på de anställda, internetsäkerhet är en utmaning som kräver jobb på flera fronter. IT-systemen måste också bli smartare och enklare att använda så att det blir svårare att göra fel.
Ordlista
Social engineering/social ingenjörskonst: Social manipulation som omfattar flera olika tekniker för att lura åt sig uppgifter.
Spoofing: Bedragaren använder falsk avsändare i mejl, sms eller via telefon.
Phishing - nätfiske: Falska länkar infekterade med virus
Spearphishing: Nätfiske riktade mot specifika personer
Astroturfing/konstgräsrötter :- Fejkade kampanjer eller budskap som ser ut som det kommer från vanligt folk
Ransomewere: utpressningsvirus
DDOS: Hör till de cyberattacker som ökar mest. Attacker mot webbplatser för att överbelasta system med följden att dessa går dåligt eller kraschar helt.
Deepfake/djupfejk: Förfalskade videor, bilder, ljud som genom avancerad AI låter avatarer tala och agera.
Så skyddar du dig – en liten påminnelse
- Öppna ej bifogade dokument/länkar från okända – de kan infektera med skadlig kod i syfte att norpa värdefull information/utpressa. Öppna heller inte bifogade dokument eller länkar från kända avsändare som verkar atypiska eller konstiga. Avsändaradressen kan vara förfalskad eller fått kontot kapat. För att kolla att avsändaren av ett mejl är ok: För musen över adressen utan att klicka och jämför adressen som dyker upp i rutan.
- Ett långt lösenord är bättre än ett kort komplicerat. Använd inte samma lösenord överallt. Det går nämligen att köpa avlagda lösenord på Darknet.
- Logga inte in på olika ställen via Facebook – du lämnar spår som kan användas mot dig.
- Uppdatera mobilen och datorn omgående när det kommer propåer – säkerhetsuppdateringar beror ofta på att man hittat luckor som behöver täppas till.
- Undvik att koppla in dig på gratis nätverk. Genom att använda en vpn-anslutning skyddas din dator.
- Sätt inte in ett upphittat usb-minne eller laddsladd i datorn för att stilla din nyfikenhet. De kan innehålla skadligt virus eller spionsystemvara.
- Lämna aldrig jobbdatorn obevakad och låt ingen annan använda den. Det förekommer att barn duperats att göra förälderns dator mottaglig för hackerattacker.
Ny forskning: så AI-hotat är ditt jobb
Vilka jobb ligger i riskzonen på grund av AI – och vilka är säkrare? Här är de 9 yrken som kan påverkas mest, enligt forskare vid Örebro universitet.
Diskussionen om AI och jobben präglas av vitt skilda gissningar. Nu har forskare vid Örebro universitet skapat ett konsekvent sätt att mäta hur AI-exponerat ett yrke faktiskt är. Det görs genom att lista ett antal ”kompetenser” hos moderna AI-verktyg – bildgenerering, översättning, läsförståelse, med flera – och sedan mäta hur stor del av olika yrken som bygger på att göra liknande saker.
Slutsatsen är att skrivbordsjobb är mest påverkade. Framför allt sådana som kräver hög utbildning. Listan över de mest utsatta jobben, som presenterats av nationalekonomen Magnus Lodefalk under ett föredrag om hans nya bok ”Artificiell intelligens och jobben”, ser ut så här:
- Statistiker
- Matematiker och aktuarie
- Författare och skribent
- Mjukvaru- och systemutvecklare
- Spel- och digitala medier-utvecklare
- Civilingenjör inom kemi och kemiteknik
- Ekonomiassistent
- GIS- och kartingenjör
- Systemadministratör
Fler saker påverkar effekterna av AI
Lodefalk betonar i sin bok att listan inte säger något om hur mycket AI faktiskt används i de olika yrkena, eller till vilken grad samhällsmedborgare vill att det ska ske. Den förutser inte heller om AI-verktyg kommer hjälpa anställda människor eller leda till att de förlorar jobbet. I stället är det en lista över yrken där en stor AI-användning är teoretiskt möjlig.
I några av yrkena har det redan skett förändringar. Som Kollega tidigare rapporterat har spelföretaget Mindark sagt upp 40 procent av sin personalstyrka för att, enligt egen utsago, ersätta dem med AI-verktyg. Likaså har speljätten EA meddelat att de tänker använda AI-verktyg i stor skala.
Förändringar och framtidsutsikter
På botten av listan finns de yrken som är allra mest fysiska: dansare, idrottare, takmontörer, brandmän, med flera. Lodefalk skriver samtidigt att även sådana jobb kan påverkas av framtida AI-utveckling, eftersom det just nu görs stora investeringar i att koppla samman generativ AI med robotar.
SAS satsar stort på AI – trots krisande bransch
Trots en krisande bransch satsar flygbolaget SAS hårt digitalt. CIO Charlotte Svensson vill dubblera it-avdelningen och utnyttja artificiell intelligens.
SAS har gått igenom några tuffa år, ändå växer er it-avdelning.
– Efter pandemin tvingades vi ställa om. Vår digitala ambition handlar om att satsa mer på AI, att optimera våra flygplan, avtal och sådant som bränsle. Tanken är att fördubbla vår digitala arbetskraft, i stället för att köpa tjänster externt. Fokus är att rekrytera och bygga kompetens.
Och det är inte anställda som försvinner när ni ställer om?
– Under pandemin drog vi ner till ”bare minimum”, många fick lämna.
Kan AI sänka bränsleåtgången?
– Ja, genom att ta fram väldigt bra data på hur mycket last vi tar ombord. Är det en lång flight är det mer bagage än det är tur och retur Arlanda–Oslo. Vi får data över hur mycket vatten som förbrukas, hur mycket mat som slängs och mängden produkter som tas ombord utan att användas. Det handlar om väldigt många små saker som sammantaget påverkar.
På vilka andra sätt använder ni AI?
– I stort sett inom alla delar av verksamheten. Men vi använder framför allt AI som beslutsstöd.
AI optimerar allt från bränsle till kundservice
Varför är det viktigt att vara ett digitalt flygbolag?
– SAS är inte ett särskilt stort flygbolag. Vi har en fördel av att vara på den skandinaviska marknaden där våra kunder är digitalt mogna – och dessutom väldigt tidseffektiva. I Sverige, Norge och Danmark förväntar man sig att få sköta saker själv, utan mänsklig kontakt. Om vår personal slipper sitta bakom en disk kan de vara mobila och hjälpa kunderna där de är, i stället för att kunden ska slussas runt.
Vad krävs av dig som chef i en sådan satsning?
– Som alltid – ett bra team. Och då menar jag inte bara mitt team, utan i ett bredare perspektiv. Ska man göra svåra saker handlar det alltid om människor. Om jag tar fram lösningar som inte fungerar för vår personal eller passagerarna kommer de inte att användas. Det handlar om att se en roll som min som en servicefunktion – jag ska se till att alla kan göra sitt jobb på ett enklare och bättre sätt.
Påverkas den digitala planen av att SAS har nya storägare?
– Det är denna plan de har valt. Att leverera på den kommer att bli viktigt.
CHARLOTTE SVENSSON
GÖR: CIO (it-chef) och vice vd på SAS sedan fyra år tillbaka.
ÅLDER: 56.
KARRIÄR: Senast ansvarig för affärsområdet brev och digitala tjänster på Postnord. Innan dess på Bonnier med flera höga befattningar. Utbildad systemvetare vid bland annat Chalmers och Stanford University.
