Vad händer med dina mejl, din Facebook och de foton du har sparat i en molntjänst när du går bort? Om du inte har lämnat information om vilka konton du har och hur man loggar in på dem - liksom vad som ska hända med kontona när du inte längre finns i livet - så kan det leda till onödiga problem för dina efterlevande.

Visserligen kan de sannolikt ändå komma åt och avsluta många konton som de känner till, men det kräver ändå ett merarbete och kan i värsta fall leda till konflikter bland dina anhöriga. Om du exempelvis inte har berättat vad som ska hända med din blogg så kan dina nära och kära ha väldigt olika åsikter om det.

Att du inte har uppgett vilka konton du har kan i värsta fall leda till att dina efterlevande går miste om en del av sitt arv efter dig, påpekar Susanne Edebäck, jurist på Familjens jurist.

– I dag finns banker som bara skickar ut årsbesked via mejl. Sedan kan man också ha pengar placerade i utländska bolag och försäkringsbolag som de efterlevande inte känner till, säger hon.

– Då kan vi jurister visserligen hjälpa till genom att söka så gott vi kan. Men det tar mycket tid och kostar mycket pengar. Om man skriver en lista över sina konton med de lösenord som hör till och sedan lägger den som en bilaga till sitt testamente så slipper ens anhöriga hamna i den situationen. Ett alternativ är att lägga listan i det Vita arkivet.

Ett vanligt problem vid ett dödsfall har varit att anhöriga har nekats tillträde till den avlidnas konto. När man öppnar ett konto så behöver man också godkänna de allmänna villkoren, vilket bland annat innebär ett godkännande av att det bara är en själv som har tillgång till kontot. Det är bra med tanke på den personliga integriteten. Men har ibland blivit till ett stort bekymmer för anhöriga som har velat stänga konton eller kanske komma åt fotografier som man också trott var den avlidnes vilja.

I dag har en hel del hänt på det området, påpekar mediastrategen Brit Strakston.

– Utvecklingen har gjort att de stora sociala medierna, som Twitter, Snapshot, bloggar, Instagram och Linkedin nu vanligtvis tillåter att man får stänga kontot, om man kan bevisa att man är anhörig till en person som har dött, säger hon.

– Och vad gäller Facebook så har man nu också gjort det möjligt för en själv att bestämma vem som ska hantera ens konto när man går bort, vilket man gör i säkerhetsinställningarna.

Den man har valt kan då exempelvis skriva ett meddelande, liksom uppdatera profilbilden och omslagsbilden. Däremot kan personen inte radera något på sidan eller läsa ens meddelanden.

Susanne Edebäck framhåller att det sannolikt ändå fortfarande finns många bolag som inte går med på att anhöriga får göra något med avlidnas konton på bloggar och andra sociala medier. Liksom att det ännu är oklart vad som skulle hända om de anhöriga skulle göra en rättssak av det.

– När det gäller vårt digitala arv så råder ännu ett osäkert rättsläge. Svensk lag gör ingen skillnad på digital och fysisk egendom. Men våra lagar håller inte jämna steg med den digitala utvecklingen. Lagstiftningen ligger efter, vilket också bolagen bakom kontona gör när det gäller villkoren. De har inte heller tänkt på den juridiska aspekten när någon avlider.

Ett exempel är konton hos spelbolag på nätet.

– Många svenskar spelar i dag och kan ha konton på olika spelbolag med innestående pengar utan att de anhöriga vet om det. Och då kan de också gå miste om pengarna som är en del av det fysiska arvet.

– Det är alltså väldigt viktigt att man skriver ett testamente om sitt digitala arv och att man informerar de anhöriga om var ens juridiska handlingar finns, säger Susanne Edebäck.