Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Viktigt att skriva digitalt testamente

Ska ditt digitala liv få vila i frid eller leva vidare efter din död? Om du vill ha kontroll över det så behöver du skriva ett testamente.
Anita Täpp Publicerad
Nuchylee/Colourbox
Nuchylee/Colourbox

Vad händer med dina mejl, din Facebook och de foton du har sparat i en molntjänst när du går bort? Om du inte har lämnat information om vilka konton du har och hur man loggar in på dem - liksom vad som ska hända med kontona när du inte längre finns i livet - så kan det leda till onödiga problem för dina efterlevande.

Visserligen kan de sannolikt ändå komma åt och avsluta många konton som de känner till, men det kräver ändå ett merarbete och kan i värsta fall leda till konflikter bland dina anhöriga. Om du exempelvis inte har berättat vad som ska hända med din blogg så kan dina nära och kära ha väldigt olika åsikter om det.

Att du inte har uppgett vilka konton du har kan i värsta fall leda till att dina efterlevande går miste om en del av sitt arv efter dig, påpekar Susanne Edebäck, jurist på Familjens jurist.

– I dag finns banker som bara skickar ut årsbesked via mejl. Sedan kan man också ha pengar placerade i utländska bolag och försäkringsbolag som de efterlevande inte känner till, säger hon.

– Då kan vi jurister visserligen hjälpa till genom att söka så gott vi kan. Men det tar mycket tid och kostar mycket pengar. Om man skriver en lista över sina konton med de lösenord som hör till och sedan lägger den som en bilaga till sitt testamente så slipper ens anhöriga hamna i den situationen. Ett alternativ är att lägga listan i det Vita arkivet.

Ett vanligt problem vid ett dödsfall har varit att anhöriga har nekats tillträde till den avlidnas konto. När man öppnar ett konto så behöver man också godkänna de allmänna villkoren, vilket bland annat innebär ett godkännande av att det bara är en själv som har tillgång till kontot. Det är bra med tanke på den personliga integriteten. Men har ibland blivit till ett stort bekymmer för anhöriga som har velat stänga konton eller kanske komma åt fotografier som man också trott var den avlidnes vilja.

I dag har en hel del hänt på det området, påpekar mediastrategen Brit Strakston.

– Utvecklingen har gjort att de stora sociala medierna, som Twitter, Snapshot, bloggar, Instagram och Linkedin nu vanligtvis tillåter att man får stänga kontot, om man kan bevisa att man är anhörig till en person som har dött, säger hon.

– Och vad gäller Facebook så har man nu också gjort det möjligt för en själv att bestämma vem som ska hantera ens konto när man går bort, vilket man gör i säkerhetsinställningarna.

Den man har valt kan då exempelvis skriva ett meddelande, liksom uppdatera profilbilden och omslagsbilden. Däremot kan personen inte radera något på sidan eller läsa ens meddelanden.

Susanne Edebäck framhåller att det sannolikt ändå fortfarande finns många bolag som inte går med på att anhöriga får göra något med avlidnas konton på bloggar och andra sociala medier. Liksom att det ännu är oklart vad som skulle hända om de anhöriga skulle göra en rättssak av det.

– När det gäller vårt digitala arv så råder ännu ett osäkert rättsläge. Svensk lag gör ingen skillnad på digital och fysisk egendom. Men våra lagar håller inte jämna steg med den digitala utvecklingen. Lagstiftningen ligger efter, vilket också bolagen bakom kontona gör när det gäller villkoren. De har inte heller tänkt på den juridiska aspekten när någon avlider.

Ett exempel är konton hos spelbolag på nätet.

– Många svenskar spelar i dag och kan ha konton på olika spelbolag med innestående pengar utan att de anhöriga vet om det. Och då kan de också gå miste om pengarna som är en del av det fysiska arvet.

– Det är alltså väldigt viktigt att man skriver ett testamente om sitt digitala arv och att man informerar de anhöriga om var ens juridiska handlingar finns, säger Susanne Edebäck.

Så skriver du testamente

För att testamentet ska vara juridiskt bindande måste det vara skrivet på ett fysiskt papper och underskrivet i närvaro av två ojäviga personer.

Tänk på att vara så detaljerad som möjligt när det gäller hur ditt digitala arv ska hanteras.

I testamentet bör finnas:

  • En förteckning över de konton du har på datorn och mobilen.
  • Användarnamn och lösenord till alla konton.
  • Om du vill att en anhörig ska ha ensamt ansvar för att dina konton hanteras på det vis som du önskar – namnge den personen!
  • Instruktioner om vad du vill ska hända med det som finns på kontona. Exempelvis vad som ska raderas direkt, utan att någon tar del av innehållet, och vad som eventuellt ska sparas. Vem ärver vad? Vem/Vilka som ska få ta del av det sparade och hur det får användas. Kanske vill man förtydliga genom att skriva att det sparade endast är för privat bruk och inte får publiceras eller spridas vidare. Om du exempelvis vill att dina sparade foton ska tillfalla en av dina anhöriga så behöver du uppge det.
  • Om det finns ett ekonomiskt värde i exempelvis en utländsk bank eller ett spelbolag kan man också specificera om man vill att det ska tillfalla en särskild person.
  • Om du vill att en sista hälsning till vänner och bekanta på exempelvis ditt mejlkonto och Facebook ska vara på ett särskilt sätt kan du också specificera det.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

AI tar inte ditt jobb – än så länge

AI:s intåg på arbetsmarknaden har inte lett till ökade uppsägningar bland tjänstemän i stort. Det visar en analys som TRR har gjort. Men det finns branscher där AI kan ha orsakat uppsägningar.
David Österberg Publicerad 12 maj 2026, kl 06:03
Robot sitter vid en laptop på ett kontor, som illustration till AI på arbetsplatsen och hur tekniken kan påverka tjänstemannajobb.
Införandet av AI-verktyg på svenska arbetsplatser har inte lett till omfattande uppsägningar. Men vissa yrken är mer utsatta än andra. Colourbox

Många tjänstemän har arbetsuppgifter som helt eller delvis kan utföras av AI-verktyg. Det gäller exempelvis anställda inom IT, marknadsföring, HR, administration och försäljning. Men hittills har AI:s intåg inte orsakat uppsägningar på bred front, enligt en analys som omställningsorganisationen TRR har gjort.

I analysen har TRR använt ett index som visar hur stor del av arbetsuppgifterna i ett yrke som är exponerat för AI. Därefter har de undersökt om antalet uppsagda tjänstemän är större i yrken som är högt AI-exponerade.

– Vi kan inte se att andelen uppsägningar inom yrken med hög AI-exponering har ökat. Den har legat konstant under de tre år som vi har tittat på, säger Jacob Grönlund, arbetsmarknadsanalytiker på TRR.

Kan ersätta personal inom kundtjänst

Samtidigt finns en del tecken på att AI-verktyg kan ha orsakat uppsägningar. Flera rådgivare hos TRR har mött personer som anger att de har blivit uppsagda för att deras arbetsgivare infört AI-verktyg. Det gäller exempelvis medicinska sekreterare som blivit ersatta av AI-baserade journalsystem. Även personal inom kundtjänst och kontaktcenter kan delvis ha blivit ersatt av AI-verktyg.

TRR kan också se att en del administrativa roller kan bli överflödiga när digitala stödsystem införs. Dessutom finns enstaka fall av uppsägningar på grund av AI inom mjukvaruutveckling, reklam, programmering och spelutveckling.

Det tyder, enligt TRR, på att AI-relaterade effektiviseringar kan få större genomslag framöver.

– Vi befinner oss fortfarande i en experimentfas. Både företag och medarbetare undersöker ju just nu hur man kan bli mer produktiv med hjälp av AI. Men huruvida det kan leda till uppsägningar är för tidigt att säga, säger Jacob Grönlund.

Ska man vara orolig som tjänsteman?

– Man ska inte vara orolig, men observant på de förändringar som sker och i största möjliga mån försöka förstå hur det kan påverka ens jobb framöver. Man behöver kanske se över sitt behov av kompetensutveckling och där kan vi som omställningsorganisation vara ett stöd.

AI kan göra kundanalyser och testa programvara

 I en rapport från Unionen från förra året syns en liknande utveckling. Rapporten baseras på en undersökning bland förbundets klubbar. Enligt den har 67 procent av företagen infört AI i verksamheten. Det är en kraftig uppgång sedan hösten 2023 då motsvarande andel var 29 procent.

AI används bland annat för att hantera kundkontakter, ersätta eller komplettera kundtjänst, sammanfatta texter, göra kundanalys och att testa programvara.

Enligt rapporten är det svårt att veta om AI har börjat ta tjänstemännens jobb. För en yrkesgrupp – administration och kundtjänst – finns dock en del som tyder på att det kan vara så. Mellan hösten 2023 och hösten 2025 minskade antalet anställda i den gruppen med 49 000 personer. Nedgången kan bero på dåliga tider, men också på att deras arbetsuppgifter har automatiserats med AI.

AI kan snart orsaka uppsägningar

I övriga yrkesgrupper finns inte någon liknande kraftig nedgång. Unionens klubbar tror inte heller att AI hittills har haft någon negativ påverkan på personalstyrkan. De kommande åren kan det komma att ändras. Drygt 20 procent av klubbarna svarar att personalstyrkan kommer att minska på grund av planerade AI-implementeringar.

Digitalisering

Jonas Gren jobbar utan internet – ”jag skriver bättre då”

Prisbelönta poeten och författaren Jonas Gren är aktuell med boken Ingen surf. Han har valt att jobba helt utan internet på sitt kontor.
– Det finns stora poänger, säger han.
Elisabeth Brising Publicerad 10 april 2026, kl 11:00
Författaren Jonas Gren, aktuell med boken Ingen surf, arbetar nedkopplad för att kunna fokusera på skrivandet.
Poeten och författaren Jonas Gren har valt bort internet och smart mobil på sitt kontor för att kunna koncentrera sig bättre på skrivandet. Foto: Casper Hedberg/Colourbox

Varför skrev du boken Ingen surf? 

– Jag har pendlat mellan att vara väldigt uppkopplad eller mer nedkopplad än de flesta. Det har gjort att jag börjat tänka kring skillnaden. Att ha teknologin in på kroppen eller långt till den. Många vill ha mer nedkoppling men känner sig tvungna att vara online hela tiden. 

Vilka insikter har forskningen i boken gett dig?

– Att det finns stora poänger med att hitta möten eller arbetssätt där man försöker fjärma sig lite. Kontorsarbetare kollar mejl 77 gånger per dag och koncentrationsspannet vid datorn är i genomsnitt 47 sekunder innan man skiftar fokus till ett annat fönster eller telefon. År 2004 var spannet 2,5 minuter. 

Du jobbar på ett kontor i Uppsala utan internet och smart mobil, varför?

– Jag får bättre koncentration, blir mindre stressad och mycket bättre på att hantera komplexa skrivuppdrag. Jag tycker jag är sämre och mer splittrad med internet. Det är bevisat att vi får bättre koncentration när vi kopplar ner. Det är också trivsamt att få vara mer ifred. 

Jonas Gren om nedkoppling och arbete utan internet

Poeten och författaren Jonas Gren fick nyligen Nils Ferlin-priset 2026.

Läs mer: Att sluta med internet hör till det bästa jag gjort