Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Mjutmissar och pinsamheter ökar i coronatider

Coronapandemin fick många arbetsplatser att speeda upp digitaliseringstakten. Men i hastigheten att fixa tekniken för videomöten hamnade en essentiell kunskap i skymundan – att lära sig mjuta.
Johanna Rovira Publicerad
Kvinna sitter på toa med mobil i handen.
Mjutångest torde drabba alla som någon gång försökt kombinera ett möte via mobil med ett hastigt påkommet toalettbesök och glömt att stänga av mikrofonen. Illustration: Annelie Carlström

– Varför ska vi behöva lyssna på det här dravlet? frågade en frustrerad mötesdeltagare sina kollegor som hade samlats i konferensrummet för att vara med på videokonferens med hela organisationen.

Kollegorna svarade inte, skruvade sig bara och flackade med blickarna. På bildskärmen hade vd:n oroväckande nog avbrutit sin malande svada. Men så tog hen till orda igen och sa:

– Öh, ni på lokalkontoret i xx kanske ska prova att mjuta.

Digitala möten skapar oanade möjligheter i coronatider, men också otaliga exempel på jobbiga situationer och prekära missar. Risken att prata bredvid mun när man glömt mjuta (alltså stänga ner mikrofonen genom att klicka på en knapp som oftast är märkt med engelska ordet mute) är kanske mindre när de flesta av oss sitter ensamma hemma, men det finns exempel på det också.

En chef som fick ett telefonsamtal under sittande möte, glömde till exempel mjuta. Som tur var handlade samtalet varken om hur usel hennes personal var eller om något annat känsligt, men chefen blir fortfarande kallsvettig vid tanken på att det ska hända igen.

Samma mjutångest torde drabba alla som någon gång försökt kombinera ett möte via mobil med ett hastigt påkommet toalettbesök och glömt att stänga av mikrofonen. (Mjutknappen på mobilen har dessutom visat en förrädisk tendens att slå av sig själv vid olämpliga tillfällen).

Inte lika pinsamt men likväl frustrerande för åhörarna, är att man glömmer mjuta när man knaprar knäckebröd, kokar tevatten, knappar på tangentbordet eller gurglar.

Till mjutmissarna kan också räknas att man glömmer stänga av kameran när inneboende släktingar plötsligt dyker upp i bakgrunden, mer eller mindre anständigt klädda och förkunnar mer eller mindre välgenomtänkta åsikter. I synnerhet barn har en sällsynt dålig känsla för tajming.

Mjutmissen kan även bestå i att man själv glömmer att stänga av kameran efter mötet och tillika förbiser det faktum att man bara är propert klädd på överkroppen – en inte helt ovanlig mundering i coronatider. New Yorker-journalisten Jeffrey Toobin kommer nog aldrig göra om just det misstaget – i alla fall inte samtidigt som han sexchattar.

En nästan lika grov fadäs under ett videomöte står en politiker i Sverige för. Han råkade nyligen dela sin skärm med resten av mötet (kanske på grund av att knappen för dela innehåll sitter precis bredvid mjutknappen i Teams). Skrivbordet var dessvärre täckt av sexbilder – en miss som ledde till att politikern i fråga avgick.  

Har du exempel på fler mjutmissar? Hör av dig till johanna.rovira@kollega.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

Stress triggar teknikstrul

Lider du av teknikförbannelse? Psykologen David Waskuri vet varför och sitter inne med lösningen på dina problem.
Johanna Rovira Publicerad 7 oktober 2025, kl 06:00
Känns det som att tekniken alltid krånglar för dig? Psykologen David Waskuri förklarar varför – och hur du bryter teknikförbannelsen.David Waskuri/skrivare som strular
Stress kan trigga teknikstrul och vi kan uppleva det som att vissa är mer drabbade än andra, anser psykologen David Waskuri. Foto: Evalena Andersson/Mons Brunius TT

Att datorn fryser, kopiatorn tuggar i sig papper och mobiltelefonen ballar ur har vi alla varit med om. Men vissa av oss tycks drabbas oftare av maskinosis. 

Varför är det så David Waskuri, psykolog och författare på Sveapsykologerna?

– Det finns inget vetenskapligt belägg att vissa är mer mottagliga för teknikstrul. Men det kan upplevas så. 

– Om du är stresskänslig, och redan osäker på teknik, blir du lätt nervös och gör fler misstag. Förväntningar på strul leder till att du skapar en självuppfyllande profetia. 

Vad händer med oss när tekniken strular? 

– På individnivå känner man lätt frustration, maktlöshet och irritation, vilket kan leda till ökad stress, konflikter,  sömnproblem och minskad arbetsglädje. Det blir en kognitiv belastning eftersom hjärnan behöver lägga massa energi på tekniken i stället för de egentliga arbetsuppgifterna 

– På samhällsnivå kan större it-haverier få allvarliga konsekvenser, för både ekonomin och människors trygghet. 

Vad kan man göra åt saken? 

– Stresshantering, träning och tydliga instruktioner i kombination med pauser och andningsövningar kan minska känslan av att tekniken alltid är emot en och risken för att göra misstag. 

– Det är också viktigt att arbetsgivare inte bara investerar i ny teknik utan även satsar på säkerhet, utbildning och fungerande support.