Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Mjutmissar och pinsamheter ökar i coronatider

Coronapandemin fick många arbetsplatser att speeda upp digitaliseringstakten. Men i hastigheten att fixa tekniken för videomöten hamnade en essentiell kunskap i skymundan – att lära sig mjuta.
Johanna Rovira Publicerad
Kvinna sitter på toa med mobil i handen.
Mjutångest torde drabba alla som någon gång försökt kombinera ett möte via mobil med ett hastigt påkommet toalettbesök och glömt att stänga av mikrofonen. Illustration: Annelie Carlström

– Varför ska vi behöva lyssna på det här dravlet? frågade en frustrerad mötesdeltagare sina kollegor som hade samlats i konferensrummet för att vara med på videokonferens med hela organisationen.

Kollegorna svarade inte, skruvade sig bara och flackade med blickarna. På bildskärmen hade vd:n oroväckande nog avbrutit sin malande svada. Men så tog hen till orda igen och sa:

– Öh, ni på lokalkontoret i xx kanske ska prova att mjuta.

Digitala möten skapar oanade möjligheter i coronatider, men också otaliga exempel på jobbiga situationer och prekära missar. Risken att prata bredvid mun när man glömt mjuta (alltså stänga ner mikrofonen genom att klicka på en knapp som oftast är märkt med engelska ordet mute) är kanske mindre när de flesta av oss sitter ensamma hemma, men det finns exempel på det också.

En chef som fick ett telefonsamtal under sittande möte, glömde till exempel mjuta. Som tur var handlade samtalet varken om hur usel hennes personal var eller om något annat känsligt, men chefen blir fortfarande kallsvettig vid tanken på att det ska hända igen.

Samma mjutångest torde drabba alla som någon gång försökt kombinera ett möte via mobil med ett hastigt påkommet toalettbesök och glömt att stänga av mikrofonen. (Mjutknappen på mobilen har dessutom visat en förrädisk tendens att slå av sig själv vid olämpliga tillfällen).

Inte lika pinsamt men likväl frustrerande för åhörarna, är att man glömmer mjuta när man knaprar knäckebröd, kokar tevatten, knappar på tangentbordet eller gurglar.

Till mjutmissarna kan också räknas att man glömmer stänga av kameran när inneboende släktingar plötsligt dyker upp i bakgrunden, mer eller mindre anständigt klädda och förkunnar mer eller mindre välgenomtänkta åsikter. I synnerhet barn har en sällsynt dålig känsla för tajming.

Mjutmissen kan även bestå i att man själv glömmer att stänga av kameran efter mötet och tillika förbiser det faktum att man bara är propert klädd på överkroppen – en inte helt ovanlig mundering i coronatider. New Yorker-journalisten Jeffrey Toobin kommer nog aldrig göra om just det misstaget – i alla fall inte samtidigt som han sexchattar.

En nästan lika grov fadäs under ett videomöte står en politiker i Sverige för. Han råkade nyligen dela sin skärm med resten av mötet (kanske på grund av att knappen för dela innehåll sitter precis bredvid mjutknappen i Teams). Skrivbordet var dessvärre täckt av sexbilder – en miss som ledde till att politikern i fråga avgick.  

Har du exempel på fler mjutmissar? Hör av dig till johanna.rovira@kollega.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

AI tar inte ditt jobb – än så länge

AI:s intåg på arbetsmarknaden har inte lett till ökade uppsägningar bland tjänstemän i stort. Det visar en analys som TRR har gjort. Men det finns branscher där AI kan ha orsakat uppsägningar.
David Österberg Publicerad 12 maj 2026, kl 06:03
Robot sitter vid en laptop på ett kontor, som illustration till AI på arbetsplatsen och hur tekniken kan påverka tjänstemannajobb.
Införandet av AI-verktyg på svenska arbetsplatser har inte lett till omfattande uppsägningar. Men vissa yrken är mer utsatta än andra. Colourbox

Många tjänstemän har arbetsuppgifter som helt eller delvis kan utföras av AI-verktyg. Det gäller exempelvis anställda inom IT, marknadsföring, HR, administration och försäljning. Men hittills har AI:s intåg inte orsakat uppsägningar på bred front, enligt en analys som omställningsorganisationen TRR har gjort.

I analysen har TRR använt ett index som visar hur stor del av arbetsuppgifterna i ett yrke som är exponerat för AI. Därefter har de undersökt om antalet uppsagda tjänstemän är större i yrken som är högt AI-exponerade.

– Vi kan inte se att andelen uppsägningar inom yrken med hög AI-exponering har ökat. Den har legat konstant under de tre år som vi har tittat på, säger Jacob Grönlund, arbetsmarknadsanalytiker på TRR.

Kan ersätta personal inom kundtjänst

Samtidigt finns en del tecken på att AI-verktyg kan ha orsakat uppsägningar. Flera rådgivare hos TRR har mött personer som anger att de har blivit uppsagda för att deras arbetsgivare infört AI-verktyg. Det gäller exempelvis medicinska sekreterare som blivit ersatta av AI-baserade journalsystem. Även personal inom kundtjänst och kontaktcenter kan delvis ha blivit ersatt av AI-verktyg.

TRR kan också se att en del administrativa roller kan bli överflödiga när digitala stödsystem införs. Dessutom finns enstaka fall av uppsägningar på grund av AI inom mjukvaruutveckling, reklam, programmering och spelutveckling.

Det tyder, enligt TRR, på att AI-relaterade effektiviseringar kan få större genomslag framöver.

– Vi befinner oss fortfarande i en experimentfas. Både företag och medarbetare undersöker ju just nu hur man kan bli mer produktiv med hjälp av AI. Men huruvida det kan leda till uppsägningar är för tidigt att säga, säger Jacob Grönlund.

Ska man vara orolig som tjänsteman?

– Man ska inte vara orolig, men observant på de förändringar som sker och i största möjliga mån försöka förstå hur det kan påverka ens jobb framöver. Man behöver kanske se över sitt behov av kompetensutveckling och där kan vi som omställningsorganisation vara ett stöd.

AI kan göra kundanalyser och testa programvara

 I en rapport från Unionen från förra året syns en liknande utveckling. Rapporten baseras på en undersökning bland förbundets klubbar. Enligt den har 67 procent av företagen infört AI i verksamheten. Det är en kraftig uppgång sedan hösten 2023 då motsvarande andel var 29 procent.

AI används bland annat för att hantera kundkontakter, ersätta eller komplettera kundtjänst, sammanfatta texter, göra kundanalys och att testa programvara.

Enligt rapporten är det svårt att veta om AI har börjat ta tjänstemännens jobb. För en yrkesgrupp – administration och kundtjänst – finns dock en del som tyder på att det kan vara så. Mellan hösten 2023 och hösten 2025 minskade antalet anställda i den gruppen med 49 000 personer. Nedgången kan bero på dåliga tider, men också på att deras arbetsuppgifter har automatiserats med AI.

AI kan snart orsaka uppsägningar

I övriga yrkesgrupper finns inte någon liknande kraftig nedgång. Unionens klubbar tror inte heller att AI hittills har haft någon negativ påverkan på personalstyrkan. De kommande åren kan det komma att ändras. Drygt 20 procent av klubbarna svarar att personalstyrkan kommer att minska på grund av planerade AI-implementeringar.