Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Dåliga lösenord problem på jobbet

Många använder samma lösenord privat och på jobbet. Som dessutom ofta är dåliga. Men trots att konsekvenserna kan bli förödande lägger få arbetsgivare resurser på anställdas lösenord.
David Österberg Publicerad
Colourbox.com
Att låta anställda hitta på lösenord själva ger ofta för dålig säkerhet Colourbox.com

Birgitta123 och skrivbord7. När vi hittar på lösenord till konton blir de nästan alltid dåliga. Till råga på allt använder vi samma usla lösenord till flera konton och inte sällan både privat och på jobbet.

Nyligen undersökte Nordea hur bra svenskar är på IT-säkerhet. Enligt undersökningen slarvar många både med sina lösenord och med att hålla koll på sina banktransaktioner. 8 av 10 använder födelseår eller namn på husdjur, partner och barn när de ska välja lösenord och många använder samma lösenord till olika tjänster.

– Det hör så klart samman med att vi får allt fler tjänster med lösenord och då blir det lätt att använda samma för att komma ihåg, men att ha samma lösenord på sociala medier och till sina banktjänster är inte bra. Att hantera sina lösenord vårdslöst är lika illa som att inte låsa ytterdörren när man går hemifrån, säger Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea.

Inte nog med att vi har dåliga lösenord i privatlivet – många använder samma till jobbdatorn och i andra jobbsammanhang. Enligt en undersökning från internetstiftelsen IIS använder drygt hälften av svenskarna samma lösenord privat och på jobbet.

Dessutom har ungefär hälften av svenskarna lösenord som är åtta tecken eller kortare, enligt samma undersökning. Så korta varianter är betydligt sämre än långa.

Orsaken till att exempelvis Birgitta123 och skrivbord7 är dåliga lösenord är att det är lätt att låta en dator testa ord ur ordlistor – med eller utan siffror. Extra problematiskt blir det om någon kommer åt ens mejl. Då kan hackaren gå till andra sidor, klicka på ”glömt lösenord” och få lösenorden mejlade till sig.

På många arbetsplatser måste man då och då byta lösenord. Syftet är att skydda systemen om ett lösenord skulle röjas. Men både IIS och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap anser att det är fel att kräva regelbundna byten. En anledning är att det går så lång tid mellan bytena att de blir meningslösa: om ett lösenord kommer ut hjälper det inte att användaren byter 30 dagar senare. Dessutom ökar risken att en användare hittar på ett dåligt lösenord om det hela tiden ska bytas. Rekommendationen är därför att bara byta när man vet eller misstänker att ett lösenord hamnat på villovägar.

Enligt IIS behöver arbetsgivare ta större ansvar för anställdas lösenord. Att låta anställda hitta på lösenord själva ger ofta för dålig säkerhet. Rekommendationen är därför att utbilda anställda i hur man skapar bra lösenord, se till att de inte använder samma på olika ställen, svartlista de vanligaste lösenorden och att låta en styrkemätare testa dem.

Orsaken till våra dåliga lösenord är inte kunskapsbrister. De flesta känner till att slumpmässiga kombinationer av bokstäver och tecken är bäst – problemet är att de är så väldigt svåra att komma ihåg. En lösning på det problemet är att använda sig av en lösenordshanterare. De har generatorer som hittar på bra lösenord och gör att man kan ha olika till olika sajter. Användaren behöver bara komma på ett bra lösenord och se till att komma ihåg det.

10 vanligaste lösenorden i Sverige

  1. 123456
  2. 12345
  3. knulla
  4. qwerty
  5. 666666
  6. hejsan
  7. stilet
  8. 123456789
  9. 12345678
  10. password

IIS. Lösenorden har läckt från sajter som mest används av yngre.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

AI tar inte ditt jobb – än så länge

AI:s intåg på arbetsmarknaden har inte lett till ökade uppsägningar bland tjänstemän i stort. Det visar en analys som TRR har gjort. Men det finns branscher där AI kan ha orsakat uppsägningar.
David Österberg Publicerad 12 maj 2026, kl 06:03
Robot sitter vid en laptop på ett kontor, som illustration till AI på arbetsplatsen och hur tekniken kan påverka tjänstemannajobb.
Införandet av AI-verktyg på svenska arbetsplatser har inte lett till omfattande uppsägningar. Men vissa yrken är mer utsatta än andra. Colourbox

Många tjänstemän har arbetsuppgifter som helt eller delvis kan utföras av AI-verktyg. Det gäller exempelvis anställda inom IT, marknadsföring, HR, administration och försäljning. Men hittills har AI:s intåg inte orsakat uppsägningar på bred front, enligt en analys som omställningsorganisationen TRR har gjort.

I analysen har TRR använt ett index som visar hur stor del av arbetsuppgifterna i ett yrke som är exponerat för AI. Därefter har de undersökt om antalet uppsagda tjänstemän är större i yrken som är högt AI-exponerade.

– Vi kan inte se att andelen uppsägningar inom yrken med hög AI-exponering har ökat. Den har legat konstant under de tre år som vi har tittat på, säger Jacob Grönlund, arbetsmarknadsanalytiker på TRR.

Kan ersätta personal inom kundtjänst

Samtidigt finns en del tecken på att AI-verktyg kan ha orsakat uppsägningar. Flera rådgivare hos TRR har mött personer som anger att de har blivit uppsagda för att deras arbetsgivare infört AI-verktyg. Det gäller exempelvis medicinska sekreterare som blivit ersatta av AI-baserade journalsystem. Även personal inom kundtjänst och kontaktcenter kan delvis ha blivit ersatt av AI-verktyg.

TRR kan också se att en del administrativa roller kan bli överflödiga när digitala stödsystem införs. Dessutom finns enstaka fall av uppsägningar på grund av AI inom mjukvaruutveckling, reklam, programmering och spelutveckling.

Det tyder, enligt TRR, på att AI-relaterade effektiviseringar kan få större genomslag framöver.

– Vi befinner oss fortfarande i en experimentfas. Både företag och medarbetare undersöker ju just nu hur man kan bli mer produktiv med hjälp av AI. Men huruvida det kan leda till uppsägningar är för tidigt att säga, säger Jacob Grönlund.

Ska man vara orolig som tjänsteman?

– Man ska inte vara orolig, men observant på de förändringar som sker och i största möjliga mån försöka förstå hur det kan påverka ens jobb framöver. Man behöver kanske se över sitt behov av kompetensutveckling och där kan vi som omställningsorganisation vara ett stöd.

AI kan göra kundanalyser och testa programvara

 I en rapport från Unionen från förra året syns en liknande utveckling. Rapporten baseras på en undersökning bland förbundets klubbar. Enligt den har 67 procent av företagen infört AI i verksamheten. Det är en kraftig uppgång sedan hösten 2023 då motsvarande andel var 29 procent.

AI används bland annat för att hantera kundkontakter, ersätta eller komplettera kundtjänst, sammanfatta texter, göra kundanalys och att testa programvara.

Enligt rapporten är det svårt att veta om AI har börjat ta tjänstemännens jobb. För en yrkesgrupp – administration och kundtjänst – finns dock en del som tyder på att det kan vara så. Mellan hösten 2023 och hösten 2025 minskade antalet anställda i den gruppen med 49 000 personer. Nedgången kan bero på dåliga tider, men också på att deras arbetsuppgifter har automatiserats med AI.

AI kan snart orsaka uppsägningar

I övriga yrkesgrupper finns inte någon liknande kraftig nedgång. Unionens klubbar tror inte heller att AI hittills har haft någon negativ påverkan på personalstyrkan. De kommande åren kan det komma att ändras. Drygt 20 procent av klubbarna svarar att personalstyrkan kommer att minska på grund av planerade AI-implementeringar.

Digitalisering

Jonas Gren jobbar utan internet – ”jag skriver bättre då”

Prisbelönta poeten och författaren Jonas Gren är aktuell med boken Ingen surf. Han har valt att jobba helt utan internet på sitt kontor.
– Det finns stora poänger, säger han.
Elisabeth Brising Publicerad 10 april 2026, kl 11:00
Författaren Jonas Gren, aktuell med boken Ingen surf, arbetar nedkopplad för att kunna fokusera på skrivandet.
Poeten och författaren Jonas Gren har valt bort internet och smart mobil på sitt kontor för att kunna koncentrera sig bättre på skrivandet. Foto: Casper Hedberg/Colourbox

Varför skrev du boken Ingen surf? 

– Jag har pendlat mellan att vara väldigt uppkopplad eller mer nedkopplad än de flesta. Det har gjort att jag börjat tänka kring skillnaden. Att ha teknologin in på kroppen eller långt till den. Många vill ha mer nedkoppling men känner sig tvungna att vara online hela tiden. 

Vilka insikter har forskningen i boken gett dig?

– Att det finns stora poänger med att hitta möten eller arbetssätt där man försöker fjärma sig lite. Kontorsarbetare kollar mejl 77 gånger per dag och koncentrationsspannet vid datorn är i genomsnitt 47 sekunder innan man skiftar fokus till ett annat fönster eller telefon. År 2004 var spannet 2,5 minuter. 

Du jobbar på ett kontor i Uppsala utan internet och smart mobil, varför?

– Jag får bättre koncentration, blir mindre stressad och mycket bättre på att hantera komplexa skrivuppdrag. Jag tycker jag är sämre och mer splittrad med internet. Det är bevisat att vi får bättre koncentration när vi kopplar ner. Det är också trivsamt att få vara mer ifred. 

Jonas Gren om nedkoppling och arbete utan internet

Poeten och författaren Jonas Gren fick nyligen Nils Ferlin-priset 2026.

Läs mer: Att sluta med internet hör till det bästa jag gjort