Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Dåliga lösenord problem på jobbet

Många använder samma lösenord privat och på jobbet. Som dessutom ofta är dåliga. Men trots att konsekvenserna kan bli förödande lägger få arbetsgivare resurser på anställdas lösenord.
David Österberg Publicerad
Colourbox.com
Att låta anställda hitta på lösenord själva ger ofta för dålig säkerhet Colourbox.com

Birgitta123 och skrivbord7. När vi hittar på lösenord till konton blir de nästan alltid dåliga. Till råga på allt använder vi samma usla lösenord till flera konton och inte sällan både privat och på jobbet.

Nyligen undersökte Nordea hur bra svenskar är på IT-säkerhet. Enligt undersökningen slarvar många både med sina lösenord och med att hålla koll på sina banktransaktioner. 8 av 10 använder födelseår eller namn på husdjur, partner och barn när de ska välja lösenord och många använder samma lösenord till olika tjänster.

– Det hör så klart samman med att vi får allt fler tjänster med lösenord och då blir det lätt att använda samma för att komma ihåg, men att ha samma lösenord på sociala medier och till sina banktjänster är inte bra. Att hantera sina lösenord vårdslöst är lika illa som att inte låsa ytterdörren när man går hemifrån, säger Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea.

Inte nog med att vi har dåliga lösenord i privatlivet – många använder samma till jobbdatorn och i andra jobbsammanhang. Enligt en undersökning från internetstiftelsen IIS använder drygt hälften av svenskarna samma lösenord privat och på jobbet.

Dessutom har ungefär hälften av svenskarna lösenord som är åtta tecken eller kortare, enligt samma undersökning. Så korta varianter är betydligt sämre än långa.

Orsaken till att exempelvis Birgitta123 och skrivbord7 är dåliga lösenord är att det är lätt att låta en dator testa ord ur ordlistor – med eller utan siffror. Extra problematiskt blir det om någon kommer åt ens mejl. Då kan hackaren gå till andra sidor, klicka på ”glömt lösenord” och få lösenorden mejlade till sig.

På många arbetsplatser måste man då och då byta lösenord. Syftet är att skydda systemen om ett lösenord skulle röjas. Men både IIS och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap anser att det är fel att kräva regelbundna byten. En anledning är att det går så lång tid mellan bytena att de blir meningslösa: om ett lösenord kommer ut hjälper det inte att användaren byter 30 dagar senare. Dessutom ökar risken att en användare hittar på ett dåligt lösenord om det hela tiden ska bytas. Rekommendationen är därför att bara byta när man vet eller misstänker att ett lösenord hamnat på villovägar.

Enligt IIS behöver arbetsgivare ta större ansvar för anställdas lösenord. Att låta anställda hitta på lösenord själva ger ofta för dålig säkerhet. Rekommendationen är därför att utbilda anställda i hur man skapar bra lösenord, se till att de inte använder samma på olika ställen, svartlista de vanligaste lösenorden och att låta en styrkemätare testa dem.

Orsaken till våra dåliga lösenord är inte kunskapsbrister. De flesta känner till att slumpmässiga kombinationer av bokstäver och tecken är bäst – problemet är att de är så väldigt svåra att komma ihåg. En lösning på det problemet är att använda sig av en lösenordshanterare. De har generatorer som hittar på bra lösenord och gör att man kan ha olika till olika sajter. Användaren behöver bara komma på ett bra lösenord och se till att komma ihåg det.

10 vanligaste lösenorden i Sverige

  1. 123456
  2. 12345
  3. knulla
  4. qwerty
  5. 666666
  6. hejsan
  7. stilet
  8. 123456789
  9. 12345678
  10. password

IIS. Lösenorden har läckt från sajter som mest används av yngre.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

AI kan göra dig sämre på jobbet

AI kan spara tid och minska arbetsbördan. Men forskning pekar också på en risk: när vi slutar använda vissa färdigheter kan de försvagas över tid. Det fenomenet kallas deskilling, enligt forskaren Christina Nilsson.
Elisabeth Brising Publicerad 11 september 2026, kl 05:59
Porträtt av en person bredvid en illustration av AI-användning på jobbet, med en AI-chatt öppen på en dator.
Forskningen om så kallad deskilling växer. Enligt Christina Nilsson kan yrkeskunskaper försvagas när AI tar över delar av det kognitiva arbetet. Foto: Privat/Colourbox/Copilot/Martin Söderström

Hur påverkar AI-boomen vår yrkeskompetens?

– Generativ AI har letat sig in på många områden, det är som en våg som väller in. Det behövs mer forskning, men det man kan säga är att det du inte tränar på eller slutar träna på kommer du att bli sämre på att utföra. Use it or lose it. Eftersom vi människor är lite lata och gärna tar genvägar har man sett en risk här, säger Christina Nilsson, digital strateg och doktorand vid Institutionen för tillämpad IT på Göteborgs universitet.

Det pratas om deskilling, att vi kan bli sämre på jobbet av AI. Förklara!

– Begreppet är inte nytt och oron är ännu äldre. Arbetslivsforskning har tidigare visat hur arbetets organisering kan leda till deskilling. Hur yrkesroller förändras av teknik så att man exempelvis får färre uppgifter och mindre ansvar. 

– I dag pratar man även om deskilling, eller skill erosion, i relation till AI. Då menar man att vissa färdigheter försvagas när de inte används lika ofta. 

Kompetenstapp kom smygande: ”fick ta in konsulter”

En kunskapsmässig försämring, är oftast osynlig till en början. 
– Det gör den lite lurig, säger Christina Nilsson. 

Hon ger ett exempel: En redovisningsfirma hade alldeles för mycket att göra och införde ett automatiserat stöd. Det slog väl ut och tog bort mycket kognitiv belastning. Alla medarbetare var jättenöjda och kunderna såg bättre kvalitet. 

Men några år senare behövde de ett nytt system som funkade lite annorlunda än det första. 

– Då märkte man att medarbetarna hade tappat så mycket av kompetensen att själva göra en del av det här tunga kognitiva jobbet att kunderna började klaga. De fick ta in konsulter och bygga upp kompetensen från början igen, säger Christina Nilsson. 

Studier visar tecken på kompetensförlust

Christina Nilsson berättar om nya studier som visat dels hur läkare kan missa fler små förstadier till cancer vid koloskopi efter att ha vant sig vid ett AI-stöd, dels att studenter blev sämre på att skriva självständigt, minnas och känna ägarskap över sina texter när de fick ta hjälp av AI. 

Inte minst för studenter och nyexaminerade väcker AI frågor om hur mycket träning som krävs för att bli yrkesskicklig nog att arbeta utan AI-stöd. 

Gör AI vår hjärna dummare?

– Nej, det finns det ingen som säger, inte automatiskt. Det handlar otroligt mycket om hur vi använder AI. Men om man alltid använder AI för att ta fram skrivutkast gör det något med ens kunnande. 

– Att ta fram text är inte bara en slutprodukt, utan vi behöver kunna tänka själva, argumentera och hitta luckor i ett resonemang. Det finns en risk att vi blir mindre vassa, beroende av och förlitar oss för mycket på AI i våra beslut. Vad händer om AI går ner eller har fel? Vi måste fortsatt kunna bedöma outputen av AI.

Hur behåller man sin kompetens? 

– Du fortsätter göra det du behöver fortsätta kunna. Det man kan göra själv är att inte alltid förlita sig på AI. Till exempel: På onsdagar jobbar jag manuellt och sen ber jag AI hitta luckor. Lite som inom flyget. Du ska kunna flyga både manuellt och automatiskt. Eller skriv ditt utkast själv först och be sedan AI förbättra det. 

– Organisationen behöver också ta ansvar. Individen kan inte själv ta helt och hållet upprätthålla sin kompetens. 

Är deskilling bara negativt? 

– Nej. Jag brukar använda liknelsen med bondesamhället: Kunde vi inte mjölka kor för hand fick vi ingen mjölk förr i tiden. I dag vet få hur man närmar sig en ko, men vi har massor av mjölk. 

–  Ibland kan färdigheter ha spelat ut sin roll och det kan också vara lätt att hämta upp kunskaperna om vi skulle behöva. Jobb blir inte alltid utarmade, utan man får kanske nya arbetsuppgifter i stället.

Digitalisering

AI tar inte ditt jobb – än så länge

AI:s intåg på arbetsmarknaden har inte lett till ökade uppsägningar bland tjänstemän i stort. Det visar en analys som TRR har gjort. Men det finns branscher där AI kan ha orsakat uppsägningar.
David Österberg Publicerad 12 maj 2026, kl 06:03
Robot sitter vid en laptop på ett kontor, som illustration till AI på arbetsplatsen och hur tekniken kan påverka tjänstemannajobb.
Införandet av AI-verktyg på svenska arbetsplatser har inte lett till omfattande uppsägningar. Men vissa yrken är mer utsatta än andra. Colourbox

Många tjänstemän har arbetsuppgifter som helt eller delvis kan utföras av AI-verktyg. Det gäller exempelvis anställda inom IT, marknadsföring, HR, administration och försäljning. Men hittills har AI:s intåg inte orsakat uppsägningar på bred front, enligt en analys som omställningsorganisationen TRR har gjort.

I analysen har TRR använt ett index som visar hur stor del av arbetsuppgifterna i ett yrke som är exponerat för AI. Därefter har de undersökt om antalet uppsagda tjänstemän är större i yrken som är högt AI-exponerade.

– Vi kan inte se att andelen uppsägningar inom yrken med hög AI-exponering har ökat. Den har legat konstant under de tre år som vi har tittat på, säger Jacob Grönlund, arbetsmarknadsanalytiker på TRR.

Kan ersätta personal inom kundtjänst

Samtidigt finns en del tecken på att AI-verktyg kan ha orsakat uppsägningar. Flera rådgivare hos TRR har mött personer som anger att de har blivit uppsagda för att deras arbetsgivare infört AI-verktyg. Det gäller exempelvis medicinska sekreterare som blivit ersatta av AI-baserade journalsystem. Även personal inom kundtjänst och kontaktcenter kan delvis ha blivit ersatt av AI-verktyg.

TRR kan också se att en del administrativa roller kan bli överflödiga när digitala stödsystem införs. Dessutom finns enstaka fall av uppsägningar på grund av AI inom mjukvaruutveckling, reklam, programmering och spelutveckling.

Det tyder, enligt TRR, på att AI-relaterade effektiviseringar kan få större genomslag framöver.

– Vi befinner oss fortfarande i en experimentfas. Både företag och medarbetare undersöker ju just nu hur man kan bli mer produktiv med hjälp av AI. Men huruvida det kan leda till uppsägningar är för tidigt att säga, säger Jacob Grönlund.

Ska man vara orolig som tjänsteman?

– Man ska inte vara orolig, men observant på de förändringar som sker och i största möjliga mån försöka förstå hur det kan påverka ens jobb framöver. Man behöver kanske se över sitt behov av kompetensutveckling och där kan vi som omställningsorganisation vara ett stöd.

AI kan göra kundanalyser och testa programvara

 I en rapport från Unionen från förra året syns en liknande utveckling. Rapporten baseras på en undersökning bland förbundets klubbar. Enligt den har 67 procent av företagen infört AI i verksamheten. Det är en kraftig uppgång sedan hösten 2023 då motsvarande andel var 29 procent.

AI används bland annat för att hantera kundkontakter, ersätta eller komplettera kundtjänst, sammanfatta texter, göra kundanalys och att testa programvara.

Enligt rapporten är det svårt att veta om AI har börjat ta tjänstemännens jobb. För en yrkesgrupp – administration och kundtjänst – finns dock en del som tyder på att det kan vara så. Mellan hösten 2023 och hösten 2025 minskade antalet anställda i den gruppen med 49 000 personer. Nedgången kan bero på dåliga tider, men också på att deras arbetsuppgifter har automatiserats med AI.

AI kan snart orsaka uppsägningar

I övriga yrkesgrupper finns inte någon liknande kraftig nedgång. Unionens klubbar tror inte heller att AI hittills har haft någon negativ påverkan på personalstyrkan. De kommande åren kan det komma att ändras. Drygt 20 procent av klubbarna svarar att personalstyrkan kommer att minska på grund av planerade AI-implementeringar.