Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Enligt Domstolsverkets statistik har antalet avgjorda mål ökat med sex procent jämfört med förra året och beskrivs som en rekordnivå. Detta beror delvis på att digitaliseringen satte fart under coronapandemin och många fall avgjordes över videokonferens, med bara domare och nämndemän på plats i rättssalen.
Men Arbetsdomstolen hör inte till Domstolsverket och saknar i dagsläget tekniken för att kunna ha digitala förhandlingar.
– Coronakrisen har inte påverkat oss särskilt mycket, säger Nina Bengtsson, domstolsadministratör på Arbetsdomstolen.
– Vi har fått ställa in ett fåtal förhandlingar på grund av sjukdom eller för att folk inte har kunnat resa hit. Någon gång har vi löst det genom att ta vittnesmål på telefon eller genom att låna någon annan domstol, för vi har inte samma teknik som andra domstolar. Vi håller på att se över tekniken och vilka möjligheter som finns.
– Och personalen har varit frisk, peppar, peppar, säger Nina Bengtsson.
Arbetsdomstolen (AD) avgör tvister inom arbetslivet. Står tvisten mellan företag som har tecknat kollektivavtal och fackförbund, prövas den direkt i AD. Saknas kollektivavtal, eller om en anställd inte är med i eller har stöd av något fackförbund, väcks talan först vid en tingsrätt, domen kan därefter överklagas till AD. AD:s domar kan inte överklagas.
Diskrimineringsombudsmannen kan också väcka talan direkt till AD i vissa fall. Dessutom går tvister där företag inte vill träffa kollektivavtal/hur kollektivavtal ska tolkas till AD.
Vem kunde ana att den där oansenliga skrivaren i hörnet, i själva verket är en lömsk spion som oförtrutet förser oärliga individer med hemlig information? Tydligen rätt många it-chefer. Närmare bestämt känner nästan 7 av 10 beslutsfattare inom IT-området till skrivarnas potentiella dubbelroll, men många väljer trots detta att stoppa huvudet i sanden. Det hävdar skrivarföretaget Canon som låtit undersöka företag i Sveriges kunskaper om skrivarsäkerhet.
Eftersom moderna skrivare är uppkopplade utgör de lockande måltavlor för driftiga hackare med ont uppsåt. Skrivare med internminne lagrar dessutom alltifrån känsliga mötesanteckningar och rafflande lönelistor till konfidentiella kontrakt och hyperhemliga affärsstrategier – allt som skrivs ut eller kopieras på en arbetsplats är mumma för en företagsam utpressare.
Brist på kunskap såväl som tekniska begränsningar och resurser är de största hindren för företagen att ta i tu med skrivarhoten, enligt undersökningen.
Sju procent av de tillfrågade har redan drabbats av ett dataintrång eller ett försök till intrång som de härlett till en lömsk skrivare. 13 procent svarar att de inte har en susning om att just skrivaren är den skyldige till informationsläckaget eller om det finns andra korrupta kontorsapparater att skylla på.
