Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Så lyckas du efter pandemin

Regeringens coronastöd har gett näringslivet konstgjord andning, men nu börjar pandemin att gå mot sitt slut. Det är hög tid för företagen att ställa om till ett nytt normalläge, skriver Patrik Nordkvist.
Publicerad
tangentbord med bokstäverna corona. Patrik Nordqvist
De företag som anammar digitaliseringen fullt ut är de som kommer att överleva post pandemin, skriver Patrik Nordkvist. Foto: Kristian Pohl/Shutterstock
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Jag möter många företagare och chefer inom media och marknadsföring som berättar att det har blivit allt svårare att ta betalt för sitt arbete. Kunderna pressar priserna, vinstmarginalerna krymper och ingen verkar sitta inne på lösningen till problemet.

Coronapandemin har vänt upp och ner på stora delar av näringslivet, inte minst när det gäller kommunikation och reklam. Nya affärsområden har vuxit fram och näthandeln har tagit marknadsandelar i raketfart. Andra branscher har haft det betydligt svårare. 

Samtidigt har pandemin gett konstgjord andning åt många aktörer, genom statliga krisstöd och utökade möjligheter att skjuta upp skatteinbetalningar. Företag som gick på sparlåga redan innan corona, har nu en ännu brantare uppförsbacke framför sig.

Våga ifrågasätta gamla sanningar

I dag befinner sig Sverige i slutskedet av pandemin. Vi är på väg att återgå till en helt ny normalitet. Verkligheten har förändrats och företag som vill gå med vinst behöver följa efter. Jag har tre övergripande tips till dig som vill överleva efter pandemin. 

Lär känna dina kunder på nytt

Coronapandemin har påverkat hur människor lever sina liv och vilka värden de prioriterar.  Sannolikheten är hög att dina kunders önskemål har ändrat form. Du behöver ta reda på hur.

Troligtvis behöver du justera vissa produkter, paketera om dem och kanske börja utveckla nya erbjudanden, för att matcha dina kunders förändrade behov. Den som törs ifrågasätta gamla sanningar kommer att belönas med nya affärsmöjligheter.
 

Möt dina kunder digitalt

Fler företag drar ner på antalet säljare. Inom business-to-business föredrar kunderna numera digitala möten framför fysiska. Pandemin har gjort människor bekväma med att interagera över video, även när det gäller seriösa ärenden. Det här ger dig en chans att spara både tid och pengar, som annars hade lagts på arbetsresor.

A och O är att införskaffa den utrustning som krävs för att på ett professionellt sett träffa sina kunder digitalt. Dessutom behöver säljarna lära sig att kompensera för den mellanmänskliga distans som skärmar trots allt tenderar skapar. En framgångsrik digitalisering kräver därför att anställda vässar sin presentationsteknik.

 

Våga vilja växa

Det är lockande att luta sig tillbaka och se fram emot att hjulen börjar snurra som vanligt igen. Missförstå mig inte, det är förstås begripligt att vilja pusta ut och konstatera att man trots allt överlevde pandemin. Tyvärr räcker det inte för att bygga ett företag som också överlever på sikt.

Som rådgivare inom näringslivet ser jag ständigt hur människor hämmas av rädslan att misslyckas. För att komma igång med tillväxten behöver företagen skaka av sig den kvardröjande känslan av kris, och våga lita på att verksamheten kan nå nya nivåer. Ingen belönar ett bolag utan självförtroende.

Coronapandemin har omformat kundernas efterfrågan och lagt grunden till en helt digital infrastruktur för försäljning. För den som är lyhörd och anpassningsbar har marknaden öppnat nya luckor att fylla. Framtidens tillväxt finns i de företag som vågar omfamna digitaliseringen och ta chansen att lära känna sina kunder på nytt.

Det kan vara läskigt att inte längre kunna skylla sina motgångar på corona. Men det betyder också att det numera bara är du som sätter dina egna begränsningar. 

Patrik Nordkvist, rådgivare inom försäljning och tillväxt

Skriv för Kollega debatt

Kontakt: 
lina.bjork@kollega.se  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Tack vare utrikesfödda har vi klarat sysselsättningen

Utan utrikesfödda hade vi haft en betydligt besvärligare situation på arbetsmarknaden. Det ligger inte i Sveriges intresse att kraftigt minska invandringen, än mindre att få människor att flytta härifrån, skriver Christian Lindell.
Christian Lindell Publicerad 17 mars 2026, kl 09:15
utrikesfödda på arbetsmarknaden
Utan utrikesfödda skulle Sverige stanna, skriver Christian Lindell. Foto: Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

2010 markerar ett skifte på arbetsmarknaden som har fått obetydlig uppmärksamhet. Det var det senaste året då ökningen av antalet förvärvsarbetande var större bland inrikesfödda än bland utrikesfödda.

Sett över hela perioden 2010–2024 har antalet arbetande inrikesfödda ökat med 90 000 och antalet födda utanför Sveriges gränser med 565 000 personer.

Christian Lindell

2016 markerar ett annat skifte. Då steg sysselsättningsgraden för personer födda i Sverige, alltså förvärvsarbetande som andel av befolkningen i åldern 20–64 år, till 84 procent. Sedan dess har andelen pendlat mellan 84–85 procent, oavsett konjunktur och bara marginellt påverkad av pandemin. Det visar att vi nått ett tak för hur stor andel av de inrikesfödda som går att sysselsätta. Arbetskraftsreserven finns numera nästan helt och hållet bland utrikesfödda.

vi har nått ett tak för hur stor andel av de inrikesfödda som går att sysselsätta

För de utrikesfödda ser det helt annorlunda ut. 2010 låg andelen förvärvsarbetande på 55 procent. 2024 hade den ökat till 70 procent. Det finns flera förklaringar till att deras arbetsmarknad utvecklas så snabbt.

Ett skäl är att flyktingar och anhöriga kommer in på arbetsmarknaden mycket snabbare än de gjorde tidigare. År 2000 tog det i genomsnitt åtta år innan hälften hade ett jobb efter att de kommunplacerats. För dem som fick sin kommunplacering 2020 tog det tre år – och då låg ändå en pandemi emellan. En annan förklaring är en annan sammansättning av invandringen, med färre flyktingar.

En ytterligare förklaring är att efterfrågan på arbetskraft ökat. När efterfrågan på arbetskraft stiger visar det sig att tidigare ”inte anställningsbara” plötsligt blir högst anställningsbara – men kanske i behov av kompetensutveckling på jobbet.

Arbetskraftsreserven finns numera nästan helt och hållet bland utrikesfödda

Den ökande andelen arbetande de senaste 15 åren har fått flera effekter, vilka även de fått liten uppmärksamhet. Sverige har inte haft en så hög andel arbetande av befolkningen i förvärvsarbetande ålder som de senaste tre–fyra åren, sedan början av 1990-talet. Vi har inte haft så låg andel av befolkningen som försörjs av sociala ersättningar och bidrag.  Det här är dock inte bara positivt. Ett skäl till de låga nivåerna bidragsförsörjda är att det blivit svårare att kvalificera sig in i systemen, men det är en annan diskussion.

Andelen barn under 18 år som inte har någon vuxen i hushållet som går till jobbet har minskat från 8,5 procent 2013 till 4,9 procent 2023.

Allra störst har förbättringen varit i våra mest utsatta områden. Tittar vi på de områden som hade den lägsta andelen förvärvsarbetande 2012 kan vi till exempel se att andelen förvärvsarbetande i Herrgården Norr i Malmö stigit från 18 till 54 procent 2023. Så ser det ut längs hela linjen. Av de hundra områdena som hade lägst andel förvärvsarbetande 2012 har nästan alla markant ökat andelen arbetande.

Allra störst har förbättringen varit i våra mest utsatta områden

Än mer spektakulär är sysselsättningsutvecklingen för till exempel afghaner och somalier. Mellan 2010 och 2024 steg andelen förvärvsarbetande afghaner från 40 till 70 procent. Under samma period ökade andelen förvärvsarbetande somalier från drygt 20 till nästan 60 procent.

Som jag skrev tidigare, om vi verkligen har nått ett tak för inrikesföddas sysselsättningsgrad (84 procent) får det stora konsekvenser, framför allt om invandringen är låg eller om vi till och med skulle se en nettoutflyttning av utrikesfödda, vilket ibland framstår som ett politiskt mål.

Låt oss göra ett enkelt räkneexempel. Tänk att antalet förvärvsarbetande stiger med två procent. Det motsvarar knappt 100 000 personer. Om det inte finns inrikesfödda att rekrytera och hela ökningen ska hämtas bland utrikesfödda, så ökar sysselsättningsgraden för utrikesfödda från 70 till 76 procent. Utan en tillströmning av invånare från andra födelseländer skulle vi snabbt slå i taket för sysselsättningen.

Utan utrikesfödda att tillgå hade vi haft en betydligt besvärligare situation på arbetsmarknaden. Det ligger inte i Sveriges intresse att kraftigt minska invandringen, än mindre att få en nettoutflyttning.

Massmedier har helt misslyckats med att förmedla utvecklingen på arbetsmarknaden de senaste decennierna. Bilden har satt sig av ett stigande bidragsberoende, förorter i fritt fall och allt fler barn som inte ser sina föräldrar gå till arbetet. Inget av detta stämmer.

/Christian Lindell, senior utredare