Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Så lyckas du efter pandemin

Regeringens coronastöd har gett näringslivet konstgjord andning, men nu börjar pandemin att gå mot sitt slut. Det är hög tid för företagen att ställa om till ett nytt normalläge, skriver Patrik Nordkvist.
Publicerad
tangentbord med bokstäverna corona. Patrik Nordqvist
De företag som anammar digitaliseringen fullt ut är de som kommer att överleva post pandemin, skriver Patrik Nordkvist. Foto: Kristian Pohl/Shutterstock
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Jag möter många företagare och chefer inom media och marknadsföring som berättar att det har blivit allt svårare att ta betalt för sitt arbete. Kunderna pressar priserna, vinstmarginalerna krymper och ingen verkar sitta inne på lösningen till problemet.

Coronapandemin har vänt upp och ner på stora delar av näringslivet, inte minst när det gäller kommunikation och reklam. Nya affärsområden har vuxit fram och näthandeln har tagit marknadsandelar i raketfart. Andra branscher har haft det betydligt svårare. 

Samtidigt har pandemin gett konstgjord andning åt många aktörer, genom statliga krisstöd och utökade möjligheter att skjuta upp skatteinbetalningar. Företag som gick på sparlåga redan innan corona, har nu en ännu brantare uppförsbacke framför sig.

Våga ifrågasätta gamla sanningar

I dag befinner sig Sverige i slutskedet av pandemin. Vi är på väg att återgå till en helt ny normalitet. Verkligheten har förändrats och företag som vill gå med vinst behöver följa efter. Jag har tre övergripande tips till dig som vill överleva efter pandemin. 

Lär känna dina kunder på nytt

Coronapandemin har påverkat hur människor lever sina liv och vilka värden de prioriterar.  Sannolikheten är hög att dina kunders önskemål har ändrat form. Du behöver ta reda på hur.

Troligtvis behöver du justera vissa produkter, paketera om dem och kanske börja utveckla nya erbjudanden, för att matcha dina kunders förändrade behov. Den som törs ifrågasätta gamla sanningar kommer att belönas med nya affärsmöjligheter.
 

Möt dina kunder digitalt

Fler företag drar ner på antalet säljare. Inom business-to-business föredrar kunderna numera digitala möten framför fysiska. Pandemin har gjort människor bekväma med att interagera över video, även när det gäller seriösa ärenden. Det här ger dig en chans att spara både tid och pengar, som annars hade lagts på arbetsresor.

A och O är att införskaffa den utrustning som krävs för att på ett professionellt sett träffa sina kunder digitalt. Dessutom behöver säljarna lära sig att kompensera för den mellanmänskliga distans som skärmar trots allt tenderar skapar. En framgångsrik digitalisering kräver därför att anställda vässar sin presentationsteknik.

 

Våga vilja växa

Det är lockande att luta sig tillbaka och se fram emot att hjulen börjar snurra som vanligt igen. Missförstå mig inte, det är förstås begripligt att vilja pusta ut och konstatera att man trots allt överlevde pandemin. Tyvärr räcker det inte för att bygga ett företag som också överlever på sikt.

Som rådgivare inom näringslivet ser jag ständigt hur människor hämmas av rädslan att misslyckas. För att komma igång med tillväxten behöver företagen skaka av sig den kvardröjande känslan av kris, och våga lita på att verksamheten kan nå nya nivåer. Ingen belönar ett bolag utan självförtroende.

Coronapandemin har omformat kundernas efterfrågan och lagt grunden till en helt digital infrastruktur för försäljning. För den som är lyhörd och anpassningsbar har marknaden öppnat nya luckor att fylla. Framtidens tillväxt finns i de företag som vågar omfamna digitaliseringen och ta chansen att lära känna sina kunder på nytt.

Det kan vara läskigt att inte längre kunna skylla sina motgångar på corona. Men det betyder också att det numera bara är du som sätter dina egna begränsningar. 

Patrik Nordkvist, rådgivare inom försäljning och tillväxt

Skriv för Kollega debatt

Kontakt: 
lina.bjork@kollega.se  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Psykiskt våld kan bli brott – nu måste arbetsgivare ta sitt ansvar

Psykiskt våld kan innebära att en medarbetare får sin arbetsdag störd av kontrollerande samtal eller lever under stress som påverkar prestation och närvaro på jobbet. Arbetsgivare måste ta sitt ansvar och se frågan som en del av arbetsmiljöansvaret.
Zenobia Rizvi Publicerad 24 mars 2026, kl 09:15
Psykiskt våld som följer med in på arbetsplatsen är ett arbetsmiljöproblem, skriver Zenobia Rizvi. Foto: Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Zenobia Rizvi

I sommar kan psykiskt våld i nära relation bli straffbart. Upprepad kontroll, hot, isolering och systematisk nedbrytning föreslås erkännas som det brott det är. Men lagstiftning i sig förändrar inte människors vardag. För att den nya lagen ska få verklig effekt måste fler aktörer än rättsväsendet ta ansvar. Arbetslivet är en av dem.

I en tidigare debattartikel i Kollega argumenterade jag för att våld i nära relationer är en arbetsgivarfråga. Den slutsatsen står fast. När våld påverkar arbetsförmågan är det en arbetsmiljöfråga.

Våldets konsekvenser stannar inte i hemmet. Det påverkar arbetsförmåga, trygghet och sjukfrånvaro. Den som lever under ständig kontroll bryts ner över tid. Koncentrationen sviktar, orken försvinner och självförtroendet urholkas.

Våldets konsekvenser stannar inte i hemmet

Psykiskt våld kan innebära att en medarbetare får sin arbetsdag störd av kontrollerande samtal, lever under hot som kan nå arbetsplatsen eller utvecklar stressrelaterade symtom som påverkar prestation och närvaro. I förlängningen riskerar det att leda till sjukskrivning och att värdefull kompetens går förlorad.

Det är arbetsmiljökonsekvenser. Och de omfattas av arbetsgivarens ansvar.

Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivare förebygga ohälsa och agera på signaler om risk i arbetet. Arbetsmiljöansvaret avgörs inte av var orsaken uppstår, utan av om arbetet påverkas.

Psykiskt våld är den vanligaste formen av våld i nära relation och statistik visar att tusentals sjukskrivningar varje år har sin grund i våldsutsatthet. Kvinnor har nästan dubbelt så hög sjukfrånvaro som män, och psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning.

När chefer vågar ställa frågor kan våld upptäckas tidigare

Trots det integreras sällan våld i nära relation som en möjlig arbetsmiljörisk i organisationers riskbedömningar och systematiska arbetsmiljöarbete. Därmed förbises en dokumenterad faktor bakom psykisk ohälsa, sjukfrånvaro och otrygghet med konsekvenser för både individ och verksamhet.

Våld i nära relation beräknas kosta samhället tiotals miljarder kronor varje år. En del av den kostnaden bärs av arbetslivet genom sjukfrånvaro, minskad produktivitet och förlorad kompetens.

Det finns mycket att vinna på att arbeta strukturerat med frågan.

Organisationer som tidigt uppmärksammar signaler, har tydliga rutiner och ger chefer rätt stöd minskar risken för långa sjukskrivningar och oplanerade avbrott i verksamheten. De stärker sin förmåga att behålla kompetens, säkra kontinuitet och skapa en stöttande och inkluderande arbetsmiljö. 

Det handlar därför inte om en ”mjuk” fråga. Det är en fråga om riskhantering, kompetensförsörjning och långsiktig hållbarhet. Problemet är inte att kunskap saknas. Det finns i dag etablerade vägledningar för arbetsgivare. Problemet är att de inte alltid omsätts i praktik.

Genom att inkludera våld i nära relationer i sina riskbedömningar kan arbetsgivare ta frågan på allvar. Det förutsätter att chefer, HR och företagshälsovård har kunskap om hur psykiskt våld påverkar arbetsförmågan, kan identifiera signaler och ställa frågor, samt har förankrade rutiner för stöd och hänvisning.

Det gör skillnad.

När chefer vågar ställa frågor kan våld upptäckas tidigare. När stöd och resurser är tydliga, sänks tröskeln för att söka stöd. När arbetsplatsen erbjuder flexibilitet och trygghet ökar möjligheten att behålla arbete och inkomst vilket ofta är avgörande för att kunna lämna en våldsam relation.

Samtidigt stärks organisationens stabilitet genom färre akuta frånvaroperioder, bättre kontinuitet och minskad risk för kompetensförlust.

Det handlar inte om en ”mjuk” fråga

Den nya lagen syftar till att stoppa psykiskt våld i ett tidigt skede. Arbetsplatsen är ofta en av få platser där förändringar i beteende, prestation och mående kan uppmärksammas i tid.

Men det förutsätter struktur. Utan strukturer blir stödet beroende av enskilda chefers mod. Med rätt kunskap och verktyg kan arbetsgivare bli en del av lösningen och samtidigt stärka sin egen verksamhet.

Den nya lagstiftningen, som väntas träda i kraft i sommar, markerar att psykiskt våld är ett brott. Nu behöver arbetslivet visa att konsekvenserna tas på allvar.

Arbetsmiljöansvaret finns redan. Nu är det dags att använda det.

/Zenobia Rizvi, HR-strateg med inriktning mot social hållbarhet