Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Debatt: Så lyckas du efter pandemin
Regeringens coronastöd har gett näringslivet konstgjord andning, men nu börjar pandemin att gå mot sitt slut. Det är hög tid för företagen att ställa om till ett nytt normalläge, skriver Patrik Nordkvist.
Kollega Debatt Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Jag möter många företagare och chefer inom media och marknadsföring som berättar att det har blivit allt svårare att ta betalt för sitt arbete. Kunderna pressar priserna, vinstmarginalerna krymper och ingen verkar sitta inne på lösningen till problemet.
Coronapandemin har vänt upp och ner på stora delar av näringslivet, inte minst när det gäller kommunikation och reklam. Nya affärsområden har vuxit fram och näthandeln har tagit marknadsandelar i raketfart. Andra branscher har haft det betydligt svårare.
Samtidigt har pandemin gett konstgjord andning åt många aktörer, genom statliga krisstöd och utökade möjligheter att skjuta upp skatteinbetalningar. Företag som gick på sparlåga redan innan corona, har nu en ännu brantare uppförsbacke framför sig.
Våga ifrågasätta gamla sanningar
I dag befinner sig Sverige i slutskedet av pandemin. Vi är på väg att återgå till en helt ny normalitet. Verkligheten har förändrats och företag som vill gå med vinst behöver följa efter. Jag har tre övergripande tips till dig som vill överleva efter pandemin.
Lär känna dina kunder på nytt
Coronapandemin har påverkat hur människor lever sina liv och vilka värden de prioriterar. Sannolikheten är hög att dina kunders önskemål har ändrat form. Du behöver ta reda på hur.
Troligtvis behöver du justera vissa produkter, paketera om dem och kanske börja utveckla nya erbjudanden, för att matcha dina kunders förändrade behov. Den som törs ifrågasätta gamla sanningar kommer att belönas med nya affärsmöjligheter.
Möt dina kunder digitalt
Fler företag drar ner på antalet säljare. Inom business-to-business föredrar kunderna numera digitala möten framför fysiska. Pandemin har gjort människor bekväma med att interagera över video, även när det gäller seriösa ärenden. Det här ger dig en chans att spara både tid och pengar, som annars hade lagts på arbetsresor.
A och O är att införskaffa den utrustning som krävs för att på ett professionellt sett träffa sina kunder digitalt. Dessutom behöver säljarna lära sig att kompensera för den mellanmänskliga distans som skärmar trots allt tenderar skapar. En framgångsrik digitalisering kräver därför att anställda vässar sin presentationsteknik.
Våga vilja växa
Det är lockande att luta sig tillbaka och se fram emot att hjulen börjar snurra som vanligt igen. Missförstå mig inte, det är förstås begripligt att vilja pusta ut och konstatera att man trots allt överlevde pandemin. Tyvärr räcker det inte för att bygga ett företag som också överlever på sikt.
Som rådgivare inom näringslivet ser jag ständigt hur människor hämmas av rädslan att misslyckas. För att komma igång med tillväxten behöver företagen skaka av sig den kvardröjande känslan av kris, och våga lita på att verksamheten kan nå nya nivåer. Ingen belönar ett bolag utan självförtroende.
Coronapandemin har omformat kundernas efterfrågan och lagt grunden till en helt digital infrastruktur för försäljning. För den som är lyhörd och anpassningsbar har marknaden öppnat nya luckor att fylla. Framtidens tillväxt finns i de företag som vågar omfamna digitaliseringen och ta chansen att lära känna sina kunder på nytt.
Det kan vara läskigt att inte längre kunna skylla sina motgångar på corona. Men det betyder också att det numera bara är du som sätter dina egna begränsningar.
Patrik Nordkvist, rådgivare inom försäljning och tillväxt
Skriv för Kollega debatt
Kontakt:
lina.bjork@kollega.se
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Debatt: Chefer måste våga möta konflikter
En välfungerande arbetsplats kan använda konflikter som en möjlighet för utveckling. Men många chefer är för passiva, vilket förvärrar problemen, skriver Tamara Maskovic Wängborg.
Kollega Debatt Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
När vi på Medlingscentrum frågade chefer kring hur de uppfattar konflikter på jobbet svarade 80 procent att konflikter på arbetsplatsen påverkar både dem själva och verksamhetens resultat negativt.
Konflikter är inte något som bara ska undvikas – de kan bli en drivkraft för förändring och förbättring, om de hanteras rätt. Att skapa en kultur där konflikter ses som en naturlig del av arbetslivet och där chefer har rätt verktyg och för att agera tidigt, är nyckeln till framgång.
Passiva chefer skapar en känsla av otrygghet
Forskning visar att passivt ledarskap ofta leder till kränkningar och mobbning på arbetsplatsen. Enligt Arbetsmiljöverket upplever många medarbetare att passiva chefer skapar en känsla av otrygghet och förvärrar konflikter. Chefer som agerar tidigt i en konfliktsituation minskar stress och förbättrar arbetsmiljön, vilket i sin tur påverkar verksamhetens resultat positivt.
Forskaren Matthew Lieberman från UCLA har visat att hjärnan reagerar på sociala hot, som konflikter, på samma sätt som den gör på fysiska hot. Detta gör konflikthantering till en central del av arbetsmiljöns psykiska hälsa.
Konflikter som inte hanteras i tid kan eskalera och leda till sämre produktivitet, högre sjukfrånvaro och till och med att medarbetare slutar. Det finns en tydlig koppling mellan chefernas förmåga att hantera konflikter och verksamhetens framgång.
Vi skulle aldrig acceptera dåliga verktyg för att genomföra en budgetprocess. Varför gör vi det när det gäller konflikthantering, som påverkar arbetsmiljön och resultaten så mycket?
Hälften av svenska arbetsplatser saknar rutiner för konflikthantering
En annan viktig lärdom är att nästan hälften av svenska arbetsplatser saknar rutiner för konflikthantering. Att skapa tydliga rutiner och processer är ett enkelt och effektivt sätt att ge både chefer och medarbetare en känsla av trygghet och struktur när konflikter uppstår. När rutinerna saknas, ökar risken för långdragna och destruktiva konflikter som påverkar hela organisationen.
Företagsledningar har en stor möjlighet att göra skillnad.
Att hantera konflikter aktivt och i tid är en central del av ett framgångsrikt ledarskap. Med rätt verktyg och stöd kan svenska chefer vända konflikter till något konstruktivt som stärker både arbetsmiljön och resultaten. Det är hög tid att chefer får det stöd och den utbildning de behöver för att kunna hantera konflikter med trygghet och effektivitet. Konfliktmodiga ledare kommer inte bara öka din lönsamhet, utan också bidra till ett starkare team.
/Tamara Maskovic Wängborg, specialist på konflikthantering på Medlingscentrum
Debatt: Åldersdiskriminering krossar erfarna arbetssökare
När äldre personer tvingas byta jobb möter de ett system som är riggat mot dem. Ålder ses som en risk trots att erfarenhet borde ses som en tillgång, skriver Palle Gustafsson.
Kollega Debatt Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Sverige står inför en osynlig kris: ålderismen. Tusentals kompetenta och erfarna svenskar över 40 år, står utan arbete och möter en arbetsmarknad som bortser från deras erfarenhet. Ålderism, som innebär att diskriminera människor baserat på deras ålder, är ett allvarligt och växande problem.
I september 2024 var 191 969 personer över 40 år inskrivna som arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Än mer oroande är att 58 procent av dem hade varit utan arbete i över ett år inskrivna som arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Och många av dem som passerat ett år i arbetslöshet, fortsätter att kämpa även andra året. Detta är inte en slump, utan ett tydligt tecken på en arbetsmarknad som systematiskt bortser från erfarna arbetssökandes värde.
Varför händer detta? Ålderism florerar inte bara på grund av fördomar hos arbetsgivare och rekryteringsbyråer, utan också för att vårt system tillåter det. Arbetsförmedlingen, vars uppgift är att hjälpa arbetssökande tillbaka in på arbetsmarknaden, behandlar ofta de över 40 som om de skulle klara sig själva. I stället för att ge stöd förväntas dessa personer, med åratal av yrkeserfarenhet och utbildning, vara nära arbetsmarknaden och därför inte i behov av hjälp. Det är en farlig och felaktig föreställning. Många av dessa människor är inte bara långt från arbetsmarknaden – de trycks längre bort för varje dag de ignoreras.
Ålderism florerar inte bara på grund av fördomar hos arbetsgivare
Rekryteringsbyråer förstärker också problemet. I en arbetsmarknad där efterfrågan på arbetskraft är hög, blir de överdrivet selektiva och väljer oftast riskfria, yngre kandidater som de kan sälja in till arbetsgivare. Ålder anses vara en risk, trots att erfarenhet borde ses som en tillgång.
För det första måste Arbetsförmedlingen ta sitt ansvar och erbjuda aktivt stöd till alla arbetssökande, oavsett ålder. Den mentala och fysiska påverkan av långvarig arbetslöshet är väl dokumenterad, och att ignorera äldre arbetssökande är både inhumant och ineffektivt.
När äldre arbetstagare tvingas byta jobb möter de ett system riggat emot dem. Principen “sist in, först ut” slår hårt mot de som vill byta arbete, vilket förvärrar ålderismen då de sitter kvar.
Ålder anses vara en risk trots att erfarenhet borde ses som en tillgång
Slutligen behöver vi omfamna den teknologiska utvecklingen. Genom att använda AI och big data kan Arbetsförmedlingen skapa bättre matchningar mellan arbetsgivare och arbetssökande. Att matcha rätt kompetens med rätt arbetsgivare är möjligt, men det kräver ett system som tar hänsyn till alla arbetssökande – inte bara de som är yngre under 40 år.
Så varför tillåter vi att ålderism frodas i Sverige år efter år? Det är dags att stå upp för våra erfarna medborgare och se till att alla, oavsett ålder, får samma möjlighet att bidra till vårt samhälle. Att låta ålderism fortsätta skadar både individer och ekonomin – och det är en kostnad vi inte har råd att betala.
Palle Gustafsson, Initiativtagare till nätverket AddAge
