Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Passiva chefer är de värsta

REPLIK. Visst finns det chefer som berusas av makt. Men det största problemet kopplat till ledarskap är passiva chefer som inte vågar fatta beslut, skriver Hampus Karlsson i en debattreplik.

Publicerad
Struts som stoppar huvudet i sanden. Till vänster Hampus Karlsson.
En passiv chef som stoppar huvudet i sanden är vanligare och ibland skadligare än en ledare som berusas av makt, skriver Hampus Karlsson. Foto: TT/Shutterstock
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det här är en debattreplik på Rebecca Oldenfelts debattartikel.

Rebecca Oldenfeldts debattartikel Makt korrumperar chefer är både intressant och tankeväckande. Att makten kan berusa människor har historien visat allt för många dåliga exempel på. Detta fenomen har funnits i alla tider och kulturer och verkar vara något som ligger latent hos vissa personligheter.

Men när jag läser artikeln får jag intrycket av att maktfullkomlighet och ett med tiden allt sämre beteenden hos chefer är ett påtagligt problem på svenska arbetsplatser, är det verkligen så?

Jag vänder mig emot att chefers utvecklingsområden skulle röra sig om maktfullkomlighet, dåliga beteenden, känslor av att man har rätt till saker man inte har rätt till. Att vissa personligheter har en benägenhet att utveckla sådana beteenden när de får formell makt, självklart kan det vara så. Men att just sådana beteenden är ett bekymmer på ett generellt plan hos chefer i Sverige är mycket tveksamt.

Formell makt är absolut inget krav för att kunna försämra arbetsmiljön

När det gäller oacceptabla beteenden på arbetsplatser, är min övertygelse att det förekommer i alla yrkeskategorier. För utöver den dubbelparkerande chefsmannen i SUV:en, kan nog de flesta även se personen i den betydligt mindre och äldre bilen.

Personen utan formell makt, som har jobbat länge på arbetsplatsen, som gör klart för de nya kollegorna att det är total anställningstid på arbetsplatsen som betyder något och vars humör styr den kollektiva stämningen. Formell makt är absolut inget krav för att kunna försämra arbetsmiljön.

Det finns gott stöd i ledarskapsforskningen att beteenden som vårdslöshet, maktfullkomlighet och brist på empati inte är de primära problemen inom negativt ledarskap. Ett bra och tydligt exempel är den nyligen publicerade studien Ledarskapets betydelse för medarbetares välbefinnande och prestation.

Här skiljer författarna på konstruktivt och destruktivt ledarskap. Det destruktiva ledarskapet delas i sin tur upp i aktivt och passivt. Aktivt i form av
arrogans, orättvis, hotfull, utdelar bestraffningar, ställer överkrav, egoinriktad och falsk. Passiv i form av feghet, passivitet, osäkerhet, otydlighet och rörighet. Studiens resultat visar att det passiva ledarskapet både är mer vanligt och mer skadligt än det aktivt destruktiva. Chefer som inte vågar ta beslut, som tar ett kliv bakåt och är otydliga i sin kommunikation skadar mer än de aktivt destruktiva cheferna.

Oacceptabla beteenden på arbetsplatsen förekommer inom alla yrkeskategorier

I Oldenfeldts artikel ges råd på vad som kan göras för att vara en omtyckt och uppskattad chef. Faktorer som anges är bland annat att visa på prosociala beteenden, vara uppmärksam på signaler hos sig själv, se på sina egna beteenden och fråga andra hur de uppfattar dig själv. Jag menar att det i dessa faktorer finns en inbyggd passivitet som generellt sett inte är vare sig lika uppskattad eller gynnsam som nedanstående. Enligt en undersökning från Sifo och Talentsofts är de tre mest uppskattade beteendena hos chefer följande: 
1. Ge frihet under ansvar – visa tillit.
2. Vara rak och tydlig.
3. Våga ta beslut.

Sammanfattningsvis hävdar jag följande: Oldenfeldts artikel gör gällande att chefer tenderar att bli berusade av makten, tar sig friheter, är vårdslösa och upplever sig ha särskilda rättigheter. Det är naturligtvis mycket negativa beteenden som vissa personligheter kan ha en benägenhet att utveckla och som behöver hanteras när de uppstår.

Men jag vill hävda att de primära problemen kopplat till negativt ledarskap snarare består av att chefer inte alltid vågar fatta beslut, blir passiva och backar. Jag anser att arbetsgivare och överordnade chefer behöver stimulera och stötta underordnade chefer så att de i en högre utsträckning än i dag ska känna sig bekväma med att kommunicera tydligt, leda, styra och fatta beslut.

/Hampus Karlsson, chef inom kommunal förvaltning  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Ensam är inte stark

Ett starkt fackförbund kräver många medlemmar. Men alla ser inte fördelarna med att vara organiserade. Den kunskapen kan vi hjälpa till att sprida, skriver Dimce Storm.
Publicerad 13 maj 2025, kl 09:30
Pappersfigurer som håller varandra i handen
En arbetsgivare kan vara vänlig och välmenande – men när det kommer till kritan handlar deras ansvar om företagets bästa. Det är då facket kommer in skriver Dimce Storm. Foto: Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Du som redan är medlem i facket vet hur viktigt det är att ha en stark röst på arbetsplatsen. Du har sett hur kollektiv styrka ger bättre villkor, rättvisare löner och en tryggare arbetsmiljö. Men det finns fortfarande många som står utanför, som kanske inte riktigt förstår vad de går miste om. Hur kan vi få fler att inse vikten av fackligt medlemskap? 

Många arbetsgivare pratar om en stark gemenskap på arbetsplatsen, om att vi är som en familj. Det kan kännas tryggt, men det är just därför det är så viktigt att prata om fackets verkliga betydelse. En arbetsgivare kan vara vänlig och välmenande – men när det kommer till kritan handlar deras ansvar om företagets bästa, inte nödvändigtvis om de anställdas trygghet. Det är därför vi behöver ett fackförbund som ser till att ingen lämnas ensam när en konflikt uppstår eller när arbetsvillkor behöver förbättras.

När vi är många kan vi ställa krav

Det finns många som tvekar att gå med i facket – vissa tror att de klarar sig själva, andra kanske inte tycker att de har råd, och en del vet helt enkelt inte vad ett medlemskap faktiskt innebär. Som medlem har du en viktig roll i att förmedla vad facket gör och varför det är så viktigt att vi är många.

  • Berätta om dina egna erfarenheter – Har du själv fått hjälp av facket någon gång? Kanske vid en löneförhandling, ett arbetsmiljöproblem eller en konflikt? Personliga berättelser är ofta det mest övertygande.
  • Lyft fram vad facket faktiskt gör – Många vet inte att facket förhandlar fram kollektivavtal, ger juridiskt stöd och hjälper till vid konflikter. Det är lätt att ta för givet det som redan är självklart tack vare fackets arbete.
  • Visa på vad som kan gå förlorat – Om ingen står upp för rättvisa villkor, vad händer då? Vad sker med löner, arbetsvillkor och trygghet om vi låter arbetsgivaren ensidigt bestämma spelreglerna?

Ett starkt fack bygger på engagemang och solidaritet. När vi är många kan vi ställa krav och förbättra våra arbetsvillkor. Men för att kunna göra det behöver vi vara fler. Så nästa gång du hör någon säga att de inte behöver vara med i facket – fråga dem: Vem försvarar dina rättigheter om du hamnar i en svår situation?Vi vet att svaret är facket. Låt oss hjälpa fler att förstå det.

Genom att sprida budskapet, prata med kollegor och dela med dig av din erfarenhet kan du göra stor skillnad. Att vara medlem i facket handlar inte bara om din egen trygghet – det handlar om att skapa en rättvis och hållbar arbetsmarknad för alla. Och ju fler vi är, desto starkare blir vi.

/Dimce Storm, stolt och engagerad förtroendevald klubbordförande inom Unionen.