När det gäller oacceptabla beteenden på arbetsplatser, är min övertygelse att det förekommer i alla yrkeskategorier. För utöver den dubbelparkerande chefsmannen i SUV:en, kan nog de flesta även se personen i den betydligt mindre och äldre bilen.
Personen utan formell makt, som har jobbat länge på arbetsplatsen, som gör klart för de nya kollegorna att det är total anställningstid på arbetsplatsen som betyder något och vars humör styr den kollektiva stämningen. Formell makt är absolut inget krav för att kunna försämra arbetsmiljön.
Det finns gott stöd i ledarskapsforskningen att beteenden som vårdslöshet, maktfullkomlighet och brist på empati inte är de primära problemen inom negativt ledarskap. Ett bra och tydligt exempel är den nyligen publicerade studien Ledarskapets betydelse för medarbetares välbefinnande och prestation.
Här skiljer författarna på konstruktivt och destruktivt ledarskap. Det destruktiva ledarskapet delas i sin tur upp i aktivt och passivt. Aktivt i form av arrogans, orättvis, hotfull, utdelar bestraffningar, ställer överkrav, egoinriktad och falsk. Passiv i form av feghet, passivitet, osäkerhet, otydlighet och rörighet. Studiens resultat visar att det passiva ledarskapet både är mer vanligt och mer skadligt än det aktivt destruktiva. Chefer som inte vågar ta beslut, som tar ett kliv bakåt och är otydliga i sin kommunikation skadar mer än de aktivt destruktiva cheferna.