Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Nästa generations fack är digitalt

Fackliga organisationer får inte fastna i gamla arbetsformer. Med nya digitala tjänster kan facken stärka arbetstagarnas inflytande och väcka intresse för fackliga frågor hos en ny generation, skriver tankesmedjan Futurions Ann-Therése Enarsson.
Publicerad
Colourbox/Ola Hedin
Fackföreningsrörelsen har av tradition till stora delar hämtat sin kraft i det fysiska mötet mellan arbetstagare ute på arbetsplatserna. Men det mötet kan även ske digitalt, skriver Ann-Therése Enarsson. Colourbox/Ola Hedin
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Adapt or die har varit en dyrköpt läxa för flera organisationer sedan digitaliseringens intåg.

Men för många som anammat förändringen och ställt om sina arbetssätt har digitaliseringen i stället inneburit nya möjligheter och växande verksamhet.

Detta gäller inte minst ideella verksamheter och folkrörelser. Genom att utnyttja digitala kanaler och innovativa digitala tjänster har många lyckats väcka och bygga engagemang och nå ut bredare än någonsin tidigare. På senare år har vi bland annat bevittnat den globala #metoo-upproret och i BLM-rörelsen i USA, och det finns många fler exempel på hur digitala kanaler överbryggat avstånd och gett utlopp för engagemang och förändring.

Adapt or die

Fackföreningsrörelsen har av tradition till stora delar hämtat sin kraft i det fysiska mötet mellan arbetstagare ute på arbetsplatserna. Futurions rapport Vad är facklig styrka, visar att det fortfarande är ute på arbetsplatserna som den fackliga styrkan i första hand ligger.

Samtidigt har både arbetslivet och sätten som människor engagerar sig på förändrats. Den snabba omställningen till mera distansarbete till följd av pandemin innebär minskade möjligheter att mötas kollektivt på kontoren. För många yngre arbetstagare, uppväxta med internet, smarta telefoner och digitala tjänster, känns det samtidigt betydligt mer bekvämt och naturligt att vädra sina åsikter i digitala forum än fysiska.

Detta behöver fackförbunden bli betydligt mer lyhörda för. På vissa sätt kan det upplevas svårare att organisera nya medlemmar idag, men på många sätt har det också blivit lättare att engagera och få med fler på tåget.

Det är mer bekvämt att vädra sina åsikter i digitala forum än fysisk

I en nysläppt rapport från Futurion, av techjournalisten Katarina Andersson, lyfts ett flertal exempel på hur arbetstagare har utnyttjat digitaliseringens möjligheter för att organisera sig och stödja varandra. Användare vittnar i rapporten om hur något som en enkel mobilapp inneburit fördelar som:

• sänkta trösklar för arbetstagare att göra sin röst hörd – både internt och externt

• att det blivit lättare att få reda på vilka frågor arbetstagare tycker är viktigast

• enklare att samla in och visa konkreta data om exempelvis arbetstid och arbetsmiljö

• möjlighet att väcka betydligt större engagemang än tidigare kring enskilda frågor

Fackföreningar måste bli bättre på att anamma förändring och anpassa sig till nya beteenden och arbetssätt. Fackförbunden har exempelvis varit sena på att reagera på nya trender och ny teknologi. Det handlar inte om att tumma på grundläggande värderingar utan det handlar om att ständigt vara nyfiken, lyhörd och omvärldsorienterad.

För att behålla sin relevans i framtidens arbetsliv behövs också ett mer snabbfotat arbetssätt och ett ständigt pågående innovationsarbete. Även om fackföreningar har lång historia finns det ingen självklar existensrätt för någon i ett framtida arbetsliv. Genom att låta sig inspireras av digitala folkrörelser, ideella rörelser och innovativa arbetstagarinitiativ, finns förutsättningar att skapa starkare fackligt engagemang. Nästa generations fackförbund är digitalt.

/Ann-Therése Enarsson, vd Futurion – tankesmedjan för framtidens arbetsliv

Tidigare debattartiklar hittar du här

Skriv för Kollega debatt

Kontakt: 
lina.bjork@kollega.se  

Läs mer: Så här skriver du för Kollega Debatt

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Anställdas mående är sämre efter pandemin

Anställda har mindre energi och motivation i dag än före pandemin. Det visar resultatet av över 1 000 personlighetstester, skriver Klaus Olsen.
Publicerad 16 september 2025, kl 06:00
Man ligger på ett skrivbord
Hur mår vi post-pandemi? Energin och engagemanget på jobbet är lågt, visar resultatet av över 1 000 personlighetstester. Foto:Privat/Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

När pandemin slog till förändrades världen över en natt. Redan då förstod vi att effekterna skulle bli stora, men få kunde ana hur djupt och långvarigt spåren skulle bli i våra hjärnor och vårt arbetsliv. I dag, flera år senare, ser vi konsekvenser som inte kan mätas i enbart sjukvårdsstatistik – det handlar om vårt mentala välmående och vår förmåga till motivation, utveckling och engagemang.

En ny studie publicerad i Nature Communications visar att våra hjärnor faktiskt åldrades i genomsnitt 5,5 månader snabbare under pandemin – oavsett om vi själva blev sjuka eller inte. Det är ett slående exempel på hur djupa avtryck en kris kan göra, även bortom fysiska symtom. Den kollektiva upplevelsen av stress, oro, social isolering och brutna vanor har påverkat oss alla.

Återgång till jobbet har inneburit en känsla av trötthet snarare än ny energi

När vi i en studie analyserade över 1 000 svenska personlighetstester var bilden klar: motivationen och drivkraften hos anställda har försvagats påtagligt jämfört med nivåerna före pandemin 2018. I princip samtliga undersökta egenskaper kopplat till arbetsglädje, ambition, utvecklingslust och riskbenägenhet har minskat. Detta är inte enskilda fall, utan ett genomgående mönster i hela arbetslivet.

För många har återgången till jobbet efter semestern inneburit en känsla av osäkerhet och trötthet snarare än ny energi. Många arbetsplatser vittnar om svårigheter att återupprätta engagemang och framtidstro. Vi ser nu att pandemins effekter slagit rot i kulturen: det är svårare att entusiasmera, sätta ambitiösa mål eller hitta motivation till att utvecklas – både som individ och verksamhet.

Den här utvecklingen ställer stora krav på arbetsgivare, företagare och beslutsfattare. Vi kan inte räkna med att tiden ensam läker de sår som pandemin rivit upp. Psykologisk återuppbyggnad och satsningar på välmående på jobbet måste få högsta prioritet, lika självklart som att vi fokuserade på smittskydd och fysisk säkerhet när krisen var som värst. Det handlar om att investera i mentalt kapital och skapa miljöer där människor kan återfå sin drivkraft och sitt engagemang.

Låt oss tala öppet om pandemins långsiktiga konsekvenser 

Jag ser det som en samhällsuppgift att ta dessa signaler på största allvar. Vår framtida innovationskraft och välfärd hänger på att vi återvinner både motivation och arbetsglädje. Låt oss tala öppet om pandemins långsiktiga konsekvenser – och agera för att rusta oss mentalt lika systematiskt som vi rustat oss fysiskt. Alternativet är att risken för ett fortsatt stukat arbetsliv växer, både för individ och samhälle.

/Klaus Olsen, vd Jobmatch Sweden