På gatan Soi Bangla på Phuket eller Ochheuteal beach i Sihanoukville står skyltarna om billig sprit och underhållning tätt. Barerna är många, utbudet stort och priskonkurrensen hård. Baksidan är inte lika festlig: Stor tillgänglighet, låga priser och försäljning till unga är, enligt ledande alkoholforskning, tre av de främsta orsakerna till ett ökat drickande. Reglering är den bästa och effektivaste metoden att minska drickandet. Dilemmat är att många av de länder som idag tar emot allt större turistgrupper, helt eller delvis saknar en fungerande lagstiftning kring alkohol.
I dag ökar alkoholkonsumtionen i Afrika, Asien och Latinamerika och konsekvenserna är förödande. Brist på sociala skyddsnät, förebyggande insatser och rehabilitering slår hårt mot redan utsatta grupper. Kopplingen till våld, spridningen av hiv, en försämrad familjeekonomi och barn i beroendemiljöer gör alkohol till ett stort hinder för utvecklingen. I dag dör 2,6 miljoner människor av alkohol varje år och i länder som exempelvis Thailand, är alkoholen en av de främsta orsakerna till ohälsa och för tidig död.
Det finns flera orsaker till att konsumtionen stiger. Globalisering och en ekonomisk tillväxt är två av dem. Turist- och reseindustrin en tredje. Såväl turistnäringen som resenärerna påverkar försäljningen på turistorten. Nya varor introduceras och en västerländsk alkoholkultur slår igenom. En kultur som dessutom visar sina värsta avigsidor, då många resenärer dricker betydligt mer under semestern än hemma.
Ett exempel är Phuket, där år av massturism lett till en ökad lokal konsumtion och fler fall av alkoholrelaterat våld. Ett annat är Sihanoukville, Kambodjas största badort, där frivilligorganisationer menar att ungdomar inom turistnäringen anammat resenärernas dryckesvanor. Turisternas höga konsumtion under en vecka eller två blir en ständig "semesterkonsumtion" hos lokalbefolkningen.
Den växande turismen till länder utanför USA och Europa är på många sätt en katalysator för utveckling, men kräver att vi tar större hänsyn till miljö och hållbar utveckling. Det handlar inte bara om att betala sin klimatkompensation för resan dit och hem, utan också om hur vi beter oss och agerar i det land och på den plats vi besöker. Det är dags att medvetenheten och handlingskraften ökar bland både resenärer, politiker och reseindustri.