Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Facken fortsatt starka i las-tvister

REPLIK. Facken kommer även fortsättningsvis att kunna företräda sina medlemmar på ett bra sätt i domstol trots nya las-regler, skriver Unionens chefsjurist Malin Wulkan i en debattreplik.

Publicerad
till vänster Unionens chefsjurist Malin Wulkan, till höger en vågskål
De förändringar som nu sker i las är inte så omfattande och begreppen som används i lagen i huvudsak desamma som redan finns, skriver Unionens chefsjurist Malin Wulkan. Foto: Shutterstock/Unionen
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det här är en replik på debatten:

Fredrik Christiansson skriver i Kollega att nya regler i lagen om anställningsskydd, las, kommer att leda till fler tvister i domstol och att fler arbetsgivare nu godtyckligt kommer att ta steget att säga upp anställda som de vill bli av med.

Till viss del har Fredrik rätt. Det stämmer att nya regleringar ofta leder till att fler tvister går vidare till domstol, åtminstone till en början och så är det alltid med ny lagstiftning. Det beror främst på att vi jurister och andra som jobbar med tillämpning av lagar, behöver vägledning för hur det nya ska tillämpas i praktiken och domstolsprövning är något Unionen både har beredskap och resurser för om det behövs.

Däremot ser vi inte att det finns någon anledning att oroa sig för någon större tillströmning av domstolstvister. De förändringar som nu sker i las är inte så omfattande och begreppen som används i lagen i huvudsak desamma som redan finns. 

Unionen har både beredskap och resurser om det behövs

Viktigt att poängtera är att facket även fortsättningsvis kommer ha möjlighet att på ett effektivt och bra sätt företräda medlemmarnas intressen även i las-tvister. Lagen har inte blivit sämre på det sättet. Vi menar att de nya reglerna är balanserade och erbjuder ett starkt skydd mot godtycke.

Det kommer till exempel med de nya regleringarna vara fortsatt möjligt att ogiltigförklara en uppsägning. Arbetsgivarens skyldighet att betala lön under tvistetiden tas bort, men, det har säkerställts att den uppsagde arbetstagaren normalt inte ska kunna bli avstängd från rätt till ersättning från a-kassa.

Och dessutom kunna få en utfyllnadsersättning från omställningsorganisationerna, som för majoriteten av Unionens medlemmar är TRR, om arbetsgivaren är bunden av det nya huvudavtalet och arbetstagaren själv är medlem i facket.

Det har blivit dyrare att göra fel som arbetsgivare

Om en domstol kommer fram till att en uppsägning eller ett avskedande ska ogiltigförklaras behöver en arbetsgivare betala ut lön retroaktivt för hela tvistetiden och också ett förhöjt allmänt skadestånd till arbetstagaren. Enkelt kan det beskrivas som att det nu blivit dyrare att göra fel som arbetsgivare, men billigare om man gjort rätt!

Förändringarna är en del av en omfattande förhandlingslösning och naturligtvis finns det förändringar som typiskt sätt uppfattas mer förmånliga för arbetsgivarparten och förändringar som tvärtom uppfattas mer fördelaktiga för arbetstagarparten även när det gäller de nya reglerna i las.  

Unionen menar att ett förstärkt omställningssystem väger upp för förändringarna i arbetsrätten. Kraftfullt förbättrade möjligheter till kompetensutveckling är avgörande för individens trygghet på arbetsmarknaden.

/Malin Wulkan, Unionens chefsjurist 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Psykiskt våld kan bli brott – nu måste arbetsgivare ta sitt ansvar

Psykiskt våld kan innebära att en medarbetare får sin arbetsdag störd av kontrollerande samtal eller lever under stress som påverkar prestation och närvaro på jobbet. Arbetsgivare måste ta sitt ansvar och se frågan som en del av arbetsmiljöansvaret.
Zenobia Rizvi Publicerad 24 mars 2026, kl 09:15
Psykiskt våld som följer med in på arbetsplatsen är ett arbetsmiljöproblem, skriver Zenobia Rizvi. Foto: Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Zenobia Rizvi

I sommar kan psykiskt våld i nära relation bli straffbart. Upprepad kontroll, hot, isolering och systematisk nedbrytning föreslås erkännas som det brott det är. Men lagstiftning i sig förändrar inte människors vardag. För att den nya lagen ska få verklig effekt måste fler aktörer än rättsväsendet ta ansvar. Arbetslivet är en av dem.

I en tidigare debattartikel i Kollega argumenterade jag för att våld i nära relationer är en arbetsgivarfråga. Den slutsatsen står fast. När våld påverkar arbetsförmågan är det en arbetsmiljöfråga.

Våldets konsekvenser stannar inte i hemmet. Det påverkar arbetsförmåga, trygghet och sjukfrånvaro. Den som lever under ständig kontroll bryts ner över tid. Koncentrationen sviktar, orken försvinner och självförtroendet urholkas.

Våldets konsekvenser stannar inte i hemmet

Psykiskt våld kan innebära att en medarbetare får sin arbetsdag störd av kontrollerande samtal, lever under hot som kan nå arbetsplatsen eller utvecklar stressrelaterade symtom som påverkar prestation och närvaro. I förlängningen riskerar det att leda till sjukskrivning och att värdefull kompetens går förlorad.

Det är arbetsmiljökonsekvenser. Och de omfattas av arbetsgivarens ansvar.

Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivare förebygga ohälsa och agera på signaler om risk i arbetet. Arbetsmiljöansvaret avgörs inte av var orsaken uppstår, utan av om arbetet påverkas.

Psykiskt våld är den vanligaste formen av våld i nära relation och statistik visar att tusentals sjukskrivningar varje år har sin grund i våldsutsatthet. Kvinnor har nästan dubbelt så hög sjukfrånvaro som män, och psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning.

När chefer vågar ställa frågor kan våld upptäckas tidigare

Trots det integreras sällan våld i nära relation som en möjlig arbetsmiljörisk i organisationers riskbedömningar och systematiska arbetsmiljöarbete. Därmed förbises en dokumenterad faktor bakom psykisk ohälsa, sjukfrånvaro och otrygghet med konsekvenser för både individ och verksamhet.

Våld i nära relation beräknas kosta samhället tiotals miljarder kronor varje år. En del av den kostnaden bärs av arbetslivet genom sjukfrånvaro, minskad produktivitet och förlorad kompetens.

Det finns mycket att vinna på att arbeta strukturerat med frågan.

Organisationer som tidigt uppmärksammar signaler, har tydliga rutiner och ger chefer rätt stöd minskar risken för långa sjukskrivningar och oplanerade avbrott i verksamheten. De stärker sin förmåga att behålla kompetens, säkra kontinuitet och skapa en stöttande och inkluderande arbetsmiljö. 

Det handlar därför inte om en ”mjuk” fråga. Det är en fråga om riskhantering, kompetensförsörjning och långsiktig hållbarhet. Problemet är inte att kunskap saknas. Det finns i dag etablerade vägledningar för arbetsgivare. Problemet är att de inte alltid omsätts i praktik.

Genom att inkludera våld i nära relationer i sina riskbedömningar kan arbetsgivare ta frågan på allvar. Det förutsätter att chefer, HR och företagshälsovård har kunskap om hur psykiskt våld påverkar arbetsförmågan, kan identifiera signaler och ställa frågor, samt har förankrade rutiner för stöd och hänvisning.

Det gör skillnad.

När chefer vågar ställa frågor kan våld upptäckas tidigare. När stöd och resurser är tydliga, sänks tröskeln för att söka stöd. När arbetsplatsen erbjuder flexibilitet och trygghet ökar möjligheten att behålla arbete och inkomst vilket ofta är avgörande för att kunna lämna en våldsam relation.

Samtidigt stärks organisationens stabilitet genom färre akuta frånvaroperioder, bättre kontinuitet och minskad risk för kompetensförlust.

Det handlar inte om en ”mjuk” fråga

Den nya lagen syftar till att stoppa psykiskt våld i ett tidigt skede. Arbetsplatsen är ofta en av få platser där förändringar i beteende, prestation och mående kan uppmärksammas i tid.

Men det förutsätter struktur. Utan strukturer blir stödet beroende av enskilda chefers mod. Med rätt kunskap och verktyg kan arbetsgivare bli en del av lösningen och samtidigt stärka sin egen verksamhet.

Den nya lagstiftningen, som väntas träda i kraft i sommar, markerar att psykiskt våld är ett brott. Nu behöver arbetslivet visa att konsekvenserna tas på allvar.

Arbetsmiljöansvaret finns redan. Nu är det dags att använda det.

/Zenobia Rizvi, HR-strateg med inriktning mot social hållbarhet