Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Facken fortsatt starka i las-tvister

REPLIK. Facken kommer även fortsättningsvis att kunna företräda sina medlemmar på ett bra sätt i domstol trots nya las-regler, skriver Unionens chefsjurist Malin Wulkan i en debattreplik.

Publicerad
till vänster Unionens chefsjurist Malin Wulkan, till höger en vågskål
De förändringar som nu sker i las är inte så omfattande och begreppen som används i lagen i huvudsak desamma som redan finns, skriver Unionens chefsjurist Malin Wulkan. Foto: Shutterstock/Unionen
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det här är en replik på debatten:

Fredrik Christiansson skriver i Kollega att nya regler i lagen om anställningsskydd, las, kommer att leda till fler tvister i domstol och att fler arbetsgivare nu godtyckligt kommer att ta steget att säga upp anställda som de vill bli av med.

Till viss del har Fredrik rätt. Det stämmer att nya regleringar ofta leder till att fler tvister går vidare till domstol, åtminstone till en början och så är det alltid med ny lagstiftning. Det beror främst på att vi jurister och andra som jobbar med tillämpning av lagar, behöver vägledning för hur det nya ska tillämpas i praktiken och domstolsprövning är något Unionen både har beredskap och resurser för om det behövs.

Däremot ser vi inte att det finns någon anledning att oroa sig för någon större tillströmning av domstolstvister. De förändringar som nu sker i las är inte så omfattande och begreppen som används i lagen i huvudsak desamma som redan finns. 

Unionen har både beredskap och resurser om det behövs

Viktigt att poängtera är att facket även fortsättningsvis kommer ha möjlighet att på ett effektivt och bra sätt företräda medlemmarnas intressen även i las-tvister. Lagen har inte blivit sämre på det sättet. Vi menar att de nya reglerna är balanserade och erbjuder ett starkt skydd mot godtycke.

Det kommer till exempel med de nya regleringarna vara fortsatt möjligt att ogiltigförklara en uppsägning. Arbetsgivarens skyldighet att betala lön under tvistetiden tas bort, men, det har säkerställts att den uppsagde arbetstagaren normalt inte ska kunna bli avstängd från rätt till ersättning från a-kassa.

Och dessutom kunna få en utfyllnadsersättning från omställningsorganisationerna, som för majoriteten av Unionens medlemmar är TRR, om arbetsgivaren är bunden av det nya huvudavtalet och arbetstagaren själv är medlem i facket.

Det har blivit dyrare att göra fel som arbetsgivare

Om en domstol kommer fram till att en uppsägning eller ett avskedande ska ogiltigförklaras behöver en arbetsgivare betala ut lön retroaktivt för hela tvistetiden och också ett förhöjt allmänt skadestånd till arbetstagaren. Enkelt kan det beskrivas som att det nu blivit dyrare att göra fel som arbetsgivare, men billigare om man gjort rätt!

Förändringarna är en del av en omfattande förhandlingslösning och naturligtvis finns det förändringar som typiskt sätt uppfattas mer förmånliga för arbetsgivarparten och förändringar som tvärtom uppfattas mer fördelaktiga för arbetstagarparten även när det gäller de nya reglerna i las.  

Unionen menar att ett förstärkt omställningssystem väger upp för förändringarna i arbetsrätten. Kraftfullt förbättrade möjligheter till kompetensutveckling är avgörande för individens trygghet på arbetsmarknaden.

/Malin Wulkan, Unionens chefsjurist 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsförmedlingen går inte att ringa
Arbetsförmedlingens uppdrag måste förändras. Från kontroll till coachning. Från sanktioner till stöd. En myndighet som ska lotsa människor rätt måste själv känna spelplanen, skriver Jenny Fornlund. foto: Johan Nilsson/TT
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Jenny Fornlund
Foto: Marie-Therese Karlberg

I Sverige 2026 borde vi ha kommit längre. Men medan arbetsmarknaden ritas om av AI och digitalisering i en rasande takt, har myndigheten som ska lotsa oss rätt blivit kvar i startfållan. Att bli ignorerad av en potentiell arbetsgivare har blivit en del av den nya vardagen. Men när trygghetssystemet som är tillsatt att hjälpa oss tystnar är vi riktigt illa ute.

Jag har skrivit en bok om arbetsmarknadens nya spelregler. Under processens gång har jag, ironiskt nog, blivit en ofrivillig expert på hur det känns att ramla mellan stolarna.

För ett år sedan förlorade jag jobbet inom rekrytering i en omorganisation. Veckan efter fick jag diagnosen bröstcancer. En tuff tid och ekonomin naggades i kanterna. Men ur det formades en plan.

Ingen har kontaktat mig på tre månader

Som kvinna över 50, med kunskap om hur dagens arbetsmarknad faktiskt fungerar, ser jag större möjligheter till snabbare återgång till arbetslivet genom att skapa min egen plattform, än att söka jobb på en arbetsmarknad där algoritmerna sorterar bort erfarenhet innan den hunnit presenteras. Planen är att starta eget och se till att fler känner till spelreglerna på den nya arbetsmarknaden innan de ghostas av ett system de inte visste fanns.

Boken är klar. Affärsplanen inskickad. Jag har fått förfrågningar om föreläsningar och skrivuppdrag. Men för att få ekonomin att gå ihop är jag beroende av Arbetsförmedlingens godkännande för starta-eget-bidrag innan jag kommer i gång. I tre månader har jag försökt att nå rätt person på Arbetsförmedlingen.

Jag har ringt. Förklarat. Väntat. Ringt igen. Avverkat timme efter timme i telefonkö för att till slut få samma svar: "Någon kommer att kontakta dig." 

Ingen har kontaktat mig – på tre månader.

Det här handlar inte om enskilda handläggare. Det finns kompetenta och engagerade människor på Arbetsförmedlingen som genuint vill göra skillnad och förtjänar bättre förutsättningar än de har idag. Problemet är ett system som inte hängt med. Byggt för en arbetsmarknad som inte längre existerar. Omorganiserat på ytan, oförändrat i grunden.

Varje dag som går utan svar är ytterligare en dag som bidragstagare i stället för skattebetalare

Ett enda telefonnummer in för 400 000 inskrivna. Ingen möjlighet att maila. Ingen att kopplas vidare till. De handläggare som svarar kan inte alltid besvara specifika frågor utan lovar att någon med rätt kompetens ska höra av sig. 

Här tar det stopp. 

Varje dag som går utan svar är ytterligare en dag som bidragstagare i stället för skattebetalare. Det aktiva stödet riktar sig i praktiken till dem som redan kämpat på egen hand i ungefär ett år. Men det är i de första månaderna stödet gör skillnad. Innan självkänslan krackelerar och avståndet till arbetsmarknaden växer sig för stort.

Stödet kommer för sent. Och när det väl kommer pekar det ofta åt fel håll. Utbildningar upphandlas långt i förväg och körs vidare oavsett hur marknaden ser ut. Resultatet blir fortsatt arbetslöshet, sänkta bidrag och på toppen ett CSN-lån att betala tillbaka. Det är inte omställning. Det är ett systemfel.

Sverige har en av de högsta ungdomsarbetslösheterna i EU och en total arbetslöshet på 8,8 procent som fortsätter stiga. När det gäller att anställa personer över 50 är vi sämst i Norden. 

En arbetslös senior har mer än dubbelt så stor chans att få jobb i Danmark som i Sverige. Här kombineras trygghet med aktivt stöd från dag ett. Finland ger 55-plussare rätt till utbildning och ekonomiskt stöd direkt vid uppsägning. Tyskland ger individen makten att välja sin egen utbildning utifrån vad marknaden faktiskt efterfrågar. Och i Frankrike kan man få ut sin a-kassa som startkapital för de har insett att det är billigare att investera i en nyföretagare än att hålla kvar en människa i bidragsberoende. Det här är bara ett axplock av hur andra länder hanterar omställningen.

Uppdraget måste förändras från kontroll till coachning

Sverige har under samma period prioriterat kontroll. Sänkta bidrag och skärpta sanktioner presenteras som motivationsskapande åtgärder. Nu växlar Arbetsmarknadsdepartementet upp med analyser och utredningar. Det är välkommet men otillräckligt. Företagen kapprustar i AI och arbetsmarknaden förändras i en rasande fart. Det som är aktuellt i dag är passé imorgon. Och medan andra länder redan agerat inväntar Sverige utredningsresultat, samtidigt som outnyttjad kompetens och erfarenhet tynar bort på avbytarbänken.

Här är tre saker som enligt mig behöver hända nu:

Stödet måste komma från dag ett. Den som skriver in sig ska mötas av ett system som aktiverar, inte administrerar. Den som vill starta eget ska mötas av en språngbräda, inte en väntelista.

Myndigheten måste bli agil. Utbildningar ska spegla dagens och framtidens arbetsmarknad, inte den som fanns när avtalet upphandlades.

Uppdraget måste förändras. Från kontroll till coachning. Från sanktioner till stöd. En myndighet som ska lotsa människor rätt måste själv känna spelplanen.

Jag har ägnat det senaste året åt att förstå arbetsmarknadens nya spelregler och vill inget hellre än att dela det jag har lärt mig med andra. Men kunskapen når inte ut. För jag sitter fast i ett moment 22.

Att bli ghostad av en arbetsgivare svider. Men när regeringen och dess myndigheter ghostar de medborgare som vill bygga och bidra, då har vi ett samhällsproblem som kräver mer än en ny utredning. Det kräver handling.

Jag är redo att köra i gång. Systemet har satt mig i väntrummet på obestämd tid.

Vi är många som väntar.

/Jenny Fornlund, har jobbat inom rekrytering och Life Science