Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Coronavaccinering på jobbet väcker farhågor

Fack och arbetsgivare vill öppna för coronavaccinering på jobbet. På det viset skulle man kunna vaccinera sig utan att ta ledig, samtidigt som smittspridningen minskar, anser de. På stålföretaget SSAB ser man dock flera problem.
Niklas Hallstedt Publicerad
Johan Nilsson / TT, Henrik Montgomery / TT
Är det en bra idé att vaccinera anställda på deras arbetsplatser? Johan Nilsson / TT, Henrik Montgomery / TT

Det är PTK, där Unionen ingår, som tillsammans med LO och Svenskt Näringsliv uppmanar regering och regionerna att låta vaccinering ske på eller nära arbetsplatserna.

– Risken är ju annars om det är krångligt att man helt enkelt struntar i att vaccinera sig, säger LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson till Sveriges Radio Ekot.

Budskapet är alltså att det är viktigt att vaccinera sig. På det här viset skulle både krånglet och trängseln på sjukvårdsinrättningar samt kommunala färdmedel minska. De anställda skulle också slippa ta ledigt och riskera löneavdrag.

Men att låta exempelvis företagshälsan sköta vaccineringen av de anställda skulle inte vara helt okomplicerat.

Det tror Anna Östlund, kommunikationsansvarig på SSAB i Borlänge. Här jobbar cirka 1 600 personer, varav omkring 500 är tjänstemän. Medan de som behövs i produktionen är på plats som vanligt har de flesta av tjänstemännen arbetat hemma i nästan ett års tid.

– För dem som bor i Borlänge skulle det nog kunna vara bra. Men vi har väldigt många anställda som pendlar in till jobbet och bor i andra kommuner. För dem skulle det antagligen vara lättare att boka in sig för vaccination på sina vårdcentraler.

Frågan har diskuterats i SSAB Borlänges ledningsgrupp, men i första hand avvaktar man myndigheternas beslut.

– Skulle det bli aktuellt måste vi fundera på om det skulle vara praktiskt genomförbart, om resurserna finns för att det ska fungera, säger Anna Östlund som anser att det finns en mängd frågor som först måste besvaras.

– Saker är sällan så enkla som man tror. Företagshälsan är ju inte samma sak som den offentliga vården. Hur säkerställer man registrering av dem som vaccineras och dokumentationen? Och ska företaget låta vaccinera alla anställda oavsett var de bor? Eller bara de som bor i Borlänge eller i regionen?

Foto på Anna Östlund: Hasse Eriksson

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart - 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.