Mycket pekar på att dåliga tider tycks skydda oss både mot sjukdom och död. Under högkonjunkturer är vi oftare sjukskrivna och nationalekonomer och andra forskare har hittat ett tydligt samband mellan utveckling av arbetslöshet och sjuktal. När konjunkturen vänder neråt minskar sjuktalen, och vice versa.

Forskarna kan inte peka ut någon enskild faktor till fenomenet, utan menar att det är flera faktorer som samverkar och förstärker varandra.

– Det är inte enbart den psykiska stressrelaterade ohälsan som ökar i högkonjunktur, utan även det totala antalet sjukskrivningar och dödligheten, säger Hugo Westerlund, professor vid Stressforskningsinstitutet i Stockholm.

När tiderna blir sämre krymper arbetskraften och därmed sjuktalen. En direkt orsak till det är att de med svagast hälsa blir av med jobben först.

– Under lågkonjunkturer förlorar fler lågutbildade än högutbildade jobbet. Eftersom hälsan generellt är sämre bland lågutbildade påverkar detta sjuktalen, säger Lisa Laun, nationalekonom på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.

En annan förklaring är det forskarna kallar disciplineringshypotesen: Under lågkonjunktur vågar många inte ta steget att sjukskriva sig av rädsla för att förlora jobbet – de som har möjlighet härdar ut och håller sig på benen.

Under högkonjunktur är tröskeln, eller den så kallade moraliska risken med att sjukskriva sig, lägre.

– Det handlar inte om fuskare, utan om människor som ligger i gränslandet och som påverkas mycket av hur tröskeln ser ut, säger Hugo Westerlund.

Att antalet dödsfall – förutom självmord – och olycksfall minskar under lågkonjunkturer förklaras med att vi under ekonomisk nedgång är mindre aktiva, dricker och röker mindre, äter hälsosammare och rör oss mindre ute i trafiken.

– Det ser ungefär likadant ut i hela världen, även om det förekommer vissa nationella skillnader, säger Hugo Westerlund.

Det finns så klart också skillnader mellan de som har jobb och de som är arbetslösa under en lågkonjunktur. Arbetslöshet i sig gör folk sjukare – det finns otaliga studier om ohälsa bland arbetslösa. Till exempel drabbas de oftare av hjärtinfarkt, stroke och fler begår självmord.

Det handlar inte om fuskare, utan om människor som ligger i gränslandet

I en nyligen publicerad studie från Umeå universitet, byggd på självuppskattningar, uppgav 24 procent av de arbetslösa att de hade problem med ångest och depression.

– Det finns både kort- och långsiktiga negativa hälsoeffekter av att förlora jobbet, effekter som även påverkar de arbetslösas barn, säger Lisa Laun.

När tiderna blir bättre igen ökar kraven. Efter den ekonomiska krisen på 90-talet blev det till exempel bestående förändringar på arbetsmarknaden – acceptansen för låg prestationsförmåga sjönk, enklare arbetsuppgifter plockades bort och de slimmade organisationerna ledde till ökade krav på många anställda.

– Vi ska tänka oss att vi bygger upp en skuld av psykisk ohälsa som gör sig gällande när konjunkturen vänder. Uppgångsfasen kan bli intensiv. Att nyanställa ökar trycket på medarbetarna – det tar tid innan de nya blir varma i kläderna – man hinner inte med, säger Hugo Westerlund.

Men coronakrisen är inte lik någon annan kris och omkullkastar allt forskarna känner till om mönstren från tidigare kriser.

– Det här är något helt annat, där världen reagerar totalt annorlunda än vi är vana vid.

Och effekterna på samhället kommer att bli därefter, säger Hugo Westerlund.

– Det blir förmodligen en längre lågkonjunktur, men trots det kommer vi sannolikt ändå att se en negativ inverkan på människors psykiska hälsa.

Att hålla socialt avstånd är inte naturligt för människan

Det finns flera orsaker till att mönstren bryts och ohälsan inträder redan under pågående kris. Oro för den egna hälsan, såväl som för familjemedlemmars hälsa. Förhållanden som knakar på grund av att man nöter på varandra inom husets väggar. Rädsla för att förlora jobbet gnager också på psyket, framför allt hos yngre, visar en enkätundersökning som företagshälsovården Avonova presenterade under sensommaren.

Läs mer: Så stöttar du en orolig kollega

En viktig stressfaktor är också att vi inte träffas och ses på ett naturligt sätt.

– Att hålla socialt avstånd är inte naturligt för människan, säger Hugo Westerlund.

Hans farhågor har redan bekräftats. Företagshälsovården Previa har i sin statistik sett att korttidsfrånvaron på grund av psykisk ohälsa ökat mycket kraftigt efter sommaren, jämfört med förra året. Den har aldrig varit så hög under de sex år som företaget har fört ohälsostatistik över Sveriges arbetsplatser. Avonova har sedan mitten av maj noterat en ökad efterfrågan på stödsamtal och psykologisk hjälp från sina kunder.

– Självklart har vi haft en viss beredskap för att den psykiska ohälsan ökar efter en kris. Ett par år efter finanskrisen 2009 såg vi en gradvis ökning av psykisk ohälsa som fortsatte under en lång tid och började plana ut först nu, strax före coronautbrottet, säger Robert Persson-Asplund, chefspsykolog på Avonova.

Han menar att man nu, till skillnad mot tidigare kriser, har verktyg för att förebygga den psykiska ohälsan – Arbetsmiljöverkets föreskrift OSA, organisatorisk och social arbetsmiljö – som snart har fem år på nacken (se faktaruta).

– OSA är direkt sprungen ur den markanta ökning av sjukskrivningar vi såg efter förra krisen. Det gäller bara att man fortsätter hålla i det systematiska arbetsmiljöarbetet ute på arbetsplatserna. Men på många företag ruckas nu rutinerna – man kanske missar kollegor som mår psykiskt dåligt, eller undviker att be om hjälp för egen del, säger Robert Persson-Asplund.