Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Corona: Många anmälningar från Systembolaget

Systembolaget står för mer än en tredjedel av alla coronarelaterade allvarliga anmälningar till Arbetsmiljöverket om tillbud inom handeln. Av Unionens medlemsgrupper är personalen på Systembolaget, jämte apoteksanställda, extra utsatta för smittorisk.
Johanna Rovira Publicerad
Johanna Rovira / Kollega
Erik Backlund slussar in kunder på Systembolaget i Uppsala. Johanna Rovira / Kollega

Arbetsmiljöverket har gjort en sammanställning över allvarliga tillbud kopplat till corona, som kommit in under förra året och under januari månad i år. Vård- och omsorg är den bransch som ligger ostridigt högst på listan med 5 588 anmälningar.

Under 2020 var uppmaningen att det bara var riskbranscher som skulle anmäla – alltså de branscher som har en direkt kontakt med smitta eller misstänkt smittade personer, som till exempel sjukvårdspersonal.

Trots den begränsningen så kom det in 51 tillbudsanmälningar från Systembolaget i fjol. Efter att uppmaningen togs bort den 1 januari i år så har det tillkommit 54 anmälningar om allvarliga tillbud – alltså sammanlagt 105 anmälningar från Systembolaget, vilket är närmare 40 procent av alla tillbud inom handeln.  

– Det är ändå en droppe i havet med tanke på att vi har 420 butiker och enormt många kunder, säger Maria Nilsson, ordförande i Unionenklubben på Systembolaget.

– Våra medlemmar är utsatta och situationen är tuff, eftersom Systembolaget är den sista butiken många kunder är villiga att avstå ifrån. Jag kan inte tänka mig annat än att tillbuden beror på närgångna kunder som misstänks ha varit smittade.

Samarbetet mellan ledningen och klubben i jobbet att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer har varit gott, enligt Maria Nilsson. När direktiven om att begränsa antalet kunder per kvadratmeter kom, såg bolaget till att ta i lite extra för att säkerställa tryggheten för både kunder och personal.

– Tyvärr inträffade det en löningshelg, och det ledde till att det blev väldigt långa köer på vissa håll, något som upprört många kunder, så nu följer vi Folkhälsomyndighetens direktiv, säger Maria Nilsson.

Utanför Systembolaget på Dragarbrunnsgatan i Uppsala är kön dock både väldigt medgörlig och kort, trots att det är fredagseftermiddag. Erik Backlund, som agerar dörrvakt, vet inte om butiken varit med om något tillbud eller inte.

Läs mer: ”Inte svårt att neka någon att köpa”

Apoteksanställda möter också många kunder som dessutom är sjuka. Men apoteken anmälde bara tre allvarligare tillbud på grund av corona förra året. Under januari i år anmäldes dock 18 tillbud av apotekshandeln. 

Anmälan om tillbud

Om en arbetstagare exponerats för smittämnen från en allmänfarlig sjukdom (som corona klassas som) i samband med arbetet är arbetsgivaren skyldig att utan dröjsmål anmäla det till Arbetsmiljöverket. Anmälan om allvarligt tillbud ska också ske om en arbetsgivare i efterhand får kännedom om att en arbetstagare har exponerats för coronaviruset i samband med arbetet.

Med exponering menas att arbetstagaren andas in utandningsluft från en person som är misstänkt eller konstaterat smittad, har kontakt med intorkade droppar som innehåller virus, så att det når mun, näsa eller ögon via exempelvis händerna eller att en arbetstagare utför arbetsmoment där fysisk distansering inte varit möjlig nära person som är misstänkt smittad eller är smittad med covid-19.

Arbetsmiljöverket

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så påverkas din arbetsmiljö av scrollande

Scrollar du loss på fikarasten? Eller gör alla andra det? Det påverkar i sådana fall din arbetsmiljö, visar ny forskning. Fast det flesta anser inte att det är ett problem när de själva gör det.
Sandra Lund Publicerad 27 april 2026, kl 06:02
Två personer står med varsin mobiltelefon under en paus. Bilden illustrerar phubbing på jobbet och hur mobilanvändning kan påverka samtal mellan kollegor.
Phubbing på jobbet kan försämra den upplevda arbetsmiljön, visar ny forskning från Göteborgs universitet. När mobilen tar plats på raster påverkas sådant som tillit, stöd och gemenskap mellan kollegor. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Psykologen Per Martinsson vid Göteborgs universitet har i en avhandling undersökt vad som händer när mobiltelefoner ersätter vårt sociala samspel under jobbraster.

Fenomenet han tittat på kallas phubbing, och innebär att en person prioriterar telefonen före personer som är fysiskt närvarande.

Vad betyder phubbing?

Phubbing –  kommer från engelskans phone snubbing (nonchalera). Innebörden är att någon prioriterar telefonen framför personer som är fysiskt närvarande.

Studien visar att ju fler som phubbar på jobbet, desto lägre skattar man sin arbetsmiljö. Det kan handla om sådant som känslomässigt och praktiskt stöd, tillit, känsla av gemenskap och engagemang i arbetet.

Egen phubbing är "viktig"

Per Martinsson
Per Martinsson

Om man inte själv phubbar förstås.

För om man själv fipplar med mobilen anser man själv att det är viktigt, medan om andra gör det uppfattas som nonchalant. 

Något som överraskade Per Martinsson en aning.

Forskning visar att vi är mer benägna att döma andra. När vi själv gör något har vi också kontroll, vi vet vad vi gör. Ser man alla andra sitta med mobilen, blir det ingen kontroll över vad de gör i stället. Och det blir inte heller ett gött snack.

Finns även bra phubbing

Men det finns situationer och människor det ändå kan vara bra för. 

Man kan behöva återhämtningen. Man kanske inte älskar att ta plats socialt. Man kanske aldrig uppskattat det sociala spelet. 

Dem vi intervjuat för också fram förståelse för att vi är olika. Men på ett generellt plan är vi sociala varelser. Drar man det till sin spets, att vi slutar prata med varandra helt skulle vi inte må bra. Man behöver bra relationer på jobbet, både för att trivas och för att vara produktiv. 

Yngre ser mobilen som del i samtalet

Bland svaren framkom också en skillnad i åldrar. 

Både äldre och yngre människor använder mobilen på jobbraster. 

Men yngre har högre tolerans, ser mobilen mer som en tredje part som är en del av det sociala.

Det kan man ju ifrågasätta eftersom vi inte är så bra på multitasking. Men det handlar mycket om vilka förväntningar man har på en arbetsplats. Äldre upplever också att andra sitter med mobilen i högre utsträckning än yngre.

Dumt att reglera mobilanvändning på jobbet

Per Martinsson trodde också att han skulle hitta skillnader i olika yrkesgrupper. 

Som inom vården, där man inte får använda mobilen större delen av dagen.

Men mönstret visade sig vara detsamma oavsett vilka branscher som undersöktes.

Bör mobilanvändning på jobbet regleras?

När det gäller vuxna är det nog dumt. Inte ens de mest kritiska i våra intervjuer vill se ett mobilförbud. Det skulle ge värre konsekvenser, som att känna sig mästrad av arbetsgivaren, och vilja byta jobb. Mobilen är en sådan integrerad del av oss i dag. Dessutom hittar folk vägar runt förbud. 

Vi kan inte heller veta att det är just mobilen som driver upplevelsen heller. Den kan också vara ett symptom på något annat. Därför vore också ett förbud dumt. 

Vad kan vi göra åt phubbing på jobbet?

Om man ska göra något, diskutera frågorna. Kanske ska man inte använda mobilen vid lunchbordet, men i soffan. Det finns olika förväntningar här, men oftast är de inte uttalade. 

Ser man som att alla sitter insjunkna i sina mobiler kanske man ska fundera på om det är för lite interaktion, och något som inte fungerar. 

Så undersöktes phubbing på jobbet

I avhandling ingår såväl djupintervjuer med anställda inom hälso- och sjukvård samt inom elbranschen, som kvantitativ data över anställda i olika branscher.