Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Corona: Många anmälningar från Systembolaget

Systembolaget står för mer än en tredjedel av alla coronarelaterade allvarliga anmälningar till Arbetsmiljöverket om tillbud inom handeln. Av Unionens medlemsgrupper är personalen på Systembolaget, jämte apoteksanställda, extra utsatta för smittorisk.
Johanna Rovira Publicerad
Johanna Rovira / Kollega
Erik Backlund slussar in kunder på Systembolaget i Uppsala. Johanna Rovira / Kollega

Arbetsmiljöverket har gjort en sammanställning över allvarliga tillbud kopplat till corona, som kommit in under förra året och under januari månad i år. Vård- och omsorg är den bransch som ligger ostridigt högst på listan med 5 588 anmälningar.

Under 2020 var uppmaningen att det bara var riskbranscher som skulle anmäla – alltså de branscher som har en direkt kontakt med smitta eller misstänkt smittade personer, som till exempel sjukvårdspersonal.

Trots den begränsningen så kom det in 51 tillbudsanmälningar från Systembolaget i fjol. Efter att uppmaningen togs bort den 1 januari i år så har det tillkommit 54 anmälningar om allvarliga tillbud – alltså sammanlagt 105 anmälningar från Systembolaget, vilket är närmare 40 procent av alla tillbud inom handeln.  

– Det är ändå en droppe i havet med tanke på att vi har 420 butiker och enormt många kunder, säger Maria Nilsson, ordförande i Unionenklubben på Systembolaget.

– Våra medlemmar är utsatta och situationen är tuff, eftersom Systembolaget är den sista butiken många kunder är villiga att avstå ifrån. Jag kan inte tänka mig annat än att tillbuden beror på närgångna kunder som misstänks ha varit smittade.

Samarbetet mellan ledningen och klubben i jobbet att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer har varit gott, enligt Maria Nilsson. När direktiven om att begränsa antalet kunder per kvadratmeter kom, såg bolaget till att ta i lite extra för att säkerställa tryggheten för både kunder och personal.

– Tyvärr inträffade det en löningshelg, och det ledde till att det blev väldigt långa köer på vissa håll, något som upprört många kunder, så nu följer vi Folkhälsomyndighetens direktiv, säger Maria Nilsson.

Utanför Systembolaget på Dragarbrunnsgatan i Uppsala är kön dock både väldigt medgörlig och kort, trots att det är fredagseftermiddag. Erik Backlund, som agerar dörrvakt, vet inte om butiken varit med om något tillbud eller inte.

Läs mer: ”Inte svårt att neka någon att köpa”

Apoteksanställda möter också många kunder som dessutom är sjuka. Men apoteken anmälde bara tre allvarligare tillbud på grund av corona förra året. Under januari i år anmäldes dock 18 tillbud av apotekshandeln. 

Anmälan om tillbud

Om en arbetstagare exponerats för smittämnen från en allmänfarlig sjukdom (som corona klassas som) i samband med arbetet är arbetsgivaren skyldig att utan dröjsmål anmäla det till Arbetsmiljöverket. Anmälan om allvarligt tillbud ska också ske om en arbetsgivare i efterhand får kännedom om att en arbetstagare har exponerats för coronaviruset i samband med arbetet.

Med exponering menas att arbetstagaren andas in utandningsluft från en person som är misstänkt eller konstaterat smittad, har kontakt med intorkade droppar som innehåller virus, så att det når mun, näsa eller ögon via exempelvis händerna eller att en arbetstagare utför arbetsmoment där fysisk distansering inte varit möjlig nära person som är misstänkt smittad eller är smittad med covid-19.

Arbetsmiljöverket

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Alkoholpolicy på jobbet räcker inte

Normer om alkohol styr mest på en arbetsplats. Alkoholpolicy gör noll nytta, om ingen jobbar med den i vardagen.
Sandra Lund Publicerad 27 maj 2026, kl 06:03
Alkoholpolicy
Normer styr mer än policys, säger forskaren Ewa Wikström vid Göteborgs universitet angående vad som hjälper och eventuellt stjälper på en arbetsplats när det kommer till missbruk.

Normer om alkohol på arbetsplatsen styr mer än vad en alkoholpolicy gör. En sådan hjälper inte om den framför allt blir liggande i något mappsystem, som ingen längre hittar till.

En alkoholpolicy måste användas i vardagen, om den ska göra nytta. 

– Det finns ett tydligt glapp mellan policy och praktik. Ofta finns det en policy men man pratar inte om den och det är ett kulturproblem, sa Ewa Wikström, forskare vid Göteborgs universitet, till föreningen Sunt arbetsliv.

After work och jobbresor är gråzoner

Där summeras åtta olika forskningsprojekt om skadligt bruk på arbetsplatser, som finansierats av Afa Försäkring och vilka presenterades under en konferens i april.

Alkohol är fortfarande känsligt att fråga om. 

Chefer är oroliga att misstolka och gråzoner som jobbresor och after work gör det inte lättare.

Cheferna är också osäkra på om det är de, HR-avdelningen eller företagshälsovården som ska ta tag i frågan.

– Det skapar en organisatorisk tystnad kring alkoholfrågorna och det leder till att man agerar först när problemet är stort och inte på tidiga signaler, säger Ewa Wikström till Sunt arbetsliv.

Risk för missbruk ökar vid stress

Andra studier som presenterades under konferensen visar att sådant som att arbetsmiljöer med mycket stress, hot och våld ökar risken att någon börjar bruka skadligt.  

Forskningen visar också vad som gör skillnad, och kan därmed förebygga ett skadligt bruk: tydliga rutiner, stöd till chefer samt en öppen och trygg kultur på jobbet. 

Så ofta spelar spelberoende på arbetstid

En annan studie som presenterades har tittat på spelberoende på arbetsplatser. Över tusen personer intervjuades om spelande på jobbet.

Av dem som var beroende, spelade 95 procent på arbetstid. Nätkasinon är bland de mest beroendeframkallande spelen.

Att spela på jobbet kan leda till risker för patientens säkerhet för den som jobbar inom vården, men även till sådant som säkerhet, stöld och förskingring.

– Spel om pengar kan påverka arbetsmiljön negativt oavsett omfattningen av spelandet, säger Jonas Rafi psykolog och forskare vid Stockholms universitet, i en kommentar.