Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

”Byggcheferna får en tvåa i betyg”

Noll olyckor i byggbranschen. Det är Ulrika Dolietis ambition som vd för initiativet Håll Nollan. Färre checklistor och mer utbildning är två steg för att nå målet.
Publicerad
Ylva Sundgren
De chefer som har arbetat länge med arbetsmiljö inser att det är en investering som lönar sig på sikt, säger Ulrika Dolietis, vd för Håll Nollan. Ylva Sundgren

Varför har du ägnat 15 år åt säkerhets- och arbetsmiljöfrågor?
– Jag ser det som ett privilegium att vara med och jobba för att potentiellt rädda liv.

Vilka insikter har du fått?
– Att det inte bara handlar om lagar och regler utan om människor. Att det behövs ägarskap, engagemang och uthållighet från ledningen och att man behöver få kulturen och strukturen att samverka för att lyckas med säkerheten. Det går inte enbart att köra ner regler i halsen på folk. Man behöver också jobba med utbildning och motivation – och förstå vari säkerheten ligger.

Är noll olyckor ens möjligt?
– Att någon rispar sig på fingret eller snubblar kan vara svårt att undvika. Men jag är övertygad om att vi kan få noll allvarliga olyckor om vi skapar rätt förutsättningar.

Du utbildar byggchefer i säkerhetskultur. Vilket betyg skulle du sätta på deras kunskaper?
– Två av fem. Vissa chefer upplever säkerhetskultur som flummigt och att det handlar om attityder och beteenden hos ”hantverkarna”, vilket inte är en fråga för ledningen. Många känner sig också hemma bland projektplaner, har en förkärlek för checklistor, men människor är komplexa och chefen behöver skapa motivation och engagemang för de här frågorna.

Cheferna har ju ansvaret för arbetsmiljön. Var ligger egentligen problemet?
– Ingen chef utsätter medvetet en medarbetare för fara. Men om det enda ledningen efterfrågar är lönsamhet så prioriteras det. Sedan kan även kunskapen brista. I till exempel Storbritannien har cheferna betydligt mer utbildning i arbetsmiljö.

Vilken är den största utmaningen för chefer när det gäller säkerhet?
– Att de behöver hantera så mycket. Från att driva verksamheten med lönsamhet, rekrytera, behålla och utveckla sina medarbetare. Då blir det lätt så att säkerhetsfrågorna prioriteras ned. Men de chefer som har arbetat länge med arbetsmiljö inser att det är en investering som lönar sig på sikt.

Du har själv varit med om två dödsfall och otaliga olycksfall under dina år i branschenHur har du hanterat de situationerna?
– Även om jag aldrig själv behövt uppleva en dödsolycka på plats utan deltagit i företagets kristeam, så berörs man och vill se till att alla får det stöd de behöver. Detta gäller självklart i den akuta fasen, men även efteråt i form av debriefing och att se till att de drabbade får enskilda stödsamtal med psykolog. Det är också viktigt att inte glömma bort chefen. Det är vanligt att man som chef känner skuld när det hänt en allvarlig olycka.

Text: Tina Harr

ULRIKA DOLIETIS

GÖR: Vd på föreningen Håll Nollan.
BOR: Bollebygd.
FAMILJ: Två vuxna barn, två bonusbarn, två bonusbarnbarn och sambon Rolf.
KARRIÄR: Jobbat på Skanska sedan 1983, började som kalkylingenjör, jobbade som arbetsmiljöchef 2009–2016. Säkerhetens förkämpe.
 

HÅLL NOLLAN
En branschgemensam förening för ökad byggsäkerhet, grundad av Akademiska Hus, Skanska, Peab, NCC, Veidekke, Locum, Bravida, Assemblin, Jernhusen, Vasakronan, Byggherrarna, Byggföretagen och Trafikverket. I dag har Håll Nollan 84 medlemmar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Experten om mobbning: ”Ställ krav på ordentliga utredningar”

Mobbningsexperten Ståle Einarsen anser att Arbetsmiljöverket borde ta i med hårdhandskarna för att arbetsgivare ska få stopp på trakasserier på jobbet. Men myndigheten är bakbunden av lagar och resurser.
Torbjörn Tenfält Publicerad 20 november 2025, kl 06:00
Mobbningsexperten Ståle Einarsen anser att Arbetsmiljöverket bör ha en mer aktiv roll i arbetet mot mobbning på arbetsplatsen. Foto: Anders Wiklund/TT/privat

Professor Gunnar Johansson vill, utifrån sina erfarenheter, förändra hur trakasserier på jobbet utreds. 

Även den norske arbetsmiljöforskaren Ståle Einarsen är kritisk mot hur systemet fungerar i dag. Han vill att Arbetsmiljöverket tar en mer aktiv roll, och sätter press på arbetsgivaren. 

När ord står mot ord om mobbning på en arbetsplats måste alla fakta upp på bordet, framhåller han. 

– Det är viktigt att utgå från faktiska förhållanden och göra det på ett sätt så att det inte uppstår jävsproblematik. Det ska finnas en skriftlig dokumentation som kan kontrolleras av andra, säger Ståle Einarsen, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Universitetet i Bergen. 

Tillsammans med det norska Arbetsmiljöverket och arbetsmarknadens parter har han utvecklat ”Faktaundersökelse”, en metod för att utreda mobbningsärenden som även har använts på arbetsplatser i Sverige.

Metoden går ut på att undersöka fakta på ett systematiskt sätt. Utredaren, som ofta har uppdraget som en del av sin anställning inom företagshälsovården eller på en HR-avdelning, samlar information från de inblandade parterna, hör vittnen och går igenom skriftlig information.

– Det måste finnas en skriftlig dokumentation som kan kontrolleras av andra. Replikrätt är viktigt och man måste utreda alla de involverade parternas utsatthet, säger Ståle Einarsen. 

 

Arbetsmiljöverket kräver inte utredning om mobbning

Utredningen går till på ungefär samma sätt om det är en chef eller kollega som är mobbaren. Men behovet av en oberoende utredning kan vara ännu större om det är en ansvarig chef som är anmäld för mobbning, betonar han.

Metoden fick snabbt brett genomslag i Norge när den lanserads för snart 20 år sedan. Men den har också fått kritik, till exempel att det trots ambitionen om en oberoende utredare är arbetsgivaren som formulerar problemet.

– Bäst vore om Arbetsmiljöverket hade en mer aktiv roll i mobbningsärenden. Det gäller både Norge och Sverige. Myndigheten borde kontrollera hårdare att utredningar verkligen kommer till stånd, men också ha resurser och kompetens för att själv kunna utföra oberoende utredningar i särskilt svåra fall, säger Ståle Einarsen.

Arbetsmiljöverket i Sverige ställer krav på arbetsgivare att förebygga och hantera mobbning och kränkande särbehandling, men myndigheten kräver inte att arbetsgivare utreder enskilda mobbningsfall på jobbet.

Ulrich Stoetzer

– I arbetsmiljölagen står inget om hur man ska hantera kränkande särbehandling. Därför ställer vi inte heller krav på utredning. Arbetsmiljöverket går inte in i enskilda ärenden, särskilt inte för att avgöra skuld eller kompensation, säger Ulrich Stoetzer, sakkunnig i frågor om kränkande särbehandling och andra former av organisatorisk och social arbetsmiljö.

Varför gör ni inte det?

  Det ligger inte i vårt uppdrag. Det är parterna och arbetsdomstolen som gör sådana avgöranden.

Så arbetsgivaren är inte skyldig att göra en utredning av ett mobbningsärende som uppstår på arbetsplatsen?

– Inte utifrån vår lagstiftning. Vi ställer inga krav om att det ska utredas om det förekommit kränkande särbehandling eller inte. Det vi ställer krav på är att arbetsgivaren ska utreda om det finns något i arbetsmiljön som bidragit till detta så man kan förebygga det i framtiden. Här utgår vi från våra föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Finns det någon annan lagstiftning som kräver att arbetsgivaren utreder?

     Ja, om mobbningen kan få arbetsrättsliga konsekvenser. Om det handlar om någon form av diskriminering kan diskrimineringslagen tillämpas.

Kan Arbetsmiljöverket gå in och vara en oberoende part i en utredning om mobbning på jobbet?

– Det är tveksamt rent juridiskt. Om det ändå skulle gå är det en fråga om resurser. Då behöver vi ett helt annat uppdrag.

Arbetsmiljölagen är framåtsyftande och reglerar arbetsgivarens skyldighet att förebygga olyckor och brister i arbetsmiljön, framhåller Ulrich Stoetzer. 

– Arbetsgivaren ska ha klargjort för alla arbetstagare att den här typen av beteende inte accepteras. Arbetsgivaren ska också undersöka arbetsmiljön med utgångspunkt i risken för kränkande särbehandling. Här handlar det om att titta på arbetsbelastning, konflikter och annat som kan bidra till att det uppstår sådant beteende, säger han.

1 av 10 utsatt för kränkande särbehandling


Ulrich Stoetzer är psykolog i grunden och har arbetat med frågor om kränkande särbehandling i 25 år.

– Man brukar prata om att 8-12 procent av alla anställda känner sig utsatta i någon grad, från att man kallar varandra saker man inte borde till systematisk mobbning. Att en av tio är utsatt för kränkande särbehandling är alarmerande. Dels för att det påverkar hälsan och kan leda till psykisk sjukdom, dels för att medarbetare riskerar att hamna utanför arbetsplatsens gemenskap.

Varför uppstår mobbning?

– Om arbetsmiljön är dålig med för hög arbetsbelastning ser vi att beteendet med mobbning och andra former av kränkande särbehandling ökar. Är man utsatt för ständig stress och press och känner att man inte har tillräckligt med tid så tar det på humöret och risken finns att nu börjar man ta ut sin frustration på andra, säger Ulrich Stoetzer.

Så säger lagen

  • Arbetsmiljölagen slår fast att arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Till det räknas även kränkande särbehandling och mobbning.
  • Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten (AFS 2023:2, §10).
  • Arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras (§11).
  • Om någon arbetstagare råkar ut för ohälsa eller olycksfall i arbetet, eller om något allvarligt tillbud inträffar i arbetet, ska arbetsgivaren utreda orsakerna så att risker för ohälsa och olycksfall kan förebyggas (AFS 2023:1, §12)
  • Syftet med att utreda en händelse är att komma fram till vilka åtgärder som behöver vidtas för att det inte ska hända igen. Det är viktigt att klarlägga bakomliggande orsaker i arbetsmiljön och inte fokusera på individuella faktorer eller på skuldfrågan.

Källa: Arbetsmiljöverket