Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Butikschef bytte inte larmkod - fick sparken

Butikschefen avskedades för att hon slarvat med företagets säkerhetsregler och fuskat med tidsredovisningen. Unionen anser dock att incidenterna beror på arbetsgivarens bristfälliga introduktion och har nu stämt skokedjan i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad
Teodor Lazarev / Colourbox
Unionen och skokedjan har inte så olika bilder av vad som hänt, men är oeniga om hur det ska bedömas och om det var rätt att avskeda butikschefen eller inte. Teodor Lazarev / Colourbox

När butikschefen kom till sin arbetsplats den 23 juni i år möttes hon av två regionchefer och en representant från HR. De bad henne följa med till ett personalutrymme där de meddelade att hon var avskedad.

Enligt arbetsgivaren hade butikschefen fuskat med tidsredovisningen vid 112 tillfällen, haft olovlig frånvaro samt öppnat affären, som ligger i en mindre galleria, för sent vid 27 tillfällen. Butikschefen hade även slarvat med bolagets säkerhetsrutiner genom att inte uppdatera koderna till larmet under ett helt år. Enligt rutinerna skulle koderna bytas minst var sjätte månad samt när någon anställd slutar, men det visade sig att en person som slutat ett år tidigare fortfarande hade en giltig larmkod till butiken.

Skokedjan anser att butikschefen genom sin roll haft ett särskilt förtroende i företaget och ett ansvar att rutiner och regler följs av samtliga anställda i butiken. Genom kvinnans agerade var bolagets förtroende för henne förbrukat.

Men Unionen, som företräder butikschefen, anser att avskedet är felaktigt och att det saknas skäl för att hon skulle förlora sin tjänst. Förbundet har stämt arbetsgivaren i Arbetsdomstolen och kräver ett skadestånd på 150 000 kronor.

– Vi har inte så olika bilder av vad som hänt, utan är oeniga om hur det ska bedömas och om det utgör grund för avsked eller inte. Vår uppfattning är att de finns en förklaring till varför det blivit som det blivit, säger Susanna Kjällström, förbundsjurist på Unionen, som företräder butikschefen.

Unionen tillbakavisar att medlemmen skulle ha fuskat med tidrapporteringen och haft olovlig frånvaro. Att butikschefen hade kommit till jobbet senare än vad schemat angett beror på att hon jobbat övertid andra dagar utan att förändra sitt schema – att kompensera på detta sätt var en instruktion hon fått av en regionchef på företaget. Vidare har hon inte fått information om att larmkoderna skulle bytas med jämna mellanrum.

– De fel som arbetsgivaren påstår att vår medlem har begått beror på att hon inte har fått någon ordentlig introduktion i jobbet och i stort sett har varit utlämnad att lära sig arbetet på egen hand, säger Susanna Kjällström.

Orsaken till att butikschefen öppnat affären för sent beror, enligt Unionen, på att larmet krånglat vid några tillfällen och en tekniker har behövts tillkallas. När det gäller övriga tillfällen borde bolaget ha påtalat bristerna för butikschefen, vilket man inte gjort. Unionen påpekar vidare att butikens lönsamhet har ökat under den tid då kvinnan varit butikschef.

– Vår medlem har inte fått något annat än goda vitsord fram till dess att hon blev avskedad. Hon har uppfattat att man hade vissa förväntningar på henne och hon har följt dem. Hon var inte alls beredd på att förlora jobbet och är försåts ledsen och besviken, säger Susanna Kjällström.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kvinna spelades in på jobbet – 1 208 gånger

1 208 inspelningar på 15 arbetsdagar. Kvinnan kände till kamerorna på kontoret men inte att de spelade in henne.
Arbetsgivaren skyller på ett tekniskt misstag.
Ola Rennstam Publicerad 15 oktober 2026, kl 10:10
Person arbetar vid dator på ett kontor. Intill syns en övervakningskamera som illustrerar kameraövervakning på arbetsplatsen.
En anställd upptäckte att kameror på arbetsplatsen hade spelat in och lagrat över tusen video- och ljudfiler från hennes arbetsdagar. Foto: Colourbox.

Kvinnan hade arbetat som ekonom på ett fastighetsbolag i Stockholm i tio års tid när arbetsgivaren installerade ett kamerasystem på arbetsplatsen. Hon blev störd av utrustningen och valde efter ett tag att vända kamerorna mot väggen. Men ett par månader senare hade kamerorna åter vänts mot hennes arbetsplats.

Kameran fångade privata samtal

I mars i år upptäckte ekonomen att systemet hade spelat in och lagrat material från arbetsplatsen. Hon lyckades säkra 1 208 video- och ljudfiler från 15 arbetsdagar mellan den 16 januari och 5 februari.

Enligt Clementine Malki, förbundsjurist på Unionen, innehåller inspelningarna både bilder och ljud från kvinnans arbetsdagar. Bland annat ska samtal med arbetsgivarens företrädare, hyresgäster och leverantörer ha spelats in, liksom privata samtal.

Hur ser ni på att även privata samtal ska ha spelats in?

- Det är mycket allvarligt. Ljudupptagning är dessutom särskilt integritetskänsligt. Enligt Integritetsskyddsmyndigheten är ljudupptagning vid kamerabevakning på arbetsplatser normalt sett inte tillåten, säger Clementine Malki.
 

Arbetsgivaren: Tekniskt misstag

Arbetsgivaren förnekar inte att kamerautrustningen fanns på arbetsplatsen. Däremot hävdar företaget att syftet inte var att övervaka medlemmen och att inspelningarna berodde på ett tekniskt misstag.

Vidare ska kvinnan inte fått veta om att övervakningen pågick. Det ska inte heller ha funnits några skyltar eller annan information om kamerorna.

Unionen menar att arbetsgivaren därmed har brutit mot EU:s dataskyddsregler. Förbundet har därför stämt bolaget och kräver 100 000 kronor i skadestånd.

Unionen: Allvarligt intrång i integriteten

Enligt Clementine Malki har antalet inspelningar stor betydelse för fackets bedömning i det här ärendet.

- Det handlar om 1 208 video- och ljudfiler och är alltså inte fråga om någon enstaka inspelning, konstaterar hon.

Unionen påpekar att övervakningen skett i det arbetsutrymme där medlemmen måste befinna sig för att kunna utföra sitt jobb. Hon hade därför ingen möjlighet att undvika att bli inspelad.

- Vi ser mycket allvarligt på detta och vår bedömning är att behandlingen har inneburit ett allvarligt intrång i hennes personliga integritet, det har lett till oro och obehag för henne, säger Clementine Malki.

Gör så här om du blir inspelad

Vad ska man göra om man upptäcker att man blivit filmad i smyg på jobbet?

- Det är viktigt att dokumentera det du har upptäckt och kontakta ditt fackförbund för rådgivning. Därefter kan man bedöma hur frågan bör hanteras och vilken information som behöver begäras från arbetsgivaren. Du kan också vända dig till IMY om du misstänker att personuppgiftsbehandlingen strider mot dataskyddsreglerna.

Fotnot: Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Kameror på jobbet – det här gäller

  • Grundprincipen är att det måste finnas tungt vägande skäl för att bevaka personalen. Kameror får användas exempelvis vid misstanke om brott eller i farliga arbetsmiljöer där det finns risk för olyckor. Syftet måste vägas mot den enskildes rätt till integritet.
  • Sedan den 1 april 2025 krävs inget tillstånd från IMY men arbetsgivaren måste själv föra en dokumenterad förteckning och göra en egen intresseavvägning.
  • Det måste finnas en tydlig skyltning om kamerorna. Personal och besökare måste informeras i förväg om att det finns kamerabevakning innan de går in i området.
  • Innan bevakningen införs måste arbetsgivaren förhandla med facket enligt medbestämmandelagen, mbl. Alla arbetstagare har också rätt att få ta del av arbetsgivarens syfte med bevakningen.

Källa: IMY - Integritetsskyddsmyndigheten