Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Butikschef bytte inte larmkod - fick sparken

Butikschefen avskedades för att hon slarvat med företagets säkerhetsregler och fuskat med tidsredovisningen. Unionen anser dock att incidenterna beror på arbetsgivarens bristfälliga introduktion och har nu stämt skokedjan i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad
Teodor Lazarev / Colourbox
Unionen och skokedjan har inte så olika bilder av vad som hänt, men är oeniga om hur det ska bedömas och om det var rätt att avskeda butikschefen eller inte. Teodor Lazarev / Colourbox

När butikschefen kom till sin arbetsplats den 23 juni i år möttes hon av två regionchefer och en representant från HR. De bad henne följa med till ett personalutrymme där de meddelade att hon var avskedad.

Enligt arbetsgivaren hade butikschefen fuskat med tidsredovisningen vid 112 tillfällen, haft olovlig frånvaro samt öppnat affären, som ligger i en mindre galleria, för sent vid 27 tillfällen. Butikschefen hade även slarvat med bolagets säkerhetsrutiner genom att inte uppdatera koderna till larmet under ett helt år. Enligt rutinerna skulle koderna bytas minst var sjätte månad samt när någon anställd slutar, men det visade sig att en person som slutat ett år tidigare fortfarande hade en giltig larmkod till butiken.

Skokedjan anser att butikschefen genom sin roll haft ett särskilt förtroende i företaget och ett ansvar att rutiner och regler följs av samtliga anställda i butiken. Genom kvinnans agerade var bolagets förtroende för henne förbrukat.

Men Unionen, som företräder butikschefen, anser att avskedet är felaktigt och att det saknas skäl för att hon skulle förlora sin tjänst. Förbundet har stämt arbetsgivaren i Arbetsdomstolen och kräver ett skadestånd på 150 000 kronor.

– Vi har inte så olika bilder av vad som hänt, utan är oeniga om hur det ska bedömas och om det utgör grund för avsked eller inte. Vår uppfattning är att de finns en förklaring till varför det blivit som det blivit, säger Susanna Kjällström, förbundsjurist på Unionen, som företräder butikschefen.

Unionen tillbakavisar att medlemmen skulle ha fuskat med tidrapporteringen och haft olovlig frånvaro. Att butikschefen hade kommit till jobbet senare än vad schemat angett beror på att hon jobbat övertid andra dagar utan att förändra sitt schema – att kompensera på detta sätt var en instruktion hon fått av en regionchef på företaget. Vidare har hon inte fått information om att larmkoderna skulle bytas med jämna mellanrum.

– De fel som arbetsgivaren påstår att vår medlem har begått beror på att hon inte har fått någon ordentlig introduktion i jobbet och i stort sett har varit utlämnad att lära sig arbetet på egen hand, säger Susanna Kjällström.

Orsaken till att butikschefen öppnat affären för sent beror, enligt Unionen, på att larmet krånglat vid några tillfällen och en tekniker har behövts tillkallas. När det gäller övriga tillfällen borde bolaget ha påtalat bristerna för butikschefen, vilket man inte gjort. Unionen påpekar vidare att butikens lönsamhet har ökat under den tid då kvinnan varit butikschef.

– Vår medlem har inte fått något annat än goda vitsord fram till dess att hon blev avskedad. Hon har uppfattat att man hade vissa förväntningar på henne och hon har följt dem. Hon var inte alls beredd på att förlora jobbet och är försåts ledsen och besviken, säger Susanna Kjällström.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen