Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Unionens krav inför avtalsrörelsen

Höjd reallön och flexpension för alla. Det är Unionens krav inför den kommande avtalsrörelsen, som beslutades under tisdagen vid Unionens extra förbundsråd.
Linnea Andersson Publicerad
TT
TT

För att ta reda på vilka områden som är viktigast för medlemmar och förtroendevalda har Unionen sonderat terrängen under våren, med hjälp av medlemsmöten och enkäter. Och under tisdagens förbundsråd tog Unionen riktning inför avtalsrörelsen.

En av frågorna är flexpension, tidigare deltidspension, som innebär att arbetsgivaren sätter av extra medel så att den anställda kan gå ned i tid från 60 eller 62 år. Vill man hellre jobba heltid får man i stället ett tillskott till den vanliga pensionen.

Redan under den förra avtalsrörelsen 2013 lyckades Unionen få igenom flexpension på ett stort antal områden, dock inte i de avtal man har med Almega.  

–Flexpension ger möjlighet att trappa ner och jobba längre upp i åldrarna. Det behövs eftersom dagens pensionssystem är för stelbent för framtidens behov, när livslängden ökar. Vi vill att alla Unionens medlemmar ska omfattas av flexpension, säger Cecilia Fahlberg, Unionens ordförande, i ett pressmeddelande. 

Facken inom industrin, där Unionen ingår tillsammans med fyra andra fackförbund, kommer att presentera en gemensam avtalsplattform i november. I mitten av december överlämnas avtalskraven till arbetsgivarna och förhandlingarna ska vara slutförda senast den 31 mars 2016.

Unionens viktigaste krav inför avtalsrörelsen:

  • Höjda reallöner och ett siffersatt utrymme för årliga löneökningar för alla
  • Flexpension på alla avtalsområden
  • Stärkta möjligheter till återhämtning och ökad tydlighet kring tillgänglighet
  • Systematiska åtgärder för att minska löneskillnader mellan kvinnor och män
     

Unionen bytte tidigare i år namn på deltidspension till flexpension eftersom man anser att det bättre beskriver systemet samt att man vill undvika förväxling med den statliga delpensionen som tidigare fanns i Sverige.

Unionens förbundsråd...

...är Unionens högsta beslutande organ mellan kongresserna och består av 130 förtroendevalda ledamöter från Unionens samtliga 18 regioner, förbundsstyrelse och revisorer.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Almegas agerande om arbetstider är ”förjävligt”

”För jävligt”. Det anser Unionens klubbordförande på SVT, Maria Nassikas, om Almegas rådgivning till företagen som man själv kallar det. Facket anser att det är ren uppmaning att bryta något man var överens om.
Sandra Lund Publicerad 9 oktober 2025, kl 10:20
En delad bild med Maria Nassikas till vänster i svart tröja och svarta glasögon, till höger Marcus Lindström i skägg grå kavaj och röd slips
Maria Nassikas är Unionens klubbordförande på SVT, och Marcus Lindström är biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega. Foto: Privat/Almega.

Den stora stridsfrågan för tjänstemännen under avtalsrörelsen var inte löner, utan arbetstid.

Unionen varslade till och med om strejk på flera bolag i våras, bland annat på SVT. 

Strejken blåstes av, och de centrala kollektivavtal som till slut slöts med Almega innehöll en arbetstidsförkortning på en arbetsdag per år från och med 2026.

Nu har Almega hållit i en rad webbinarier för sina medlemmar –  arbetsgivare inom den privata tjänstesektorn. 

Där tas förkortningen av arbetstid upp, och sägs även att arbetsgivare kan dra in andra arbetstidsförkortningar som finns, något Arbetet var först med att rapportera om.

Unionen på SVT: Förjävligt

Det är förjävligt. Först betalar man för det i avtalsrörelsen, så blir man av med det senare någon annanstans. Det är upprörande, säger Maria Nassikas, som är Unionens klubbordförande på SVT.

Just på SVT har man till exempel permissionsdagar när någon nära anhörig dött, vid flytt och när man fyller 50. Dagar som ligger i riskzonen när en dag per år införs. 

Att permissionsdagar kan bli föremål för ändringar är något som Marcus Lindström, biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega, bekräftar. Han tar en liknelse som exempel.

Om ett företag genom en lokal överenskommelse erbjuder 3 000 kronor i friskvårdsbidrag och facken därefter centralt förhandlar att det ska vara 3 000 kronor så blir det ju inte 6 000 kronor, säger han.

Unionen: Dumt och olämpligt

Enligt Marcus Lindström vill arbetsgivarna göra rätt, och därför har Almega valt att ge löpande stöd och råd.

Ett ordval Unionen inte håller med om.

– Det är snarare en uppmaning än neutral rådgivning vilket är dumt och olämpligt. Att som en konsekvens av den kollektivavtalade arbetstidsförkortningen göra vad man kan för att dra in andra förmåner relaterade till arbetstid, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.

Hur vet ni det?

– Våra förtroendevalda berättar att Almegas medlemsföretag fått en uppmaning. Vi tycker också, när vi själva läser deras information, att det andas rekommendation.

”Arbetstid är svåraste frågan”

Arbetstider är en fråga som kan avtalas fram på olika nivåer. Centralt, för branscher, på en arbetsplats och ibland även bara muntligt mellan chef och medarbetare.

– Vi rustar nu våra förtroendevalda att förhandla i varje fråga som rör arbetstid. Det kan bli svårt, då det ibland handlar om att hitta 30 år gamla protokoll. Det kommer bli mycket bevisfrågor, säger Martin Wästfelt.

Kunde ni ha förutsett det här?
Det är och har länge varit den svåraste frågan. Vi såg att det här kan trigga. Men vi har betalat för arbetstidsförkortningen, den blir ingen merkostnad för arbetsgivare.

– Och våra medlemmar ville ha kortare arbetstid, så det är massor av överväganden i en sådan svår fråga med så stort arbetsgivarmotstånd. Men det finns ingen annan variant på arbetstidsförkortning som skulle eliminera de här problemen.