Just nu finns inget som pekar på en förhandlingslösning när det gäller flexpensionen. Ändå finns förhoppningar på båda sidor om att komma överens utan strid.
– Jag är optimist och konstruktiv. Men "it takes two to tango", säger Almegas vd Anna-Karin Hatt.
Både Anna-Karin Hatt (Almega) och Martin Linder (Unionen) hoppas på att lösa frågan om flexpension vid förhandlingsbordet. Henrik Montgomery / TT & Jessica Gow / TT
I våras var en strejk nära. Unionen och Sveriges Ingenjörer låg i startgroparna när ett besked från Arbetsdomstolen åtminstone tillfälligt stoppade konflikten. Enligt AD hör flexpensionen hemma i avtalet för tjänstepensionen ITP. Därmed är det inte solklart att facken har rätt att strejka för flexpension när de vanliga kollektivavtalen löper ut.
Nu har facken begärt ett slutgiltigt avgörande från AD.
– Skulle prövningen visa att vi har rätt att konflikta är det bara att fortsätta på den vägen, konstaterar Unionens ordförande Martin Linder.
– Utgångspunkten är att vi har hundratusen medlemmar på företag som tillhör Almega som får sämre pensionsinbetalningar än våra övriga medlemmar. Det är en ohållbar situation, den måste vi hitta en lösning på.
Men AD:s beslut kan mycket väl kunna gå emot facken. För att få möjlighet att strejka skulle facken i sådant fall tvingas säga upp ITP-avtalet.
– Ja, vi måste överväga andra vägar, teoretiskt finns möjligheten att inte vara bunden av ITP-avtalet.
Beslutet att säga upp ITP-avtalet fattas då av PTK, en organisation som rymmer 26 tjänstemannaförbund men där Unionen är i särklass störst och där Martin Linder också innehar ordförandeposten.
Den lösningen har arbetsgivarföreningen Almegas vd Anna-Karin Hatt varnat för i en intervju i Dagens Nyheter. Enligt Hatt skulle en uppsägning av avtalet kunna innebära stora risker för facket: arbetsgivarna kan vilja förhandla också om andra frågor i ITP-systemet. I samma artikel talas det också om flexpensionens utformning som en kvarleva från det gamla industrisamhället.
Det utspelet får Martin Linder att gå i taket.
– För det första har 28 av 36 arbetsgivarförbund inom Svenskt Näringsliv redan skrivit på avtal om flexpension. Det är bara Almega som vägrar. För det andra utgår beskrivningen från att Almega skulle vara lika med tjänstesektorn. Det är inte sant, det finns mängder med andra företag med stort tjänsteinnehåll i andra arbetsgivarförbund.
I frågan om flexpensionen tycks fack och arbetsgivare stå lika långt ifrån varandra som någonsin. Martin Linders förhoppning är ändå att det ska gå att komma överens utan strid.
– Jag både hoppas och tror på det, det skulle vara det mest rationella.
Faktum är att också Almega hoppas på samma utveckling. Almegas vd Anna-Karin Hatt säger sig vara optimist.
– Vi är beredda att hitta lösningar på frågan om flexpensionen, kan vi få igång en dialog med facken innan avtalsrörelsen så vore det bra.
Enligt Anna-Karin Hatt skiljer sig tjänsteföretagen från industrin. Dels genom att avtalen här är mer företagsnära och i större utsträckning bygger på individuell lönesättning och sifferlösa avtal, dels genom att behoven för anställda att gå i pension tidigare är mindre.
– Utformningen av flexpensionen måste utgå från de behov som finns i tjänstesektorn. Den måste vara attraktiv både för företag och medarbetare. Då behövs det en lösning som gör det möjligt för individen att själv bestämma om man vill ta ut den som lön eller göra en extra pensionsavsättning.
Vad som sker ifall facken framöver skulle säga upp ITP-avtalet är inget som arbetsgivarförbunden har diskuterat internt, men Anna-Karin Hatt varnar för att det skulle kunna få konsekvenser.
– Det är en stor boll att sätta i rullning, och ett stort ansvar som de i så fall tar. Säger facken upp villkoren för hela ITP-planen får de nog räkna med att det kan komma att finnas många andra saker än flexpensionen som arbetsgivarna i så fall skulle vilja diskutera.
Det blir ingen strejk på Systembolaget. Ett nytt kollektivavtal är påskrivet. Deltidsanställda får nu samma övertidsersättning som andra anställda, enligt Unionen.
Unionen och Systembolaget har skrivit på ett nytt kollektivavtal. Enligt facket ger det deltidsanställda rätt till samma övertidsersättning som heltidsanställda. Foto: Leif R Jansson/TT, Claudio Bresciani/TT
Strejkvarslet på Systembolaget är avblåst. Ett nytt kollektivavtal har undertecknats. Unionen skriver i ett pressmeddelande att de har fått sin vilja igenom i frågan om övertidsersättning för deltidsanställda.
– Vi har nått en överenskommelse efter intensiva förhandlingar. För Unionen har det varit självklart att alla medlemmar ska behandlas lika, inte minst vad gäller ersättning för deltidsanställdas övertid. Med det här avtalet har vi säkrat att deltidsanställda får samma ersättning som heltidsanställda när dom jobbar över, säger fackets förhandlingschef Martin Wästfelt.
Kollektivavtalet innehåller också en arbetstidsförkortning på en dag eller två halvdagar från 2026. Löneökningarna följer märket på övriga arbetsmarknaden.
– Vi har nått en uppgörelse där Unionens viktigaste krav har fått gehör. Unionens medlemmar på det här området har varit beredda att ta konflikt för rättvisa villkor, men det är positivt att vi kunnat komma överens utan att medlemmarna har behövt gå ut i strejk, säger Martin Wästfelt.
Sveriges Ingenjörer: ”En viktig solidarisk fråga”
Camilla Frankelius Foto: Pernilla Pettersson
Camilla Frankelius är förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer, som också har tecknat nytt avtal med Systembolaget. Deras avtal har samma bestämmelser om övertid och deltid som Unionens.
Enligt Frankelius kommer de nya bestämmelserna leda till att butiksanställda får fler timmar på sitt schema, vilket har varit fackens mål.
– Det är precis tanken, att det ska vara så. Att man faktiskt anställer på den nivå som man behöver medarbetarna och inte använder dem som dragspel.
– Det har varit en viktig solidarisk fråga för oss.
Fackens tanke är att höjd övertidsersättning ska göra det mer fördelaktigt för Systembolaget att ge sina anställda fler timmar på det ordinarie schemat, i stället för att be dem jobba övertid. Den höjda övertidsersättningen börjar gälla i maj 2026.
– Det kan ses som positivt, för då hinner företaget och den anställda som vill gå upp i tid diskutera en sådan sak. Att se över sysselsättningsgraden, säger Frankelius.
Reglerna har inga undantag, enligt förhandlingschefen.
Unionenklubben positiv
Robert Adrell, ordförande Systembolagets Unionenklubb, tror att det nya avtalet kommer att få en positiv effekt för bolagets deltidsanställda.
Foto: Systembolaget
– Det är klart är att incitamenten att sluta jobba med mertid kraftigt förstärks av avtalet. Det skulle teoretiskt kunna rendera fler låga kontrakt men jag är övertygad om att också Systembolaget ser alla fördelar med högre och färre kontrakt. Vi ser i medarbetarundersökningen att heltidare är nöjdare och har mycket markant lägre personalomsättning, skriver han i en kommentar till Kollega.
Hur nöjda medlemmarna blir med den nya lösningen återstår att se, menar klubbordföranden.
– Nöjdheten kommer bero på hur de kompromisser som ändå nödvändigtvis blev följden av medlarnas bud kommer att användas av Systembolaget.
Arbetsgivarna: Mer varierade scheman
Arbetsgivarorganisationen Svensk Handel skriver i sitt pressmeddelande att avtalet också ger ”förbättrade möjligheter för arbetsgivaren att schemalägga arbetet utifrån verksamhetens behov” – alltså mer oregelbundna scheman.
De skriver också att reglerna för deltidsanställda är ”nya”, men utvecklar inte vad det innebär.