I våras var en strejk nära. Unionen och Sveriges Ingenjörer låg i startgroparna när ett besked från Arbetsdomstolen åtminstone tillfälligt stoppade konflikten. Enligt AD hör flexpensionen hemma i avtalet för tjänstepensionen ITP. Därmed är det inte solklart att facken har rätt att strejka för flexpension när de vanliga kollektivavtalen löper ut.
Nu har facken begärt ett slutgiltigt avgörande från AD.
– Skulle prövningen visa att vi har rätt att konflikta är det bara att fortsätta på den vägen, konstaterar Unionens ordförande Martin Linder.
– Utgångspunkten är att vi har hundratusen medlemmar på företag som tillhör Almega som får sämre pensionsinbetalningar än våra övriga medlemmar. Det är en ohållbar situation, den måste vi hitta en lösning på.
Men AD:s beslut kan mycket väl kunna gå emot facken. För att få möjlighet att strejka skulle facken i sådant fall tvingas säga upp ITP-avtalet.
– Ja, vi måste överväga andra vägar, teoretiskt finns möjligheten att inte vara bunden av ITP-avtalet.
Beslutet att säga upp ITP-avtalet fattas då av PTK, en organisation som rymmer 26 tjänstemannaförbund men där Unionen är i särklass störst och där Martin Linder också innehar ordförandeposten.
Den lösningen har arbetsgivarföreningen Almegas vd Anna-Karin Hatt varnat för i en intervju i Dagens Nyheter. Enligt Hatt skulle en uppsägning av avtalet kunna innebära stora risker för facket: arbetsgivarna kan vilja förhandla också om andra frågor i ITP-systemet. I samma artikel talas det också om flexpensionens utformning som en kvarleva från det gamla industrisamhället.
Det utspelet får Martin Linder att gå i taket.
– För det första har 28 av 36 arbetsgivarförbund inom Svenskt Näringsliv redan skrivit på avtal om flexpension. Det är bara Almega som vägrar. För det andra utgår beskrivningen från att Almega skulle vara lika med tjänstesektorn. Det är inte sant, det finns mängder med andra företag med stort tjänsteinnehåll i andra arbetsgivarförbund.
I frågan om flexpensionen tycks fack och arbetsgivare stå lika långt ifrån varandra som någonsin. Martin Linders förhoppning är ändå att det ska gå att komma överens utan strid.
– Jag både hoppas och tror på det, det skulle vara det mest rationella.
Faktum är att också Almega hoppas på samma utveckling. Almegas vd Anna-Karin Hatt säger sig vara optimist.
– Vi är beredda att hitta lösningar på frågan om flexpensionen, kan vi få igång en dialog med facken innan avtalsrörelsen så vore det bra.
Enligt Anna-Karin Hatt skiljer sig tjänsteföretagen från industrin. Dels genom att avtalen här är mer företagsnära och i större utsträckning bygger på individuell lönesättning och sifferlösa avtal, dels genom att behoven för anställda att gå i pension tidigare är mindre.
– Utformningen av flexpensionen måste utgå från de behov som finns i tjänstesektorn. Den måste vara attraktiv både för företag och medarbetare. Då behövs det en lösning som gör det möjligt för individen att själv bestämma om man vill ta ut den som lön eller göra en extra pensionsavsättning.
Vad som sker ifall facken framöver skulle säga upp ITP-avtalet är inget som arbetsgivarförbunden har diskuterat internt, men Anna-Karin Hatt varnar för att det skulle kunna få konsekvenser.
– Det är en stor boll att sätta i rullning, och ett stort ansvar som de i så fall tar. Säger facken upp villkoren för hela ITP-planen får de nog räkna med att det kan komma att finnas många andra saker än flexpensionen som arbetsgivarna i så fall skulle vilja diskutera.
