Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
På fredagen vände sig de båda fackförbunden till Arbetsdomstolen, AD, för att meddela att de vill ha en prövning av frågan om strejkrätten. Då har det gått nästan två månader sedan AD stoppade den planerade strejken som bland annat skulle ha slagit mot företag som SVT, Bilprovningen och stora teknikkonsulter.
- Ja, vi fortsätter tvisten, vi räds inte en prövning i AD, säger Unionens chefsjurist Martin Wästfelt.
- Vi stänger inte någon annan väg genom att fortsätta, det finns inget som talar för att det skulle vara en nackdel för oss att göra det.
I april konstaterade AD att flexpensionen hör hemma inom tjänstepensionen ITP som omfattar alla privatanställda tjänstemän som jobbar på företag med kollektivavtal. Om det är tillåtet eller ej att strejka för att få igenom flexpension i de ordinarie avtalsförhandlingarna hänger därför på ITP-avtalet som slutits mellan centralorganisationerna PTK och Svenskt Näringsliv. Tillåter det strejk eller råder det fredsplikt? Eller annorlunda uttryckt: måste ITP-avtalet sägas upp för att strejk ska vara okej. På den punkten är avtalet oklart. Därför kunde AD i april inte slå fast att en strejk faktiskt skulle vara laglig.
För facken brådskar det med ett avgörande, nästa avtalsrörelse väntar runt hörnet och inleds redan under hösten. Säger AD nej till möjligheten att strejka måste de ha en annan strategi färdig för att driva igenom flexpensionen.
- Det här är inte enda vägen att säkerställa flexpensionen. Vi diskuterar och överväger andra lösningar parallellt, säger Martin Wästfelt.
En lösning som står till buds är då att säga upp ITP-avtalet. Men det är ett beslut som måste tas i PTK, och det skulle kunna innebära risker. Säger man upp ett avtal kan man aldrig vara säker på vad man får i stället. I sämsta fall skulle det kunna leda till att de framtida pensionerna försämras. En annan väg kan vara att tvärtom tydligt frigöra flexpensionen från ITP. Därmed skulle flexpensionen inte omfattas av fredsplikt i ITP-avtalet.
- Det finns alltid risker. Men vi känner i alla fall inte att vi äventyrar målet att få igenom flexpensionen för alla våra medlemmar genom att driva tvisten vidare. Frågan är viktig både för oss och övriga parter på arbetsmarknaden, dessutom vill vi ha ett yttrande från parterna som träffat ITP-avtalet, PTK och Svenskt Näringsliv.
Strejkvarslet på Systembolaget är avblåst. Ett nytt kollektivavtal har undertecknats. Unionen skriver i ett pressmeddelande att de har fått sin vilja igenom i frågan om övertidsersättning för deltidsanställda.
– Vi har nått en överenskommelse efter intensiva förhandlingar. För Unionen har det varit självklart att alla medlemmar ska behandlas lika, inte minst vad gäller ersättning för deltidsanställdas övertid. Med det här avtalet har vi säkrat att deltidsanställda får samma ersättning som heltidsanställda när dom jobbar över, säger fackets förhandlingschef Martin Wästfelt.
Kollektivavtalet innehåller också en arbetstidsförkortning på en dag eller två halvdagar från 2026. Löneökningarna följer märket på övriga arbetsmarknaden.
– Vi har nått en uppgörelse där Unionens viktigaste krav har fått gehör. Unionens medlemmar på det här området har varit beredda att ta konflikt för rättvisa villkor, men det är positivt att vi kunnat komma överens utan att medlemmarna har behövt gå ut i strejk, säger Martin Wästfelt.
Camilla Frankelius är förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer, som också har tecknat nytt avtal med Systembolaget. Deras avtal har samma bestämmelser om övertid och deltid som Unionens.
Enligt Frankelius kommer de nya bestämmelserna leda till att butiksanställda får fler timmar på sitt schema, vilket har varit fackens mål.
– Det är precis tanken, att det ska vara så. Att man faktiskt anställer på den nivå som man behöver medarbetarna och inte använder dem som dragspel.
– Det har varit en viktig solidarisk fråga för oss.
Fackens tanke är att höjd övertidsersättning ska göra det mer fördelaktigt för Systembolaget att ge sina anställda fler timmar på det ordinarie schemat, i stället för att be dem jobba övertid. Den höjda övertidsersättningen börjar gälla i maj 2026.
– Det kan ses som positivt, för då hinner företaget och den anställda som vill gå upp i tid diskutera en sådan sak. Att se över sysselsättningsgraden, säger Frankelius.
Reglerna har inga undantag, enligt förhandlingschefen.
Robert Adrell, ordförande Systembolagets Unionenklubb, tror att det nya avtalet kommer att få en positiv effekt för bolagets deltidsanställda.
– Det är klart är att incitamenten att sluta jobba med mertid kraftigt förstärks av avtalet. Det skulle teoretiskt kunna rendera fler låga kontrakt men jag är övertygad om att också Systembolaget ser alla fördelar med högre och färre kontrakt. Vi ser i medarbetarundersökningen att heltidare är nöjdare och har mycket markant lägre personalomsättning, skriver han i en kommentar till Kollega.
Hur nöjda medlemmarna blir med den nya lösningen återstår att se, menar klubbordföranden.
– Nöjdheten kommer bero på hur de kompromisser som ändå nödvändigtvis blev följden av medlarnas bud kommer att användas av Systembolaget.
Arbetsgivarorganisationen Svensk Handel skriver i sitt pressmeddelande att avtalet också ger ”förbättrade möjligheter för arbetsgivaren att schemalägga arbetet utifrån verksamhetens behov” – alltså mer oregelbundna scheman.
De skriver också att reglerna för deltidsanställda är ”nya”, men utvecklar inte vad det innebär.
