Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

AD avgör strejkrätt för flexpension

Unionen och Sveriges Ingenjörer vill att Arbetsdomstolen slutgiltigt avgör om det är tillåtet att strejka för flexpension. Skulle utslaget bli negativt kan det bli aktuellt att säga upp avtalet för tjänstepensionen ITP.
Niklas Hallstedt Publicerad
Unionen
Konflikt är inte den enda vägen att för att få igenom flexpensionen, säger Unionens chefsjurist Martin Wästfelt. Unionen

På fredagen vände sig de båda fackförbunden till Arbetsdomstolen, AD, för att meddela att de vill ha en prövning av frågan om strejkrätten. Då har det gått nästan två månader sedan AD stoppade den planerade strejken som bland annat skulle ha slagit mot företag som SVT, Bilprovningen och stora teknikkonsulter.

- Ja, vi fortsätter tvisten, vi räds inte en prövning i AD, säger Unionens chefsjurist Martin Wästfelt.

- Vi stänger inte någon annan väg genom att fortsätta, det finns inget som talar för att det skulle vara en nackdel för oss att göra det.

I april konstaterade AD att flexpensionen hör hemma inom tjänstepensionen ITP som omfattar alla privatanställda tjänstemän som jobbar på företag med kollektivavtal. Om det är tillåtet eller ej att strejka för att få igenom flexpension i de ordinarie avtalsförhandlingarna hänger därför på ITP-avtalet som slutits mellan centralorganisationerna PTK och Svenskt Näringsliv. Tillåter det strejk eller råder det fredsplikt? Eller annorlunda uttryckt: måste ITP-avtalet sägas upp för att strejk ska vara okej. På den punkten är avtalet oklart. Därför kunde AD i april inte slå fast att en strejk faktiskt skulle vara laglig.

För facken brådskar det med ett avgörande, nästa avtalsrörelse väntar runt hörnet och inleds redan under hösten. Säger AD nej till möjligheten att strejka måste de ha en annan strategi färdig för att driva igenom flexpensionen.

- Det här är inte enda vägen att säkerställa flexpensionen. Vi diskuterar och överväger andra lösningar parallellt, säger Martin Wästfelt.

En lösning som står till buds är då att säga upp ITP-avtalet. Men det är ett beslut som måste tas i PTK, och det skulle kunna innebära risker. Säger man upp ett avtal kan man aldrig vara säker på vad man får i stället. I sämsta fall skulle det kunna leda till att de framtida pensionerna försämras. En annan väg kan vara att tvärtom tydligt frigöra flexpensionen från ITP. Därmed skulle flexpensionen inte omfattas av fredsplikt i ITP-avtalet.

- Det finns alltid risker. Men vi känner i alla fall inte att vi äventyrar målet att få igenom flexpensionen för alla våra medlemmar genom att driva tvisten vidare. Frågan är viktig både för oss och övriga parter på arbetsmarknaden, dessutom vill vi ha ett yttrande från parterna som träffat ITP-avtalet, PTK och Svenskt Näringsliv.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Så tycker medlemmarna om avtalet: ”Fortfarande lågt”

Bra förhandlat, men arbetstidsförkortningen är för liten. Så säger medlemmar som Kollega pratat med om det nya märket på svensk arbetsmarknad.
Noa Söderberg, Johanna Rovira Publicerad 1 april 2025, kl 11:41
Enligt facken innehåller avtalen även avsättningar för arbetstidsförkortning och delpension samt en lösning för övertidskompensation för deltidsanställda.
Parterna inom industrin är nu överens om ett nytt tvåårigt avtal – med löneökningar på 6,4 procent. Bra förhandlat, men arbetstidsförkortningen är för liten. Det anser medlemmar som Kollega pratat med om det nya märket på svensk arbetsmarknad. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT.

Tidigt på tisdagsmorgonen kom beskedet: märket på svensk arbetsmarknad ger 6,4 procents löneökningar på två år. Dessutom införs system för arbetstidsförkortning i hela industrin. Unionens ambition är att den ordningen ska spridas till fackets alla kollektivavtal.

Så vad tycker medlemmarna? Alexandra Koch är IT-konsult och arbetsplatsombud på Unicus i Malmö. Hon säger att löneökningarna inte matchar de ökade kostnaderna i vardagen.

Alexandra Koch
Alexandra Koch Foto: Privat

– Det är synd att vi inte fick igenom våra anspråk. Jag tycker att det fortfarande är lite lågt. Min hyra är redan satt i år, den kommer gå upp 4,9 procent och det är min största utgift.

Hon hoppas att systemen för arbetstidsförkortning blir en del av avtalen även utanför industrin.

– Jag känner inte att det finns någon skillnad mellan en tjänsteman på ett industriföretag och en tjänsteman på ett IT-företag, i vilket jobb som är svårare. Jag tycker personligen att alla ska ha kortare arbetstid.

Hur mycket arbetstid vore rimligt?

– På lång sikt tycker jag man ska jobba mot 6 timmars arbetsdag. Sen tycker jag att alla steg mot det är bra.

Rikard Densloe är IT-tekniker på Aros electronics i Göteborg. Han har engagerat sig i frågan om arbetstidsförkortning och bland annat skrivit en debattartikel i ämnet hos Kollega. Han tycker att det behövs en ”större push” än det som fack och arbetsgivare nu presenterar.

Rikard Densloe
Rikard Densloe Foto: Privat

Det är ett bra första steg. Men med tanke på att vi har haft fem dagars arbetsvecka sedan 70-talet, innan vi ens jobbade med datorer, så kommer det krävas mycket mer.

Han menar att den produktivitetsutvecklingen som skett sedan dess, som nu också påverkas av nya AI-verktyg, gör att alla i Sverige borde kunna jobba fyra dagar i veckan.

Däremot är han nöjd med förhandlingarna om löneökning.

– Med tanke på att erbjudandet först var 7,7 procent på tre år så var det bra förhandlat, säger han och fortsätter:

– Det är ytterligare en ökning, och om två år ytterligare en liten ökning, och så går det runt och runt. Det känns inte som att det är någon större förändring direkt.

”Nivån landade okej”

Martin Nyman, Holmen Iggesund.
Martin Nyman.

Martin Nyman, klubbordförande på Holmen, Iggesund, samt vice ordförande i Unionen Gävleborg  har suttit med i branschdelegationen Industri Industriarbetsgivarna (Gruvor, Massa- & Papper, Sågverk, Stål- och Metall et cetera). Han är på det hela taget nöjd med utfallet.  

–   Jag tycker att nivån landade okej.  Det är klart att man alltid hoppas på högre, men jag tror inte vi hade kunnat gå längre. Strejk är absolut sista utvägen, men vi har en tradition av att reda ut saker även om det är knöligt. 

– Vi har stått långt ifrån arbetsgivarna när det gäller nivån och våra krav på arbetstidsförkortning har gjort förhandlingarna extra utmanande. Att vi fick ett genombrott vad gäller arbetstidsförkortning är viktigt, eftersom det är otroligt uppskattat och efterfrågat av våra medlemmar. 

Hur arbetstidsförkortningen kommer att se ut varierar mellan olika avtalsområden, påpekar Martin Nyman. På hans eget avtalsområde tillämpas så kallat arbetstidskonto (ATK) treval: 

– Vi kan välja mellan ledig tid, mer pension eller pengar, beroende på vilken fas i livet man befinner sig. Själv kommer jag att välja pension.