Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Så påverkar tyska lönekrav Sverige

När tyska metallfacket ställer sina lönekrav lyssnar de svenska facken. Den här gången kräver tyskarna löneökningar på 5,5 procent. Men det betyder inte att nivån för den svenska avtalsrörelsen är satt.
Niklas Hallstedt Publicerad
AP/TT
"Vi är många!" "Vi är värda mer!" står det på skyltarna. Industriarbetare inom tyska IG Metall demonstrerar för högre löner. Bild från 2007. AP/TT

Utvecklingen i Tyskland är och har länge varit betydelsefull när arbetsgivare och fack i Sverige ska göra upp om lönerna. Tyskland är både ett stort exportland för svensk industri och på samma gång en konkurrent.

När tyska IG Metall, som representerar över två miljoner arbetare och tjänstemän inom metall- och bilindustrin, häromveckan gick ut med krav på 5,5 procents löneökningar kan man tänka sig att de fackliga kollegorna i Sverige vädrade morgonluft.

- Tyskland är definitivt ett av de länder som vi tittar särskilt på, säger Niklas Hjert, Unionens förhandlingschef.

- Men vi har både olika förhandlingstraditioner och löneavtalskonstruktioner.

Enligt Niklas Hjert brukar tyskarna oftast landa på ungefär hälften av utgångskraven, medan man i Sverige hamnar betydligt närmare vad facken gått ut med från början.

När det gäller löneavtalen har man i Tyskland en konstruktion med olika steg som anger lägsta lönen för en viss grupp, och det är höjningen av den lägsta lönen man förhandlar om.  Tidigare har det hänt att anställda som sedan tidigare tjänar över den nya nivån i löneavtalet inte har fått någon höjning.

- Det hände under krisåren efter återföreningen mellan öst och väst, då fick inte löneavtalen genomslag i praktiken. Det har de börjat få nu, säger Niklas Hjert som tycker att det är för tidigt att dra några slutsatser av IG Metalls krav.

- Det är först när man ser det verkliga utfallet som man har en reell siffra att förhålla sig till.

För de svenska parternas del är en viktig faktor även att studera den svenska produktivitetsutvecklingen.

- Våra löner måste inte utvecklas exakt som i Tyskland, det beror på hur våra företag utvecklas också, säger Niklas Hjert.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

IT-anställda får kortare arbetstid

Nu får även IT-anställda kortare arbetstid. Men löneökningen blir lägre än inom industrin. Dessutom undantas mindre företag från skyldigheten att förhandla med facket.
David Österberg Publicerad 3 april 2025, kl 10:07
Tid och Peter Hellberg
Förhandlingarna har varit tuffa. Men nu har fack och arbetsgivare enats om ett nytt kollektivavtal för IT-anställda. Colourbox/Anders Wiklund/TT

Nu är kollektivavtalet för anställda inom IT klart. Avtalet innebär 5,5 procents löneökningar på två år. Från 1 april i år höjs lönerna med 3 procent och 1 april nästa år höjs lönerna med 2,5 procent. 

Det nya kollektivavtalet innehåller också arbetstidsförkortning med en dag per år och ytterligare avsättning till flexpension (mer pengar till tjänstepensionen och möjlighet att jobba deltid i slutet av arbetslivet). Arbetstidsförkortningen införs nästa år.

Arbetstidsförkortningen är värd 0,5 procent och flexpensionen 0,4 procent. Det totala avtalsvärdet är därmed 6,4 procent – alltså lika mycket som inom industrin.

– Arbetsgivarna har länge pratat om att svårigheter att rekrytera hindrar tillväxten. Med högre löner och bättre förutsättningar för ett arbetsliv i balans gör vi branschen mer attraktiv. Det har varit hårda förhandlingar och för Unionens medlemmars skull är jag oerhört glad över att vi lyckades nå hela vägen fram, säger Peter Hellberg, Unionens ordförande.

Tillåtet med nattarbete

I det nya avtalet finns också lättnader för mindre företag som saknar klubb vad gäller skyldigheten att MBL-förhandla. Den frågan var aktuell även i förra avtalsrörelsen, men avfärdades då helt av Unionen.

Det blir dessutom möjligt för företag med kollektivavtal att ha nattarbete. Det är i dag förbjudet om företaget inte ägnar sig åt samhällsviktig verksamhet eller har avtalat bort lagen i ett kollektivavtal.

”MBL funkar bäst när det finns klubb”

Martin Wästfelt är Unionens förhandlingschef. Han är nöjd med IT-avtalet och tror att det leder till reallöneökningar de kommande två åren.

– Det är vår bedömning. Och man ska komma ihåg att hela avtalsvärdet är 6,4 procent. Arbetstidsförkortning och pension är i vissa avseenden mer värdefulla än en löneökning, bland annat eftersom alla får del av dem. Att vi lyckades få till arbetstidsförkortning är ett genombrott.

För företag med färre än 50 anställda som saknar klubb införs lättnader vad gäller skyldigheten att förhandla enligt MBL.

– På vissa arbetsplatser tycker medlemmarna att relationen med arbetsgivaren är så bra att det räcker att arbetsgivaren informerar om förändringar på en arbetsplatsträff.

För Unionen innebär avtalsändringen ett tillfälle att besöka arbetsplatser utan förtroendevalda för att informera om ändringen.

– Vill man ha kvar arbetsgivarens förhandlingsskyldighet har man möjlighet att välja ett arbetsplatsombud med förhandlingsmandat eller bilda en klubb. Då gäller de vanliga reglerna. MBL funkar bäst när det finns förtroendevalda på en arbetsplats. Den bygger på att båda parterna ska känna till verksamheten och det kan aldrig en ombudsman göra på samma sätt, säger Martin Wästfelt.

Vissa frågor ska förhandlas med facket

Enligt det nya kollektivavtalet ska de anställda informeras om ändringen vad gäller MBL.

– Vi kommer att åka ut till alla arbetsplatser och berätta för tjänstemännen, på betald arbetstid, om vilka regler som gäller. Överenskommelsen är absolut en eftergift, men kan i bästa fall tydliggöra hur samverkan på en arbetsplats ska gå till och leda till fler förtroendevalda.

Vissa situationer, exempelvis verksamhetsövergångar, personalneddragningar och borttagande av personalförmåner, ska även i fortsättningen MBL-förhandlas. 

IT-avtalet i korthet

  • Arbetstidsförkortning med en kalenderdag per år från och med 2026.
  • Ny samverkansordning i medbestämmandefrågor på företag med mindre än 50 anställda där det saknas klubb.
  • Förenklat regelverk införs för nattarbete.
  • Den som jobbar mer än sin avtalade deltid eller sin deltidsföräldraledighet får övertidsersättning.
  • Avtalsvärdet är 6,4 procent över två år. I det ingår avsättning till flexpension med 0,2 procent under 2025 och 0,2 procent under 2026 samt avsättning till arbetstidsförkortning under perioden om 0,5 procent.
  • Det nya avtalet gäller 1 april 2025 till 31 mars 2027.