Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Utvecklingen i Tyskland är och har länge varit betydelsefull när arbetsgivare och fack i Sverige ska göra upp om lönerna. Tyskland är både ett stort exportland för svensk industri och på samma gång en konkurrent.
När tyska IG Metall, som representerar över två miljoner arbetare och tjänstemän inom metall- och bilindustrin, häromveckan gick ut med krav på 5,5 procents löneökningar kan man tänka sig att de fackliga kollegorna i Sverige vädrade morgonluft.
- Tyskland är definitivt ett av de länder som vi tittar särskilt på, säger Niklas Hjert, Unionens förhandlingschef.
- Men vi har både olika förhandlingstraditioner och löneavtalskonstruktioner.
Enligt Niklas Hjert brukar tyskarna oftast landa på ungefär hälften av utgångskraven, medan man i Sverige hamnar betydligt närmare vad facken gått ut med från början.
När det gäller löneavtalen har man i Tyskland en konstruktion med olika steg som anger lägsta lönen för en viss grupp, och det är höjningen av den lägsta lönen man förhandlar om. Tidigare har det hänt att anställda som sedan tidigare tjänar över den nya nivån i löneavtalet inte har fått någon höjning.
- Det hände under krisåren efter återföreningen mellan öst och väst, då fick inte löneavtalen genomslag i praktiken. Det har de börjat få nu, säger Niklas Hjert som tycker att det är för tidigt att dra några slutsatser av IG Metalls krav.
- Det är först när man ser det verkliga utfallet som man har en reell siffra att förhålla sig till.
För de svenska parternas del är en viktig faktor även att studera den svenska produktivitetsutvecklingen.
- Våra löner måste inte utvecklas exakt som i Tyskland, det beror på hur våra företag utvecklas också, säger Niklas Hjert.
Strejkvarslet på Systembolaget är avblåst. Ett nytt kollektivavtal har undertecknats. Unionen skriver i ett pressmeddelande att de har fått sin vilja igenom i frågan om övertidsersättning för deltidsanställda.
– Vi har nått en överenskommelse efter intensiva förhandlingar. För Unionen har det varit självklart att alla medlemmar ska behandlas lika, inte minst vad gäller ersättning för deltidsanställdas övertid. Med det här avtalet har vi säkrat att deltidsanställda får samma ersättning som heltidsanställda när dom jobbar över, säger fackets förhandlingschef Martin Wästfelt.
Kollektivavtalet innehåller också en arbetstidsförkortning på en dag eller två halvdagar från 2026. Löneökningarna följer märket på övriga arbetsmarknaden.
– Vi har nått en uppgörelse där Unionens viktigaste krav har fått gehör. Unionens medlemmar på det här området har varit beredda att ta konflikt för rättvisa villkor, men det är positivt att vi kunnat komma överens utan att medlemmarna har behövt gå ut i strejk, säger Martin Wästfelt.
Camilla Frankelius är förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer, som också har tecknat nytt avtal med Systembolaget. Deras avtal har samma bestämmelser om övertid och deltid som Unionens.
Enligt Frankelius kommer de nya bestämmelserna leda till att butiksanställda får fler timmar på sitt schema, vilket har varit fackens mål.
– Det är precis tanken, att det ska vara så. Att man faktiskt anställer på den nivå som man behöver medarbetarna och inte använder dem som dragspel.
– Det har varit en viktig solidarisk fråga för oss.
Fackens tanke är att höjd övertidsersättning ska göra det mer fördelaktigt för Systembolaget att ge sina anställda fler timmar på det ordinarie schemat, i stället för att be dem jobba övertid. Den höjda övertidsersättningen börjar gälla i maj 2026.
– Det kan ses som positivt, för då hinner företaget och den anställda som vill gå upp i tid diskutera en sådan sak. Att se över sysselsättningsgraden, säger Frankelius.
Reglerna har inga undantag, enligt förhandlingschefen.
Robert Adrell, ordförande Systembolagets Unionenklubb, tror att det nya avtalet kommer att få en positiv effekt för bolagets deltidsanställda.
– Det är klart är att incitamenten att sluta jobba med mertid kraftigt förstärks av avtalet. Det skulle teoretiskt kunna rendera fler låga kontrakt men jag är övertygad om att också Systembolaget ser alla fördelar med högre och färre kontrakt. Vi ser i medarbetarundersökningen att heltidare är nöjdare och har mycket markant lägre personalomsättning, skriver han i en kommentar till Kollega.
Hur nöjda medlemmarna blir med den nya lösningen återstår att se, menar klubbordföranden.
– Nöjdheten kommer bero på hur de kompromisser som ändå nödvändigtvis blev följden av medlarnas bud kommer att användas av Systembolaget.
Arbetsgivarorganisationen Svensk Handel skriver i sitt pressmeddelande att avtalet också ger ”förbättrade möjligheter för arbetsgivaren att schemalägga arbetet utifrån verksamhetens behov” – alltså mer oregelbundna scheman.
De skriver också att reglerna för deltidsanställda är ”nya”, men utvecklar inte vad det innebär.
