Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Unionen har varslat om bred strejk i tjänstesektorn. Totalt omfattas 11 bolag, däribland ledande konsultföretag som WSP och Sweco. Den 23 april klockan 05.00 lägger tjänstemännen ned allt arbete om inget avtal har nåtts. Konflikten gäller både arbetstidsförkortning, lönenivåer och övertidsersättning.
Ett av de första varslen som lades gäller besiktningstekniker på bilprovningsföretag. Magnus Nilsson är ordförande i riksklubben på Carspect, som har 127 stationer runt om i Sverige. Han säger att varslet var väntat.
– Jag vet att Almega (arbetsgivarnas organisation, reds. anm.) har varit en lite svår danspartner i år.
Stämningen bland medlemmarna är god, enligt Magnus Nilsson.
– Det är många som känner att det är dags att det händer någonting, säger han och fortsätter:
– Ska man blicka tillbaka sex år så har det ju varit ganska ekonomiskt tuffa tider för många. Vi har blivit av med reallöneökningar, vi har krig i Europa, vi har haft inflation och nu har vi en ekonomisk händelsutveckling framöver med Donald Trump vid rodret som också kan orsaka väldigt mycket skada. Så folk är trötta på det här att det inte blir bättre någon gång, tror jag.
Så ni är redo om konflikt bryter ut?
– Det är min uppfattning, ja.
Eftersom Sverige har branschövergripande kollektivavtal är det fackförbunden på central nivå som bestämmer vilka företag som väljs ut vid en strejk. Det är alltså inte de anställda direkt på arbetsplatsen som fattar beslutet.
Magnus Nilsson säger att hans klubb har fått förhandsinformation om att de kunde väljas ut. Däremot kan han inte svara på varför.
– Ja, bra fråga. Det har jag inget bra svar på. Man brukar säga att tjänstemän aldrig strejkar, och det är kanske lättare att plocka ut oss då i och med att vi är tjänstemän och samtidigt inte.
En av konfliktens kärnfrågor – arbetstidsförkortning – är redan löst på Carspect. De anställda har ett lokalt avtal om 58 timmars arbetstidsförkortning per år, i form av en tidsbank som de kan plocka ut ledighet ifrån när det behövs.
Trots det säger Magnus Nilsson att medlemmarna är redo för strejk, av solidaritet med kollegor på andra företag. Han betonar också att konflikten med Almega handlar om mer än bara arbetstidsförkortning.
Det är vanligt att fackförbund börjar med att varsla om mindre stridsåtgärder, som övertidsblockad och nyanställningsstopp. Nu har det varslats om total arbetsnedläggelse. Vet du varför?
– Inte i klarhet, nej. Spekulationen är väl att Almega inte alls har bjudit upp till förhandling utan har velat ta mer än de ger. Då kanske man tröttnar vid förhandlingsbordet.
Vad kommer ni göra de närmaste dagarna?
– Det är fortfarande samma lunk. Man har varslat, men allt fortsätter i normal procedur. Idag har jag ett par förhandlingar med hr-chefen och några andra ärenden som ligger. Förmodligen kommer vi förbereda lite under nästa vecka, snacka ihop oss med regionkontoren om hur man ska ordna strejkvakt och den biten.
Ett annat företag som omfattas av strejkvarslet är Opus bilprovning. Vice vd Tord Fornander har precis nåtts av nyheten när Kollega får tag på honom.
– Vi har inte hunnit sätta oss in i vad man inte är överens om än. Jag läste lite snabbt att det verkade röra lönenivån, arbetstidsförkortning och något mer. Vi ska analysera det nu. Ganska förvånande är det såklart, att det kommer ett varsel.
Han säger att han inte fått några signaler om att varslet var på väg och att situationen är ”olycklig”.
Hur ser du på frågan det har diskuterats mest om, arbetstidsförkortning?
– Vi har ju det idag. Och vi upplever att timmarna vi har som arbetstidsförkortning har vi svårt att få medarbetarna att nyttja. Vi vill att man ska nyttja dem som ledighet, det är hela tanken. Ska den potten bli högre så… jag tror inte det är det medlemmarna vill ha.
Är det värt mödan för er att gå ut i konflikt för att slippa ha den frågan i ett centralt avtal om ni redan har det lokalt?
– Jag vill inte ta ställning till det. 50 timmar har en besiktningstekniker i arbetstidsförkortning per år. Men vi måste diskutera det vidare. Vi har inte ens haft dialogen med Almega än.
Strejkvarslet på Systembolaget är avblåst. Ett nytt kollektivavtal har undertecknats. Unionen skriver i ett pressmeddelande att de har fått sin vilja igenom i frågan om övertidsersättning för deltidsanställda.
– Vi har nått en överenskommelse efter intensiva förhandlingar. För Unionen har det varit självklart att alla medlemmar ska behandlas lika, inte minst vad gäller ersättning för deltidsanställdas övertid. Med det här avtalet har vi säkrat att deltidsanställda får samma ersättning som heltidsanställda när dom jobbar över, säger fackets förhandlingschef Martin Wästfelt.
Kollektivavtalet innehåller också en arbetstidsförkortning på en dag eller två halvdagar från 2026. Löneökningarna följer märket på övriga arbetsmarknaden.
– Vi har nått en uppgörelse där Unionens viktigaste krav har fått gehör. Unionens medlemmar på det här området har varit beredda att ta konflikt för rättvisa villkor, men det är positivt att vi kunnat komma överens utan att medlemmarna har behövt gå ut i strejk, säger Martin Wästfelt.
Camilla Frankelius är förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer, som också har tecknat nytt avtal med Systembolaget. Deras avtal har samma bestämmelser om övertid och deltid som Unionens.
Enligt Frankelius kommer de nya bestämmelserna leda till att butiksanställda får fler timmar på sitt schema, vilket har varit fackens mål.
– Det är precis tanken, att det ska vara så. Att man faktiskt anställer på den nivå som man behöver medarbetarna och inte använder dem som dragspel.
– Det har varit en viktig solidarisk fråga för oss.
Fackens tanke är att höjd övertidsersättning ska göra det mer fördelaktigt för Systembolaget att ge sina anställda fler timmar på det ordinarie schemat, i stället för att be dem jobba övertid. Den höjda övertidsersättningen börjar gälla i maj 2026.
– Det kan ses som positivt, för då hinner företaget och den anställda som vill gå upp i tid diskutera en sådan sak. Att se över sysselsättningsgraden, säger Frankelius.
Reglerna har inga undantag, enligt förhandlingschefen.
Robert Adrell, ordförande Systembolagets Unionenklubb, tror att det nya avtalet kommer att få en positiv effekt för bolagets deltidsanställda.
– Det är klart är att incitamenten att sluta jobba med mertid kraftigt förstärks av avtalet. Det skulle teoretiskt kunna rendera fler låga kontrakt men jag är övertygad om att också Systembolaget ser alla fördelar med högre och färre kontrakt. Vi ser i medarbetarundersökningen att heltidare är nöjdare och har mycket markant lägre personalomsättning, skriver han i en kommentar till Kollega.
Hur nöjda medlemmarna blir med den nya lösningen återstår att se, menar klubbordföranden.
– Nöjdheten kommer bero på hur de kompromisser som ändå nödvändigtvis blev följden av medlarnas bud kommer att användas av Systembolaget.
Arbetsgivarorganisationen Svensk Handel skriver i sitt pressmeddelande att avtalet också ger ”förbättrade möjligheter för arbetsgivaren att schemalägga arbetet utifrån verksamhetens behov” – alltså mer oregelbundna scheman.
De skriver också att reglerna för deltidsanställda är ”nya”, men utvecklar inte vad det innebär.
Den 10 juni lägger anställda på Systembolaget ned sitt arbete. Hittills omfattar strejkvarslet bara de som jobbar på huvudkontoret och lagerdepåer. Men frågan som fack och arbetsgivare bråkar om rör en annan personalgrupp: expediter i butikerna.
De jobbar i hög utsträckning deltid. Det vill Unionen och en rad andra fackförbund ändra på. Motiveringen är att deltidssystemet leder till att medlemmar har svårt att klara sin vardagsekonomi, eftersom de har för få timmar på schemat.
Kollega har pratat med anställda på olika Systembolaget-butiker i centrala Stockholm. Där går åsikterna om strejkvarslet isär.
En som ger sitt fulla stöd är Jonas Alshorn. Han hoppas att förhandlingen löser sig utan strejk, men säger att tilltaget ibland är nödvändigt. Han är också kritisk till hur Systembolagets arbetsgivarorganisation har hanterat frågorna om deltidsjobb och övertidsersättning.
– Det är klart att det ska vara lika för alla i branschen. Jag tycker det är konstigt att Svensk Handel inte går med på det hos oss, när man har kommit överens i andra avtal, säger han och fortsätter:
– Sedan påverkas inte vi direkt, för det är ju inte butikerna som går ut i strejk. Men jag är medlem i facket och tycker det är bra att man kan ta till detta när man inte kommer överens.
Han får medhåll av Nikklas Jormé.
– Det kommer ju inte påverka mig med varslet. Men vad gäller själva arbetstidsfrågan så tycker jag den är viktig. Så varför inte? Kör hårt! Hoppas de vinner.
Knappt 500 Systembolaget-anställda går ut i strejk tidigt på morgonen den 10 juni, om inget avtal nås innan dess. Eva Danielsson, pressekreterare på Systembolaget, skriver i ett mejl till Kollega:
”Vi arbetar nu för att kunna förutse vilka effekterna kan bli om varslet träder i kraft, men vår starka förhoppning är ändå att en överenskommelse kommer att kunna nås under medlingsperioden.”
Hon syftar på den särskilda process som inleds varje gång ett fackförbund varslar om konflikt. I stället för att vänta in strejkdatumet tvingas fack och arbetsgivare tillbaka till förhandlingsbordet, under ledning av den statliga myndigheten Medlingsinstitutet.
Tanken är att identifiera var förhandlingen har låst sig och hindra att strejken bryter ut. Uppdraget kommer i grunden från regeringen.
Det har lyckats tidigare under årets avtalsrörelse. När Unionen varslade om strejk hos bilmekaniker, IT-konsulter och på public service slutade det med att fack och arbetsgivare kom överens under medlingen och strejkerna ställdes in.
Simon Kratz är student och jobbar extra på Systembolaget vid T-centralen i Stockholm. Han har just hjälpt några kunder på rödvinsavdelningen när Kollega träffar honom. Kratz har jobbat på företaget från och till sedan 2022 och är nöjd med sin deltidssituation.
– Det är chill. Jag pluggar, så det passar bra att kombinera med det. Jag har precis gått på sommarschemat nu.
Vad tycker du om att man varslat om strejk?
– Jag är inte så inläst på det.
Andra som jobbar deltid tycker att det är ett problem och vill jobba mer. Känner du människor i den situationen?
– Inte direkt.
I kassan på en annan butik sitter Emilio von Furstenrecht. Han är också nöjd med sina arbetstider.
– Jag jobbar deltid av eget val. Jag har fått frågan om att jobba heltid men har tackat nej.
Andra butiksanställda som Kollega pratar med vill inte ge några kommentarer. I vissa fall för att de inte själva är med i facket. Någon är också osäker på om hen kan svara på journalistfrågor utan att först kolla med Systembolagets kommunikationsavdelning.
Övertid, avtalsrörelsen och EU – så hänger de ihop
I årets förhandlingar om nya kollektivavtal har en särskild fråga tagit stort utrymme: övertidsersättning för de som jobbar deltid. Varför? Svaret finns i Bryssel.
I oktober 2024 kom EU-domstolen fram till att två tyska vårdbiträden hade blivit diskriminerade. De var deltidsanställda och fick därför lägre ersättning när de jobbade över än sina heltidsanställda kollegor.
Sådana regler finns också i svenska kollektivavtal och kallas då ofta "mertid". Fackens slutsats efter EU-domen är att de reglerna måste bort – annars bryter avtalen mot EU:s lagar. Utan några förändringar är risken att kollektivavtalen stämplas som olagliga i EU.
Därför har i princip alla fackförbund haft samma krav i årets avtalsrörelse: att deltidsanställda får samma övertidsersättning som heltidsanställda. På företag där många jobbar deltid kostar en sådan förändring mer pengar. Systembolaget är ett sådant företag.
Fackets förslag till lösning är att de anställda får fler timmar på sitt ordinarie schema, så att företaget slipper betala övertidsersättning. Arbetsgivarna vill istället dra av kostnaderna för den nya och högre övertidsersättningen från alla anställdas löneökningar. Där har förhandlingen låst sig.
