Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Avtal klart för tjänstemän inom handeln

Unionen och Svensk Handel har tecknat kollektivavtal för cirka 80 000 tjänstemän inom handeln. Avtalet är värt 2,2 procent och innehåller första gången även avsättningar till flexpension.
Linnea Andersson Publicerad
Fredrik Sandberg / TT
Unionens och Svensk Handels nya avtal ger 80 000 tjänstemän mer pengar i både plånbok och till pensionsavsättningar. Fredrik Sandberg / TT

Avtalet som blev klart under torsdagen följer märket på 2,2 procent och innehåller såväl individgarantier som höjda lägstlöner. Unionen är nöjt med resultatet.

– Avtalsförhandlingarna har varit tuffa och pågått länge, men vi har en ansvarstagande och konstruktiv motpart i Svensk Handel som tar ansvar för den svenska partsmodellen. Det tjänar både de anställda och företagen på, säger Kristina Fanberg, avtalsansvarig ombudsman på Unionen, i ett pressmeddelande.

Avtalet gäller från den 1 maj 2016 till 30 april nästa år. För första gången ska 0,2 procent av de 2,2 procenten i avtalet avsättas till flexpensionen.

– Det är positivt att tjänstemännen inom handeln nu får sin första avsättning till flexpension. Därmed har ännu fler anställda på svensk arbetsmarknad fått möjlighet till en tryggare pension i framtiden, säger Niklas Hjert, Unionens förhandlingschef, i pressmeddelandet.

Unionen och Svensk Handel fortsätter nu att förhandla fram nya kollektivavtal för tjänstemän inom apotek och på Systembolaget.

Avtalet innehåller bland annat:

  • Avtalsvärde 2,2 procent, varav 0,2 i pensionsavsättning (den första avsättningen till flexpension som görs på området).
  • Överenskommelse rörande rätt till deltid i pensionssyfte från 62 års ålder.
  • Löneökningar om 2,0 procent med individgaranti om 285 kr samt höjda lägstlöner med 2,0 procent.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Almegas agerande om arbetstider är ”förjävligt”

”För jävligt”. Det anser Unionens klubbordförande på SVT, Maria Nassikas, om Almegas rådgivning till företagen som man själv kallar det. Facket anser att det är ren uppmaning att bryta något man var överens om.
Sandra Lund Publicerad 9 oktober 2025, kl 10:20
En delad bild med Maria Nassikas till vänster i svart tröja och svarta glasögon, till höger Marcus Lindström i skägg grå kavaj och röd slips
Maria Nassikas är Unionens klubbordförande på SVT, och Marcus Lindström är biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega. Foto: Privat/Almega.

Den stora stridsfrågan för tjänstemännen under avtalsrörelsen var inte löner, utan arbetstid.

Unionen varslade till och med om strejk på flera bolag i våras, bland annat på SVT. 

Strejken blåstes av, och de centrala kollektivavtal som till slut slöts med Almega innehöll en arbetstidsförkortning på en arbetsdag per år från och med 2026.

Nu har Almega hållit i en rad webbinarier för sina medlemmar –  arbetsgivare inom den privata tjänstesektorn. 

Där tas förkortningen av arbetstid upp, och sägs även att arbetsgivare kan dra in andra arbetstidsförkortningar som finns, något Arbetet var först med att rapportera om.

Unionen på SVT: Förjävligt

Det är förjävligt. Först betalar man för det i avtalsrörelsen, så blir man av med det senare någon annanstans. Det är upprörande, säger Maria Nassikas, som är Unionens klubbordförande på SVT.

Just på SVT har man till exempel permissionsdagar när någon nära anhörig dött, vid flytt och när man fyller 50. Dagar som ligger i riskzonen när en dag per år införs. 

Att permissionsdagar kan bli föremål för ändringar är något som Marcus Lindström, biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega, bekräftar. Han tar en liknelse som exempel.

Om ett företag genom en lokal överenskommelse erbjuder 3 000 kronor i friskvårdsbidrag och facken därefter centralt förhandlar att det ska vara 3 000 kronor så blir det ju inte 6 000 kronor, säger han.

Unionen: Dumt och olämpligt

Enligt Marcus Lindström vill arbetsgivarna göra rätt, och därför har Almega valt att ge löpande stöd och råd.

Ett ordval Unionen inte håller med om.

– Det är snarare en uppmaning än neutral rådgivning vilket är dumt och olämpligt. Att som en konsekvens av den kollektivavtalade arbetstidsförkortningen göra vad man kan för att dra in andra förmåner relaterade till arbetstid, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.

Hur vet ni det?

– Våra förtroendevalda berättar att Almegas medlemsföretag fått en uppmaning. Vi tycker också, när vi själva läser deras information, att det andas rekommendation.

”Arbetstid är svåraste frågan”

Arbetstider är en fråga som kan avtalas fram på olika nivåer. Centralt, för branscher, på en arbetsplats och ibland även bara muntligt mellan chef och medarbetare.

– Vi rustar nu våra förtroendevalda att förhandla i varje fråga som rör arbetstid. Det kan bli svårt, då det ibland handlar om att hitta 30 år gamla protokoll. Det kommer bli mycket bevisfrågor, säger Martin Wästfelt.

Kunde ni ha förutsett det här?
Det är och har länge varit den svåraste frågan. Vi såg att det här kan trigga. Men vi har betalat för arbetstidsförkortningen, den blir ingen merkostnad för arbetsgivare.

– Och våra medlemmar ville ha kortare arbetstid, så det är massor av överväganden i en sådan svår fråga med så stort arbetsgivarmotstånd. Men det finns ingen annan variant på arbetstidsförkortning som skulle eliminera de här problemen.