Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Almega: Strejkvarslet bryter mot fredsplikten

Almega menar att Unionens och Sveriges Ingenjörers strejkvarsel är ett brott mot fredsplikten i och med att ITP-avtalet gör att det gäller fredsplikt i pensionsfrågor. Men Unionen håller inte med och menar att protesten är ett försök att skjuta upp strejken.
Linnea Andersson Publicerad
Person gör fredstecken med fingrarna.
Fredsplikt eller inte? Det är upp till Arbetsdomstolen att avgöra. Foto: Colourbox

Almega lämnade under torsdagen in en fredspliktsinvändning till Unionen och Sveriges Ingenjörer med anledning av fackens strejkvarsel för att få till flexpension. Trots att kollektivavtalen mellan parterna har löpt ut menar Almega att det råder fredsplikt i pensionsfrågor.

– Våra motparter har förklarat att det bara är genom en överenskommelse om kompletterande avsättningar till ITP som de varslade stridsåtgärderna kan undvikas. Men i de företag där ITP-planen gäller råder fredsplikt i pensionsfrågor, säger Jonas Stenmo, Almegas chefsjurist, i ett pressmeddelande.

Vidare menar han att de kommer begära skadestånd och/eller vidta andra rättsliga åtgärder om strejken bryter ut.

Men Martin Wästfelt, Unionens chefsjurist, är av en annan mening.

– Vi har så klart bedömt frågan och vår bedömning är att det inte omfattas av fredsplikten. Nu får det här prövas men det jag kan säga i nuläget är att vi inte är överrumplade och att vi är trygga i vår bedömning, säger Martin Wästfelt.

Även Niklas Hjert, förhandlingschef på Unionen, menar att Almega gjort en felaktig bedömning och att syftet är att försena strejken.

Unionens och Sveriges Ingenjörers jurister kommer lämna in ett svar till Arbetsdomstolen under fredagen. Arbetsdomstolen säger att de kommer hantera ärendet skyndsamt, eftersom strejken inte kan bryta ut innan dess.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Unionen varslar om konflikt

Unionen varslar om konflikt mot Almega Tjänsteförbunden. Varslet berör medlemmar som arbetar inom utbildning och bilbesiktning.
Ola Rennstam Publicerad 9 april 2025, kl 13:47
Handelshögskolan i Stockholm Executive Education AB är ett av två företag som omfattas av Unionens varsel. Henrik Montgomery/TT

AVTAL 2025.
Det hettar till i avtalsrörelsen. I förra veckan tecknades ett nytt avtal för industrin som är normerande för hela arbetsmarknaden. Avtalet är på två år och ett sammanlagt värde på totalt 6,4 procent. Sedan dess har Unionen bland annat tecknat nya kollektivavtal inom IT och telekom. Men förhandlingarna med arbetsgivarorganisationen Almega har gått betydligt trögare. 

I dag varslade Unionen och Sveriges Ingenjörer om konflikt. Stridsåtgärderna gäller avtalet Utbildningsföretag. 

Martin Wästfelt
Martin Wästfelt

– Unionen vill alltid lösa frågor vid förhandlingsbordet, trots stora ansträngningar ser vi dock inte någon annan utväg än att varsla om konflikt i det här läget. Almega har avvisat våra medlemmars avgörande krav och vi har inte kunnat nå en förhandlingslösning som ger löneökningar, arbetstidsförkortning och rättvis ersättning för deltidsanställda som jobbar över, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.

Unionen: Anmärkningsvärt att Almega vill vara sämst i klassen

Unionen påpekar att arbetstidsförkortning och regler för ersättning till deltidsanställda redan är verklighet på flera avtalsområden. 

Då tycker vi inte att det är rimligt att våra medlemmar inom Almega Tjänsteförbunden Utbildningsföretagen ska förvägras rättigheter som många andra på arbetsmarknaden har. Det är anmärkningsvärt att Almega vill vara sämst i klassen, säger Martin Wästfelt.

Almega: Oansvarigt

Fackens varsel kritiseras som oansvarigt av arbetsgivarsidan.

– Det är både tråkigt och oansvarigt av Unionen och Sveriges Ingenjörer att varsla om konflikt. Vi hade gärna fortsatt förhandlingarna och hade förhoppningar om att komma överens om ett nytt avtal, inom de ramar som arbetsmarknadens parter bestämt tillsammans, utan varsel, säger David Larsson, förhandlingsledare på Almega Tjänsteförbunden i ett pressmeddelande.

Träder i kraft 23 april

Varslet innebär fullständig arbetsnedläggelse för tjänstemännen på Academedia Support AB  i Stockholm och Handelshögskolan i Stockholm Executive Education AB. 
Stridsåtgärderna träder i kraft den 23 april klockan 05 – om parterna inte kommer överens innan dess.

Artikeln uppdateras.

Mer om varslet

  • Varslet innebär fullständig arbetsnedläggelse för tjänstemännen på Opus Bilprovning AB och Carspect AB, Academedia Support AB  i Stockholm och Handelshögskolan i Stockholm Executive Education AB.
  • Stridsåtgärder träder i kraft den 23 april klockan 05.00 och gäller till dess annat meddelas. 
  • Varsel om ytterligare stridsåtgärder kan komma att läggas om företagen försöker att kringgå konflikten och dess verkningar. Hit räknas också inhyrning av arbetskraft och/eller anlitande av entreprenörer eller nyanställning om detta sker i syfte att kringgå konflikten.
Tid och Peter Hellberg
Förhandlingarna har varit tuffa. Men nu har fack och arbetsgivare enats om ett nytt kollektivavtal för IT-anställda. Colourbox/Anders Wiklund/TT

Nu är kollektivavtalet för anställda inom IT klart. Avtalet innebär 5,5 procents löneökningar på två år. Från 1 april i år höjs lönerna med 3 procent och 1 april nästa år höjs lönerna med 2,5 procent. 

Det nya kollektivavtalet innehåller också arbetstidsförkortning med en dag per år och ytterligare avsättning till flexpension (mer pengar till tjänstepensionen och möjlighet att jobba deltid i slutet av arbetslivet). Arbetstidsförkortningen införs nästa år.

Arbetstidsförkortningen är värd 0,5 procent och flexpensionen 0,4 procent. Det totala avtalsvärdet är därmed 6,4 procent – alltså lika mycket som inom industrin.

– Arbetsgivarna har länge pratat om att svårigheter att rekrytera hindrar tillväxten. Med högre löner och bättre förutsättningar för ett arbetsliv i balans gör vi branschen mer attraktiv. Det har varit hårda förhandlingar och för Unionens medlemmars skull är jag oerhört glad över att vi lyckades nå hela vägen fram, säger Peter Hellberg, Unionens ordförande.

Tillåtet med nattarbete

I det nya avtalet finns också lättnader för mindre företag som saknar klubb vad gäller skyldigheten att MBL-förhandla. Den frågan var aktuell även i förra avtalsrörelsen, men avfärdades då helt av Unionen.

Det blir dessutom möjligt för företag med kollektivavtal att ha nattarbete. Det är i dag förbjudet om företaget inte ägnar sig åt samhällsviktig verksamhet eller har avtalat bort lagen i ett kollektivavtal.

”MBL funkar bäst när det finns klubb”

Martin Wästfelt är Unionens förhandlingschef. Han är nöjd med IT-avtalet och tror att det leder till reallöneökningar de kommande två åren.

– Det är vår bedömning. Och man ska komma ihåg att hela avtalsvärdet är 6,4 procent. Arbetstidsförkortning och pension är i vissa avseenden mer värdefulla än en löneökning, bland annat eftersom alla får del av dem. Att vi lyckades få till arbetstidsförkortning är ett genombrott.

För företag med färre än 50 anställda som saknar klubb införs lättnader vad gäller skyldigheten att förhandla enligt MBL.

– På vissa arbetsplatser tycker medlemmarna att relationen med arbetsgivaren är så bra att det räcker att arbetsgivaren informerar om förändringar på en arbetsplatsträff.

För Unionen innebär avtalsändringen ett tillfälle att besöka arbetsplatser utan förtroendevalda för att informera om ändringen.

– Vill man ha kvar arbetsgivarens förhandlingsskyldighet har man möjlighet att välja ett arbetsplatsombud med förhandlingsmandat eller bilda en klubb. Då gäller de vanliga reglerna. MBL funkar bäst när det finns förtroendevalda på en arbetsplats. Den bygger på att båda parterna ska känna till verksamheten och det kan aldrig en ombudsman göra på samma sätt, säger Martin Wästfelt.

Vissa frågor ska förhandlas med facket

Enligt det nya kollektivavtalet ska de anställda informeras om ändringen vad gäller MBL.

– Vi kommer att åka ut till alla arbetsplatser och berätta för tjänstemännen, på betald arbetstid, om vilka regler som gäller. Överenskommelsen är absolut en eftergift, men kan i bästa fall tydliggöra hur samverkan på en arbetsplats ska gå till och leda till fler förtroendevalda.

Vissa situationer, exempelvis verksamhetsövergångar, personalneddragningar och borttagande av personalförmåner, ska även i fortsättningen MBL-förhandlas. 

IT-avtalet i korthet

  • Arbetstidsförkortning med en kalenderdag per år från och med 2026.
  • Ny samverkansordning i medbestämmandefrågor på företag med mindre än 50 anställda där det saknas klubb.
  • Förenklat regelverk införs för nattarbete.
  • Den som jobbar mer än sin avtalade deltid eller sin deltidsföräldraledighet får övertidsersättning.
  • Avtalsvärdet är 6,4 procent över två år. I det ingår avsättning till flexpension med 0,2 procent under 2025 och 0,2 procent under 2026 samt avsättning till arbetstidsförkortning under perioden om 0,5 procent.
  • Det nya avtalet gäller 1 april 2025 till 31 mars 2027.
Två personer skakar hand.
Industriavtalet är klart och märket för löneökningen är satt, men det är fortfarande många kollektivavtal kvar att förhandla. När får du veta din lön, arbetstidsförkortning och andra förändringar? Här listas vad som gäller för tjänstemän i olika branscher och företag. Foto: Colourbox

Kollektivavtalen inom industrin sätter ”märket” för resten av arbetsmarknaden. Därför riktas uppmärksamheten dit under varje avtalsrörelse. Men de flesta anställda har fortfarande inte fått sina nya avtal. Nu fortsätter förhandlingarna i alla andra branscher, med fortsatt risk för konflikt.

Kollega förklarar vad som händer nu i din bransch – och när du kan få din nya lön.

IT & telekom

Nytt kollektivavtal för IT-anställda tecknades 2 april. Avtalet innehåller en dags arbetstidsförkortning. Det innebär att anställda i tjänstesektorn för första gången får arbetstidsförkortning i ett branschövergripande avtal.

Kollektivavtalet innehåller också lättnader i små företags skyldigheter att MBL-förhandla, ett generellt tillstånd för nattarbete och högre ersättning för deltidsanställda som jobbar övertid.

Löneökningsutrymmet är detsamma som inom industrin, alltså 6,4 procent uppdelat på två år. Men efter att kostnaderna för arbetstidsförkortning och ökade pensionsavsättningar dragits av blir de faktiska löneökningarna 5,5 procent.

Överenskommelsen gäller anställda på företag som Tietoevry och CGI. Totalt omfattas omkring 27 500 medlemmar i Unionen och 6000 medlemmar i Sveriges Ingenjörer.

4 april tecknades avtal för de som jobbar inom telekom, alltså på företag som Telia, Tele2 och Telenor. Även här finns en dags arbetstidsförkortning, med samma avräkning från löneutrymmet som på IT-avtalet.

De mer fördelaktiga reglerna för deltidsanställda, lättnaden i företagens MBL-skyldigheter och de mjukare reglerna om nattarbete finns även här. Taket för kompledighetsbanken höjs från 100 till 150 timmar.

Bygg, energi & fastighet

Åtta olika avtal, uppdelade på företagstyp: måleri, plåt, installatörer, med flera. Det stora byggavtalet löpte ut 31 mars, liksom det som gäller energibranschen. Övriga avtal löper ut 30 april.

Handel & besöksnäring

Här finns kollektivavtal för tjänstemän i detaljhandeln, säljare på Systembolaget och apoteksanställda. Det är branscher där många jobbar deltid. Därför kan det bli oenighet kring reglerna för övertidsersättning.

Facken hävdar att uppgörelsen inom industrin, som innebär att deltidsanställda ska få högre övertidsersättning än tidigare, ska införas även i andra kollektivavtal. Arbetsgivarna menar att det inte finns någon sådan koppling. Avtalen löper ut 30 april.

Bemanning & konsult

Kollektivavtalet för bemanningsanställda tjänstemän löper ut 30 april. En del av de tjänstemän som har allra lägst löner omfattas av det här avtalet. Unionen har, till skillnad från LO-förbunden, inte krävt någon särskild låglönesatsning i årets avtalsrörelse.

Arkitekter och konsulter har ett avtal som redan löpt ut och ett annat som löper ut 31 december. Det senare gäller även anställda på revisionsföretag. 

Organisationer

Här finns avtal för tjänstemän på Samhall, inom kultursektorn, fackförbund och biståndsorganisationer. Det finns också kollektivavtal för idrottare. Några avtal, däribland de inom Samhall, har redan löpt ut. Andra, till exempel inom civilsamhället, löper ut 30 april. Även här kan frågan om arbetstidsförkortning försvåra förhandlingarna

Almega-området

Många av Unionens mindre kollektivavtal har en sak gemensamt: de är förhandlade med arbetsgivarorganisationen Almega. Hit hör avtal för de som jobbar på säkerhetsföretag, utbildningsföretag, callcenter och inom tandvården. Almega brukar ses som en offensiv arbetsgivarorganisation och har varit profilerade i opinionsbildningen om arbetstid, medbestämmandelagen och lönerna. Vilka följder det får i förhandlingarna återstår att se.

Unionen har över 80 kollektivavtal. Alla är inte omfattade i denna artikel. Här finns en fullständig lista.

Texten uppdaterades 7 april kl 16.05.

Då får du din nya lön

”Märket” i årets avtalsrörelse är 6,4 procents kostnadsökning på två år – 3,4 procent första året, 3 procent andra året. Men det är inte samma sak som din löneökning. Innan löneökningarna blir klara ska företagets kostnader för arbetstidsförkortning och ökade pensionsavsättningar dras av från märket. 

Vad det innebär skiljer sig mellan olika avtal. Unionen har meddelat att den arbetstidsförkortning som införs i industrin leder till att 0,5 procent räknas bort från de avtalens löneökningar i år.

De pengar som blir kvar ska företaget sedan fördela mellan de anställda som lönepåslag. Men alla anställda får inte samma procentsats. Arbetsgivaren kan välja att ge mer till vissa och mindre till andra, utifrån hur de har presterat. 

Det är det som diskuteras på ett lönesamtal och i fackklubbens förhandlingar. Vissa kollektivavtal innehåller ett golv för lägsta löneökning som arbetsgivaren måste ge alla anställda, en så kallad individgaranti.

När denna process är klar får du besked om din nya lön. På många företag sker det efter sommaren eller ännu senare. I så fall får du också en klumpsumma som motsvarar den löneökning du skulle ha fått från datumet då det nya kollektivavtalet började gälla. Det kallas retroaktiv löneökning.