Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Unionen vill inte ha gränsdragning

Journalistförbundet vill ha en tydlig gränsdragning kring var redaktionella medarbetare hör hemma.
I mars lämnade 15 anställda på SVT och SR förbundet och gick över till Unionen efter att man slutit ett nytt avtal om programanställning.
- En gränsdragning går emot vår idé om hur vi organiserar tjänstemän på arbetsplatsen, säger Unionens förhandlingschef Niklas Hjert.
Lina Björk Publicerad
Lasse Holmberg/TT
SR radiohuset i Stockholm. Lasse Holmberg/TT

Det har gnisslat rejält mellan Journalistförbundet och Unionen de senaste veckorna. Bakgrunden är ett avtal om programanställning som gör att visstidsanställda journalister kan vara kvar i upp till fem år, men på bekostnad av företrädesrätten.

Cirka 15 anställda på Sveriges Radio och Sveriges Television lämnade Journalistförbundet med förhoppningar om att kunna förlänga sina tillfälliga kontrakt genom att byta till Unionens avtal. Avtalsshopping som skapar otrygghet för medlemmarna, menade Journalistförbundets ordförande Jonas Nordling och krävde att man skulle dra en tydlig gräns som innebär att det ska vara Journalistförbundets kollektivavtal som tillämpas när det gäller redaktionella medarbetare. Unionen är inte av samma åsikt.

- Vår organisationsidé är att vi ska organisera tjänstemän på arbetsplatsen och att det är arbetsplatsen som är den gemensamma nämnaren, där vi driver fackliga frågor och hittar överenskommelser. Att då göra en gränsdragningsöverenskommelse går emot den idén, säger Niklas Hjert.  

Det tidigare avtalet, och det som fortfarande gäller för dem som är medlemmar i SJF, innebär att den som varit programanställd i mer än två år har företräde till återanställning.
Avtalet slöts i juni förra året. Unionen framhåller att man gärna samarbetar med Journalistförbundet, utan att för den skull dra några gränser.

- Avtalet löper till 2016 om inte någon säger upp det, så det är inte aktuellt att förhandla om det nu. Men jag tror att de frågor vi resonerar om, hur man bäst skapar trygghet för våra medlemmar, bör vi jobba tillsammans med för att bli så starka som möjligt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtal

Avtalsrörelsen 2027: Fortsatt strid om lön och kortare arbetstid

Unionen kräver högre lön och kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Det senare ska dock betalas med en del av löneökningen. Informatören Beatrice Bergvall vill hellre ha mer fritid än högre lön.
– För mig är det värt mycket att ha tid med mina intressen och hobbys, säger hon.
Tre personer om lön och arbetstid
Unionen ska kräva högre löner och kortare arbetstid i nästa års avtalsrörelse. Kollega frågade folk på stan vad de helst vill ha. Elias Ekelöw, Sarah Lindmark och Beatrice Bergvall är överens om att fritiden är viktig. Lina Björk

Artikeln i korthet

  • Nästa år ska Unionen omförhandla nästan 80 kollektivavtal. Bland kraven finns höjda reallöner och kortare arbetstid.
  • I förra avtalsrörelsen fick Unionen igenom en dags arbetstidsförkortning per år, till en kostnad av 0,5 procent i löneutrymme. Nu vill förbundet korta arbetstiden ytterligare.
  • Arbetsgivarna motsätter sig generellt kortare arbetstid och anser samtidigt att utrymmet för löneökningar är begränsat på grund av hård global konkurrens. 

Nästa år ska Unionen omförhandla nästan 80 kollektivavtal. Det är känt vad förbundet ska prioritera i förhandlingarna: föräldravänliga villkor, bättre förutsättningar för förtroendevalda, facklig insyn i lönestrukturen, höjda reallöner och kortare arbetstid.

Beatrice Bergvall är informatör och värd på Kulturhuset i Stockholm. Hon vet vad hon skulle välja om valet stod mellan högre lön och kortare arbetstid.

Beatrice Bergvall

– Just nu är det mer fritid. Jag har gått ner i arbetstid och jobbar 75 procent för att göra det som jag mår bra av. För mig är det värt mycket att ha tid med mina intressen och hobbys. Jag läser mycket artiklar och böcker, jag är engagerad i filosofiska grupper. Det gör mig glad och ger mig mening i livet, säger hon.

För Mattias Westerholm, IT-konsult på Vivicta AB i Kalmar, är det viktigt med en balans mellan högre lön och kortare arbetstid.

Mattias Westerholm

– Jag skulle föredra mer ledighet och inte jobba 40-timmarsveckor för att få mer tid till vänner, familj och andra värden som jag brinner för. Men om frågan var om jag är beredd att sänka min lön under inflationstakten skulle jag säga nej.

Medlemmarna avstod en halv procents löneökning

Exakt hur stort lönepåslag Unionen tänker kräva är inte fastställt, men förbundet har tidigare sagt att det rör sig om ungefär samma löneökningstakt som i år, alltså runt 3 procent.

I förra avtalsrörelsen lyckades Unionen få till en arbetstidsförkortning med en dag per år. I utbyte avstod förbundet 0,5 procents löneökningar. I nästa års förhandlingar vill Unionen sänka arbetstiden ytterligare.

Avtal

7 saker du behöver veta om avtalsrörelsen

David Österberg Publicerad 21 oktober 2026, kl 06:00
7 saker du behöver veta om avtalsrörelsen
Anställd sätter upp lapp om strejk
7 saker du behöver veta om avtalsrörelsen

Sarah Lindmark studerar kommunikationsprogrammet på Södertörns högskola, men jobbar också som säljare på Akademibokhandeln och ljudproducent på Södertörns Högskola. Som student värderar hon pengar högre än fritid, men tror att det kommer ändra sig med tiden. 

Sarah Lindmark

– I mitt framtida yrkesliv tror jag att jag skulle värdera min fritid högst. Om man utgår från att heltid är 40 timmar per vecka så är det många timmar man dedikerar till jobbet. För att hålla ett helt arbetsliv tror jag att man ska värdera sin fritid för att orka hålla i längden, säger hon.

Kortare arbetstid minskar utrymmet för löneökningar

Unionens utgångspunkt är att arbetstidsförkortning inte är gratis. Exakt hur mycket den får kosta blir en förhandlingsfråga.

Elias Qalandari, administratör på Norrtulls SK i Stockholm, kan tänka sig att avstå en del pengar för att få mer fritid.

Elias Qalandari

– Det är viktigt att känna att man har möjlighet till ett vanligt liv och att jobbet inte blir hela ens liv. För mig och – om jag ska killgissa lite – för min generation är det viktigare med kortare arbetstid än en hög lön. Men för egen del tycker att jag jobbar lagom mycket, säger han.

Därför säger arbetsgivarna nej till kortare arbetstid

Arbetsgivarna är generellt starka motståndare till sänkt arbetstid. Efter förra avtalsrörelsen höll arbetsgivarorganisationen Almega webbinarier om arbetstiden. Där informerade de sina medlemmar om att de hade möjlighet att dra in redan beslutade arbetstidsförkortningar. 

Arbetsgivarnas motstånd kvarstår. De anser dessutom att utrymmet för att höja lönerna är litet – och pekar på att den globala konkurrensen är hård, inte minst från Kina. Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, tycker inte att det argumentet håller.

– Konkurrenskraften är avgörande för svenska företag, men svenska företag behöver konkurrera med kompetens, produktivitet och hållbara villkor, inte genom lägre löneökningar och längre arbetstid, säger Martin Wästfelt.

”Det finns ingenting som kan ersätta tid” 

Elias Ekelöw, som studerar data och systemvetenskap vid Stockholms universitet, tycker inte att det finns något som kan ersätta tid.

Elias Ekelöw

– Jag är student så jag behöver både mer ledig tid och mer pengar. Men måste jag välja så väljer jag mer fritid för att göra saker som jag tycker om och ger mig mening. Pengar är viktigt men i slutändan finns det ingenting som kan ersätta tid. När jag skaffar familj kanske jag tänker annorlunda, eftersom jag då får fler att försörja, säger han.

Unionens krav inför avtalsrörelsen 2027: Kortare arbetstid och föräldravänliga villkor

Inför nästa års avtalsrörelse har Unionen frågat 21 000 medlemmar vad de anser att förbundet ska prioritera i förhandlingarna. Svaren ger riktningen för avtalsrörelsen 2027. Unionen kräver:

  • Ett löneutrymme som ger reallöneutveckling över tid. Avtalens lägstalöner ska höjas i samma takt.  
  • Att fackliga representanter ska få insyn i lönestrukturen och inflytande över lönesättningen vid nyanställningar och befordringar.  
  • Ytterligare avsättningar till arbetstidsförkortning.  
  • Att fackligt förtroendevalda får bättre förutsättningar att genomföra sina uppdrag.
  • Ökad jämställdhet genom mer föräldravänliga villkor.
Avtal

7 saker du behöver veta om avtalsrörelsen

I april nästa år får du antagligen din nya lön – och kanske kortare arbetstid. Men vägen mot ditt nya kollektivavtal har redan börjat. Så här går avtalsrörelsen till.
David Österberg Publicerad 21 oktober 2026, kl 06:00
Anställd sätter upp lapp om strejk
De flesta nya kollektivavtal ska vara klara senast den 31 mars 2027 och börjar gälla den 1 april. Avtal med andra slutdatum blir klara senare. Om fack och arbetsgivare inte kan komma överens i förhandlingarna har facken olika konfliktåtgärder att ta till, exempelvis strejk. Det är bara tillåtet att strejka när ett kollektivavtal har löpt ut. Fredrik Sandberg/TT

Nästa år ska 81 procent av arbetsmarknadens kollektivavtal omförhandlas. De flesta löper ut den 31 mars, men några gäller längre än så. Unionen har 79 avtal i nästa års avtalsrörelse, enligt Medlingsinstitutet.

1. 21 000 medlemmar tillfrågas

Under sommaren och hösten 2026 frågar Unionen 21 000 medlemmar och förtroendevalda vad de tycker att förbundet ska prioritera i förhandlingarna med arbetsgivarna. Därefter fattar branschdelegationerna beslut om vilka krav som ska drivas.

2. Facken framför sina avtalskrav 

I november presenterar de fem facken inom industrin (Unionen, IF Metall, Sveriges Ingenjörer, GS och Livsmedelsarbetarförbundet) sina krav. Kraven innefattar bland annat lönenivå.

3. Arbetsgivarnas motkrav

I december presenterar arbetsgivarna inom industrin sina motkrav.

4. Förhandlingar om nytt löneavtal

I januari 2027 sätter sig parterna inom industrin vid förhandlingsborden. När de är överens om lönenivån har de satt det så kallade märket. Det blir normen för löneökningarna för alla löntagare. Att industrin sätter normen beror på att Sverige är ett exportberoende land. Löneökningstakten måste därför ta hänsyn till företagens konkurrenskraft mot omvärlden.

5. Deadline för nytt avtal

Senast den 31 mars ska fack och arbetsgivare inom industrin ha kommit överens om nya kollektivavtal.

6. Industrins avtal förebild 

Övriga kollektivavtal förhandlas med industrins kollektivavtal som riktmärke.

7. När kan det bli strejk?

Så länge ett kollektivavtal gäller råder fredsplikt och då får facket normalt inte strejka. Om parterna inte kommer överens och avtalet löper ut kan facket strejka eller ta till andra stridsåtgärder för att sätta press på arbetsgivarna.