Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Stressigt på SSAB under krisavtal

Majoriteten av de anställda på SSAB i Borlänge nappade på erbjudandet om att gå ner i arbetstid under hösten. Baksidan: Det blev mer att göra.
Lina Björk Publicerad
Pär K Olsson ©SSAB
Bra med mycket ledighet tyckte majoriteten av tjänstemännen på SSAB i Borlänge och nappade på företagets erbjudande om att gå ner i arbetstid. Pär K Olsson ©SSAB

I höstas pressades svensk stålindustri av både konjunkturnedgång och handelskonflikten mellan USA och Kina. För att spara pengar och komma i balans gick SSAB ut med ett frivilligt erbjudande att gå ner i arbetstid under knappt fyra månader.

– Företaget har varit transparent kring hur marknaden svajar och att man tittar på lösningar för att möta konjunkturnedgången, säger Tomas Jansson, Unionens klubbordförande på SSAB i Borlänge/Finspång.

Förslaget som SSAB presenterade kallas för flexicurity (vilket inte ska förväxlas med Danmarks välfärdsmodell med samma namn) och innebär att de anställda jobbar tolv dagar mindre under en period och får betalt för hälften av dagarna. Sammanlagt nappade 90 procent av de 1 750 tjänstemännen på SSAB i Sverige på erbjudandet, mot ett tjänstledighetsavdrag för sex arbetsdagar. 

– De anställda var överlag positiva till förslaget. Man ansåg att man fick mycket ledighet för pengarna och i slutändan vill ju alla, både anställda och företagsledningen, undvika neddragningar, säger Tomas Jansson.

Men det kom även en del oroliga frågor från medlemmar som funderade kring hur erbjudandet skulle påverka vab, sjukskrivning och deltid. Företagets svar blev att varje enskild anställd fick kontakta företaget och Försäkringskassan för att se hur ersättningar och lön påverkades i stället för att göra schablonuträkningar.

– Det var viktigt för oss som klubb att få medlemmarna att förstå att det inte enbart handlar om mer ledighet, utan ersättningar för till exempel sjuksförsäkring och a-kassa kan påverkas. Och att man måste fundera på hur man påverkas av att få mindre pengar i kassan. Vi jobbade mycket med medlemsinformation under den här tiden då medelmmar skulle ta ställning till SSAB:s erbjudande.  

Den 15 januari började de anställda jobba som vanligt igen. Unionenklubben har i dagarna skickat ut en enkät för att få medlemmarnas synpunkter på flexicurity-avtalet och dess för och nackdelar. Effekten av att majoriteten av tjänstemännen var borta en dag i veckan innebar både mer jobb för dem som var på plats och för dem själva när de kom tillbaka. Även om företaget hade presenterat vad som skulle prioriteras och inte.

– Företaget hade prioriterat ned saker vilket förbättrade läget och vad som förväntades av oss, men det fanns ändå utmaningar att inte jobba lika mycket på kortare arbetstid. För att klara verksamheten samtidigt som så många tjänstemän var lediga tolv dagar under nästan fyra månader så har vi till exempel inte jobbat med förbättringsarbete.

SSAB har haft liknande lösningar tidigare och om de skulle erbjudas igen är klubben förberedd.

– Vi har haft ovärderlig kontakt med Unionen centralt för att diskutera vad den här lösningen kunde innebära för medlemmarna. En bra idé är att också prata med andra klubbar som haft liknande lösningar. Sno de bästa ideérna och undvik de dåliga, säger Tomas Jansson.

 

Läs mer om krisavtal och korttidsarbete i kommande nummer av Kollega.

 

Tänk på det här!

Anna-Karin Mattsson, central ombudsman på Unionen, listar vad som är bra att tänka på innan man går med på ett krisavtal.

Varför krisavtal?
● Om arbetsgivaren vill sänka arbetstiden och lönen så ska det förhandlas. Hur ser förslaget ut och vilka konsekvenser får det för medlemmarna? Vilka omfattas och vilket ansvar tar ledningen? Be företaget att lämna ekonomiska underlag och att de uppdateras fortlöpande. Får förslaget andra effekter på verksamheten? Finns det andra lösningar? Hur ser prognosen för framtiden ut?

Konsekvenser för de anställda
● Lägre lön under den tid som arbetstiden kortas.

● Den pensionsgrundande och pensionsmedförande lönen blir lägre vilket riskerar att påverka den framtida pensionen.

● Lägre ersättning vid sjukdom. 

● Lägre ersättning från a-kassan och Unionens inkomstförsäkring vid arbetslöshet.

● Lägre ersättning från den statliga lönegarantin vid konkurs.

Använd medlemsmöten
● Det är viktigt att de anställda förstår konsekvenserna av att tacka ja till förslaget. Informera och diskutera med medlemmarna. 

Ställ motkrav!
● Det är inte självklart att lönen ska sänkas i samma omfattning som arbetstiden. Försök också teckna avtal som ger tillbaka för uppoffringar som görs nu.

● Kräv att företaget informerar om det ekonomiska läget.

● Avtalen ska vara tidsbegränsade.

Krisavtal

Krisavtal är ett samlingsnamn för avtal om försämrade förmåner där de anställda går med på för att hjälpa företaget ekonomiskt i kris. Det kan exempelvis vara att skjuta på semester, skippa bonus eller konjunkturanpassa arbetstiden och jobba mindre i sämre tider och mer i bättre. Lösningarna behöver inte gälla alla på företaget utan kan vara individuella.

Avtal om korttidsarbete
Inom ramen av krisavtal kan du individuellt eller via kollektivavtal gå ner i arbetstid och lön. Det man vanligtvis pratar om är 80,90,100-modellen som innebär att du går ned till 80 procent i arbetstid, får 90 procent i lön och en kompensation för pensionen som betalas in 100 procent.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtal

Unionen varslar om ny blockad mot Tesla

Unionen lägger nytt varsel om sympatiåtgärder mot Tesla. Den här gången är det WAECO, som sysslar med luftkonditionering, som inte ska utföra arbete åt elbilsjätten.
Sandra Lund Publicerad 22 oktober 2025, kl 15:02
Unionen varslar om ny blockad mot Tesla – WAECO förbjuds utföra arbete från 3 november. Facklig kamp fortsätter för kollektivavtal. En röd Tesla-skylt i fronten mot en byggnad i bakgrunden
Nytt drag i Teslastrejken. Unionen lägger nu sitt sjätte sympativarsel i den två år långa konflikten mellan IF Metall och Tesla i Sverige. Foto: Claudio Bresciani/TT.

Allt arbete som WAECO Sweden, som bland annat sysslar med luftkonditionering för fordon, utför åt Tesla sätts i blockad från och med den 3 november 05.00.

Att inget sådant arbete får ske är kopplat till själva arbetsuppgiften, så det gäller även om det blir ett annat företag som tar över arbetet.

Unionen: Vi ger oss inte

–  Förhandlingarna har hittills varit resultatlösa och strejken har pågått sedan oktober 2023 – men vi ger oss inte. Med gemensam facklig kraftsamling vill vi bidra till att förändra läget och se till att Tesla tar ansvar som arbetsgivare, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef i en kommentar.

IF Metalls strejk mot Teslas bolag i Sverige, för att få ett kollektivavtal på plats, har pågått i två år nu.

Flera svenska fackförbund, och flera nordiska, har gett sig in i konflikten. För Unionens del är det här den sjätte sympatiåtgärden.

Företag som omfattas av Unionens blockader och sympatiåtgärder mot Tesla



DEKRA Industrial AB
– Blockad mot arbete för Tesla, inklusive besiktning av fordonslyftar i Teslas verkstäder.
– Varsel: 16 maj 2024

Kiwa Sweden AB
– Blockad efter att Tesla börjat anlita Kiwa istället för DEKRA.
– Varsel: 4 juli 2024

Qvalify AB
– Blockad mot besiktning av Teslas maskiner.
– Varsel: 3 oktober 2024

Tekniska verken i Linköping
– Blockad mot driftsättning av Teslas laddstationer.
– Varsel: 4 november 2024

J&B Maskinteknik AB
– Blockad mot service av utrustning i Teslas verkstäder.
– Varsel: 7 november 2024

WAECO Sweden WSE AB
– Blockad mot allt arbete som utförs för Teslas räkning.
– Varsel: 22 oktober 2025 (träder i kraft 3 november 2025)

Avtal

Anställda hos callcenter kräver högre lön

Höjd lön. Det är den viktigaste frågan för anställda i callcenterbranschen – där många tjänar mindre än 24 000 kronor. Inställningen till arbetstidsförkortning är splittrad, enligt Kollegas koll med förtroendevalda.
Ola Rennstam, David Österberg Publicerad 13 oktober 2025, kl 06:01
Hörlurar och tangentbord
Snart löper kollektivavtal för callcenterbranschen ut. Medlemmarna kräver högre lön och kortare arbetstid. Colourbox

Den 31 oktober ska ett nytt kollektivavtal vara på plats för callcenterbranschen. Och just nu pågår intensiva förhandlingar mellan Unionen och Almega Tjänsteföretagen. Precis som tidigare avtalsförhandlingar är frågan om arbetstidsförkortning den största stötestenen.

Emanuel Turesson. Foto: Privat.

Den rundringning som Kollega gjort bland förtroendevalda visar dock att höjda löner är den viktigaste frågan för branschens medlemmar och något man hoppas att Unionen prioriterar i förhandlingarna.

– Både en höjning av lägsta lönen samt en större pott för att kunna fördela, sedan är förändringen av reglerna kring lägstalönen månadsvis den främsta frågan för många av våra medlemmar, säger Emanuel Turesson, ordförande för Unionenklubben på Transcom i Örebro.

Han får medhåll av Fanny Andersdotter, förtroendevald på Releasy.

– Lönerna är en väldigt het fråga hos oss. I klubben får vi mejl varje år från medlemmar med frågor om hur vi arbetar för att höja lönerna. De flesta har lägstalönen eftersom nyanställda automatiskt hamnar på lägstalönen.

Vill slopa 24-årslönerna

Björn Axelsson, klubbordförande Transcom
Björn Axelsson. Foto: Privat.

En annan fråga som de förtroendevalda är eniga kring är att slopa är de så kallade 24-årslönerna, det vill säga att medarbetare som är yngre än 24 år har en lägre lägstalön.

– Frågan om att införa en lönetrappa istället för att ha konceptet med 24-årslön är något jag personligen tagit upp eftersom 24-årslön missgynnar många av våra yngre medlemmar, säger Björn Axelsson, ordförande för Unionenklubben på Transcom i Eskilstuna.

Enligt Fanny Andersdotter har man försökt slopa 24-årsgränsen redan i förra avtalsförhandlingen.

– Många var jätteglada åt att den kunde försvinna. Även Almega tyckte att det var en bra idé, men de ville inte ha lägstalönen för 24-åringar som lägstalön för alla, så därför fick den vara kvar.

”Hellre högre lön än kortare arbetstid”

Ett av Unionens tyngsta krav i årets avtalsrörelse är som sagt arbetstidsförkortning, vilket man också lyckats få in alla de tecknade avtalen. Genom at avstå 0,5 procent i löneutrymme har Unionenmedlemmarna fått en extra dag ledigt per år.
När det gäller arbetstidsförkortning skiljer sig synen mellan de olika företagen. På Transcom vill medlemmarna hellre se högre lön än kortare arbetstid.

– Alla låginkomsttagare, i alla fall i den här branschen, hade hellre tagit 0,5 procent lönelyft än en extra ledig dag eftersom det leder till mer ekonomisk stabilitet, säger Björn Axelsson.

Han menar att arbetstidsförkortning skrämmer en del medlemmar eftersom det ger mindre pengar i plånboken. 

– I vår bransch styrs inkomsten mycket av försäljning och OB, så en arbetstidsförkortning kan upplevas negativt för branschen. Jag har dock uppfattningen att majoriteten skulle känna att arbetstidsförkortning hade varit bra för deras välmående.

Emanuel Turesson är inne på samma linje.
– Arbetstidsförkortning är en viktig fråga på längre sikt men då många av våra medlemmar är yngre så är den handlar den viktigaste frågan om en höjning av lägstalönen. Arbetstidsförkortning är inte alls prioriterad av en majoritet av våra medlemmar. Övertid vid deltid är viktigare.

Jobbar storhelger och klämdagar

På Releasy välkomnas frågan om arbetstidsförkortning av många medlemmar, de förtroendevalda har fått en hel del frågor kring vad det skulle innebära.

– När vi har svarat på det så har det blivit positivt mottaget och det ligger nästan lika högt prioriterad som lönefrågan.

Så om 0,5 procent av löneökningen skulle användas till att korta arbetstiden skulle det vara okej med medlemmarna?

– Ja, det har det inte varit mycket snack om. Jättemånga har frågat efter kortare arbetstid. En del har kommit till oss från industrin och där har de kortare arbetstid. Vi har inget av det. Vi jobbar på klämdagar och har ofta öppet på storhelger också.

Stark strejkvilja bland medlemmarna

Fanny Andersdotter
Fanny Andersdotter. Foto: Marco Glijnis.

När det gäller strejkviljan intygar samtliga förtroendevalda att den stark.

– Medlemmarna är helt på för att fajtas för ett kollektivavtal. Vi var på gränsen till strejk under förra förhandlingen. Många frågade om vi skulle gå ut i strejk när datumet för kollektivavtalet hade passerats. Det är bra att ha taggade medlemmar som verkligen vill se en förbättring, säger Fanny Andersdotter.

Det gäller även medlemmarna på Trancoms olika kontor, enligt Emanuel Turesson.
– Kollektivavtal väldigt viktigt för våra medlemmar och om det skulle behöva komma till den punkten står vi väl förberedda. Alla vill undvika en strejk. Men med risk för att utmana ödet, den är stark, säger han.

Kollega har sökt representanter i delegationen för callcenterbranschen men de har avböjt att kommentera avtalsförhandlinagrna.

Unionens viktigaste avtalskrav:

  • Löneökningar med 3,0% för 2025 och 2,5% för 2026. 
  • Höjning av avtalets lägsta löner.
  • Avsättning till arbetstidsförkortning.
  • Övertidsersättning för deltidsanställda som utför arbete utanför sitt ordinarie arbetstidsmått.  ¨

Källa: Unionen

Tjänar drygt 20 000 kronor

  • I det avtal som löper ut sista oktober finns två lägstalöner.
  • Den som har fyllt 20 år tjänar som lägst 20 483 kronor.
  • Den som har fyllt 24 år tjänar som lägst 23 746 kronor.
  • Många arbetsgivare i callcenterbranschen använder avtalens lägsta tillåtna löner som tak. Det innebär att en nyanställd tjänsteman går in på lägstalönen, oavsett ålder och tidigare erfarenhet. 
Avtal

Nytt avtal för apoteksanställda

Unionen och Svensk Handel tecknade i fredags ett nytt kollektivavtal för anställda i apoteksbranschen. Avtalet innehåller en arbetstidsförkortning och mer pengar för deltidare som jobbar över. Men avtalet får också viss kritik.
Elisabeth Brising Publicerad 2 juni 2025, kl 14:54
Fasadskyltar för Kronans apotek, Apotek hjärtat och Apoteket.
Kronans apotek, ICA:s Apotek Hjärtat och Apoteket AB är apotekskedjor där bland annat Unionens medlemmar jobbar. Butikerna sysselsätter omkring 10 000 personer i Sverige. Foto: Kronans Apotek/Bertil Ericson/TT/Fredrik Persson/TT.

Det nya apoteksavtalet mellan facken Unionen och Sveriges farmaceuter och motparten Svensk handel innebär att de anställda på exempelvis Apoteket AB, Kronans apotek, ICAs Apotek Hjärtat och Doz apotek får nya arbetsvillkor. 

Kollektivavtalet följer märket på i snitt 6,4 procent löneökning över 24 månader och gäller retroaktivt från den 1 maj 2025.

Mertiden tas bort och en arbetstidsförkortning tjänas in i en tidbank från första januari 2026. Anställda får även en större rätt till kompensationsledighet efter arbete på storhelger. 

Hjärtats unionare: ”Lite bekymrad”

Lena Svensson.
Lena Svensson. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

Lena Svensson, Unionens riksklubbs ordförande på Icas kedja Apotek Hjärtat, är inte helt nöjd med avtalet. 

– Jag har inte hunnit sätta mig in i det helt, men jag är lite bekymrad över löneutvecklingen kontra arbetstidsförkortning , säger hon.

Hon tycker att det det tar för lång tid innan de anställda börjar känna av arbetstidsförkortningen på riktigt. 

– Jag förstår att man ska börja bygga upp en bank med tid men åtta timmar per år kan man både ha och vara utan enligt mina medlemmar.  Vi är många anställda över 40 år och många av oss vill hellre ha pengar i kuvertet, säger hon och hänvisar till ett medlemsmöte hon hållit nyligen.  

”Grundlön viktigast”

Med dagens ekonomiska situation där många har svårt att få lönen att räcka till höjda hyror och priser hade Lena Svensson hellre sett en satsning på höjda grundlöner. 

– Vi släpar efter i grundlönerna och det måste jag hantera gentemot medlemmarna. Lönerna hänger inte med i vad allting kostar i dag, säger hon. 

Dessutom är hon orolig för att de som arbetar deltid nu ska kunna bli beordrade att arbeta övertid precis som heltidarna. 

En annan viktig fråga för många apoteksanställda är möjligheten att ta ut fyra veckors sammanhängande semester. I dag är det bara tre garanterade veckor. 

– Fyra veckors sammanhängande semester är också en fråga. Men jag har inte sett någon förändring där, säger Lena Svensson. 

”Alla medlemmar ska behandlas lika”

Martin Wästfelt
Martin Wästfelt

Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt är nöjd med det nya avtalet som tagit tid att få fram. Förhandlingarna har dragit ut på tiden och det har talats om strejkvarsel. 

Förhandlingarna har varit tuffa, exempelvis när det gäller ersättning för deltidsanställdas övertid. Men för Unionen är det självklart att alla medlemmar ska behandlas lika. Med det här avtalet har vi säkrat att deltidsanställda får samma ersättning som heltidsanställda. Det är ett stort steg framåt för rättvisa villkor, säger Martin Wästfelt i en presskommentar.

Lynn Andersson Wall, avtalsansvarig för Svensk Handels apoteksavtal, uttrycker sin syn på avtalet i ett pressmeddelande:

– Det har varit långdragna men också konstruktiva förhandlingar. De nya avtalen innehåller bland annat mer branschanpassade anställningsformer samt förbättrade möjligheter att variera arbetstiden under året, vilket är viktigt för att kunna upprätthålla en god bemanning på apoteken, säger hon. 

Nya apoteksavtalet i siffror

Avtalsperioden är 1 maj 2025 till 30 april 2027 

  • 6,4 % är avtalets totala värde sett över hela avtalsperioden varav 5,7 % avsätts till löneökningar och 0,7 % till arbetstidsförkortning och deltidspension (flexpension). Löneavtalet på arbetsplatsen styr hur stor just din löneökning blir (olika lönemodeller finns) Läs mer: Hur löneökning/lönepott fördelas
     
  • Lönerevision sker 1 maj 2025 och 1 maj 2026. 
     
  • Ny avsättning till deltidspension (flexpension) 0,2%, totala värdet till ITP 1,7% vid avtalsperiodens slut.
     
  • Semester, uppsägningstider, arbetstid, ledighet och övriga arbetsvillkor enligt Allmänna anställningsvillkor uppdateras så snart som möjligt till nya avtalet som gäller 1 maj år 2025 till 30 april 2027. 

    Källa: Unionen

Även Apoteas anställda har nytt avtal

Unionen, Sveriges Farmaceuter och Sveriges ingenjörer har även tecknat avtal med Almega Tjänsteförbunden inom tillverkande apoteksföretag som Apotea, ATL apoteksproduktion och vissa laboratorier 

De nya avtalen sträcker sig över 24 månader med ett löneutrymme på 6,4 procent. Inom kostnadsramen ryms även pensionsavsättningar.

Avtalet innehåller också en arbetstidsförkortning med en betald ledig dag under ett kalenderår. Begreppet mertid stryks ur avtalet och deltidsanställda får rätt till övertidskompensation på samma sätt som heltidsanställda.  Det gäller från 1 maj 2025 till och med 30 april 2027.  

Hittills i år har Unionen tecknat mer än 50 nya kollektivavtal i olika branscher.