Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

"Skärp kraven på körskolorna"

Snart ska man kunna få studielån för att ta körkort. Trafikläraren Patrik Ivarsson tycker att det är ett gyllene tillfälle att rensa i en bransch där svartjobb och fula villkor är vanliga.
Johanna Rovira Publicerad
Fredrik Stehn
Körskoleläraren Patrik Ivarsson vill sanera i trafikskolebranschen. Fredrik Stehn

Regeringen har lovat att unga som har gått ut gymnasiet med godkända betyg ska kunna ta studielån på upp till 25 000 kronor för att ta B-körkort. Och för att garantera att alla får en bra utbildning kommer tillsynen av trafikskolorna att skärpas.

– Jag tycker att förslaget om CSN-lån för körkortsutbildning är jättebra och trafikskolorna är väldigt glada över löftet. Men jag vill och hoppas att myndigheten ställer krav på att utbildningsföretagen har kollektivavtal, säger Patrik Ivarsson.

Patrik Ivarsson var för några år sedan med och kämpade för att hans dåvarande arbetsgivare skulle teckna kollektivavtal. Så skedde också, efter strejkhot, men vid det laget hade Patrik Ivarsson bytt jobb till en arbetsgivare som erbjöd honom bättre lön och villkor.

– Kollektivavtal ger bättre skydd för den anställde. Utan avtal är man utlämnad till arbetsgivarens humör, säger han.

– Den trafikskola jag jobbar på i dag utför uppdrag åt Arbetsförmedlingen, som ställer krav på kollektivavtal i sina upphandlingar, så det blev aldrig några diskussioner, det var bara för arbetsgivaren att skriva under. Min tanke är att CSN skulle kunna ställa samma krav.

Göran Skarby, ordförande för Trafiklärarnas Riksförbund, en samarbetsgrupp för trafiklärare, stöder Patrik Ivarssons idé om kollektivavtalskrav fullt ut.

– Förslaget är genialt. Det finns alldeles för mycket oetiskt i denna bransch. Det är dags att fackförbunden sätter stopp för de gråskalor som råder och som varken gagnar eleverna eller oss som jobbar i branschen, säger Göran Skarby.

Både han och Patrik Ivarsson anser att det förmodligen råder överetablering i branschen, vilket har lett till prishets. Många arbetsgivare anser att de varken har råd med kollektivavtal eller hyggliga löner till de anställda. Patrik Ivarssons förra arbetsgivare ansåg sig inte ens ha råd med parkeringsavgifterna för skolans bilar – dem fick trafiklärarna betala ur egen ficka.

Dessutom finns en hel del oseriösa aktörer som varken betalar skatt eller sociala avgifter.

– Det är en bransch som det är lätt att tjäna svarta pengar i. Visst, man får ju övningsköra privat, handleda till exempel sina barn, men det är ju ingen som tror på att någon har 200 barn, vilket en handledare hade registrerat sig för, säger Patrik Ivarsson.

– Blir vi av med svartskolorna löser vi kanske problemen med prispressen. Jag hoppas också att löftet om CSN-lånen ska ge trafikskolorna lite bättre status, men det förutsätter att myndigheten ställer krav på utbildningsföretagen att teckna kollektivavtal, säger Patrik Ivarsson.

Enligt statistiken har sex av tio arbetsgivare som krav att den som söker jobb har B-körkort. Samtidigt saknar sex av tio ungdomar under 24 år körkort, ofta på grund av att de inte har råd att ta det.

– Unga hamnar i ett moment 22-läge – de har inte råd att ta körkort eftersom de inte har något jobb, och för att få jobb behöver de körkort, säger Patrik Ivarsson, som tror att regeringslöftet kommer att lösa även detta problem.

6 AV 10 KÖRSKOLOR SAKNAR AVTAL

FAKTA OM BRANSCHEN
Det finns cirka 3 000 trafiklärare och 750 trafikskolor i Sverige, runt 300 av skolorna har kollektivavtal. För att bli trafiklärare krävs en yrkesutbildning på ett och ett halvt år. Lönen för en trafiklärare varierar mycket, men har läraren behörighet att utbilda för B-körkort (vanlig bil) ligger lönen på runt 25 000 kronor. De lärare som har behörighet att ge lektioner för motorcykel och tung trafik kan begära högre lön. Priset på en körlektion kan variera mellan 380 och 800 kronor för 40 minuter.

STUDIELÅN FÖR KÖRKORT UTREDS
Det var i höstas som Socialdemokraterna med stöd av Vänsterpartiet presenterade löftet att senast 2018 erbjuda studielån från CSN för körkortsutbildning. Förslaget utreds för närvarande.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtal

Klart med nya löner i callcenterbranschen

Avtalet för callcenter är klart. I år blir löneökningen 3 procent. Anställda får en dag kortare arbetstid per år och deltidsanställda får övertidsersättning. Den extra ersättningen för den som jobbar under pingsten försvinner.
David Österberg, Ola Rennstam Publicerad 5 november 2025, kl 15:27
Anställd på callcenter
Ett nytt kollektivavtal för callcenterbranschen ger arbetsgivarna rätt att införa delade pass. Den extra ersättningen för pingsthelgen försvinner - men höjs för andra storhelger. Colourbox

Förra veckan kom Unionen och Almega överens om ett nytt kollektivavtal för callcenterbranschen. Avtalet ger 5,5 procents löneökningar på två år och en dags arbetstidsförkortning per år. Deltidsanställda får övertidsersättning när de jobbar mer än sin ordinarie tid.

Arbetstidsförkortningen är värd 0,5 procent. Det betyder att lönerna hade kunnat höjas mer om Unionen hade avstått kravet på kortare arbetstid. När Kollega gjorde en rundringning bland Unionenklubbar tidigare under hösten tyckte facken på Transcom i Örebro och Eskilstuna att högre lön var viktigare än kortare arbetstid.

– Alla låginkomsttagare, i alla fall i den här branschen, hade hellre tagit 0,5 procent lönelyft än en extra ledig dag eftersom det leder till mer ekonomisk stabilitet, sa Björn Axelsson, klubbordförande i Eskilstuna.

Men enligt Max Wivhagen är kortare arbetstid en väldigt viktig fråga för Unionens medlemmar.

– Med tanke på att all tid räknas så arbetar våra medlemmar konstant under arbetsdagen, förutom på kollektivavtalade raster och pauser. Det finns ofta inget utrymme att ta det lite lugnt på jobbet som det finns på många andra avtalsområden.

Ersättning för storhelg försvinner

Tidigare avtal gav storhelgsersättning för den som jobbade under pingsthelgen. Den ersättningen är nu borta.

– Annandag pingst är ingen röd dag längre så det är rimligt att storhelgsersättning vid arbete inte ska gälla då. Samtidigt kunde vi inte gå med på att sänka avtalets värde. Vi kom överens om en höjning av ersättningen för de kvarvarande storhelgerna. Höjningen blev tio kronor extra per timme, säger Max Wivhagen.

Möjligt att införa delade pass

Arbetsgivare får också möjlighet att införa delade pass. Det innebär att en anställd först kan arbeta ett morgonpass, ha ett uppehåll på några timmar och sedan jobba ett kvällspass. Tidigare fanns en spärr som innebar att en anställd som längst kunde ha 90 minuters uppehåll mellan två pass.

– Årets uppgörelse ger möjligheten att ingå överenskommelse om längre uppehåll mellan passen för den som vill men ingen får tvingas till en sådan överenskommelse, säger Max Wivhagen.

Ska meddela klubben 

Arbetsgivaren ska dessutom meddela klubben att sådan överenskommelse har ingåtts – och får inte villkora den fortsatta anställningen med att någon måste ingå en sådan överenskommelse. Arbetsgivaren kan inte heller villkora nyanställningar med krav på delade pass.

– Om arbetsgivaren ändå skulle göra det behöver individen bara kontakta sin lokala klubb eller Unionen regionalt om det inte finns klubb. Arbetsgivaren riskerar då att förlora möjligheten att ingå den typen av överenskommelse på arbetsplatsen, säger Max Wivhagen.

Individen kan dessutom säga upp sin överenskommelse med arbetsgivaren utan att anställningsavtalet eller sysselsättningsgraden påverkas.

Callcenteravtalet i korthet

  • Det nya avtalet gäller från den 1 november 2025. Lönepotten är 3,0 procent i år. Nästa år är den 2,5 procent.
  • Lägstalönen för den som har fyllt 20 år är 21 097 kronor i år och 21 624 kronor nästa år.
  • Lägstalönen för den som har fyllt 24 år är 24 458 kronor i år och 25 069 kronor nästa år.
  • Från och med nästa år får anställda en dags arbetstidsförkortning per år.
  • Deltidsanställda får rätt till övertidsersättning när de jobbar mer än sin ordinarie arbetstid.
  • Pingsten räknas inte längre som storhelg. I stället höjs lönetillägget för övriga storhelger.
  • Arbetsgivare får möjlighet att införa delade pass.