Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

"Skärp kraven på körskolorna"

Snart ska man kunna få studielån för att ta körkort. Trafikläraren Patrik Ivarsson tycker att det är ett gyllene tillfälle att rensa i en bransch där svartjobb och fula villkor är vanliga.
Johanna Rovira Publicerad
Fredrik Stehn
Körskoleläraren Patrik Ivarsson vill sanera i trafikskolebranschen. Fredrik Stehn

Regeringen har lovat att unga som har gått ut gymnasiet med godkända betyg ska kunna ta studielån på upp till 25 000 kronor för att ta B-körkort. Och för att garantera att alla får en bra utbildning kommer tillsynen av trafikskolorna att skärpas.

– Jag tycker att förslaget om CSN-lån för körkortsutbildning är jättebra och trafikskolorna är väldigt glada över löftet. Men jag vill och hoppas att myndigheten ställer krav på att utbildningsföretagen har kollektivavtal, säger Patrik Ivarsson.

Patrik Ivarsson var för några år sedan med och kämpade för att hans dåvarande arbetsgivare skulle teckna kollektivavtal. Så skedde också, efter strejkhot, men vid det laget hade Patrik Ivarsson bytt jobb till en arbetsgivare som erbjöd honom bättre lön och villkor.

– Kollektivavtal ger bättre skydd för den anställde. Utan avtal är man utlämnad till arbetsgivarens humör, säger han.

– Den trafikskola jag jobbar på i dag utför uppdrag åt Arbetsförmedlingen, som ställer krav på kollektivavtal i sina upphandlingar, så det blev aldrig några diskussioner, det var bara för arbetsgivaren att skriva under. Min tanke är att CSN skulle kunna ställa samma krav.

Göran Skarby, ordförande för Trafiklärarnas Riksförbund, en samarbetsgrupp för trafiklärare, stöder Patrik Ivarssons idé om kollektivavtalskrav fullt ut.

– Förslaget är genialt. Det finns alldeles för mycket oetiskt i denna bransch. Det är dags att fackförbunden sätter stopp för de gråskalor som råder och som varken gagnar eleverna eller oss som jobbar i branschen, säger Göran Skarby.

Både han och Patrik Ivarsson anser att det förmodligen råder överetablering i branschen, vilket har lett till prishets. Många arbetsgivare anser att de varken har råd med kollektivavtal eller hyggliga löner till de anställda. Patrik Ivarssons förra arbetsgivare ansåg sig inte ens ha råd med parkeringsavgifterna för skolans bilar – dem fick trafiklärarna betala ur egen ficka.

Dessutom finns en hel del oseriösa aktörer som varken betalar skatt eller sociala avgifter.

– Det är en bransch som det är lätt att tjäna svarta pengar i. Visst, man får ju övningsköra privat, handleda till exempel sina barn, men det är ju ingen som tror på att någon har 200 barn, vilket en handledare hade registrerat sig för, säger Patrik Ivarsson.

– Blir vi av med svartskolorna löser vi kanske problemen med prispressen. Jag hoppas också att löftet om CSN-lånen ska ge trafikskolorna lite bättre status, men det förutsätter att myndigheten ställer krav på utbildningsföretagen att teckna kollektivavtal, säger Patrik Ivarsson.

Enligt statistiken har sex av tio arbetsgivare som krav att den som söker jobb har B-körkort. Samtidigt saknar sex av tio ungdomar under 24 år körkort, ofta på grund av att de inte har råd att ta det.

– Unga hamnar i ett moment 22-läge – de har inte råd att ta körkort eftersom de inte har något jobb, och för att få jobb behöver de körkort, säger Patrik Ivarsson, som tror att regeringslöftet kommer att lösa även detta problem.

6 AV 10 KÖRSKOLOR SAKNAR AVTAL

FAKTA OM BRANSCHEN
Det finns cirka 3 000 trafiklärare och 750 trafikskolor i Sverige, runt 300 av skolorna har kollektivavtal. För att bli trafiklärare krävs en yrkesutbildning på ett och ett halvt år. Lönen för en trafiklärare varierar mycket, men har läraren behörighet att utbilda för B-körkort (vanlig bil) ligger lönen på runt 25 000 kronor. De lärare som har behörighet att ge lektioner för motorcykel och tung trafik kan begära högre lön. Priset på en körlektion kan variera mellan 380 och 800 kronor för 40 minuter.

STUDIELÅN FÖR KÖRKORT UTREDS
Det var i höstas som Socialdemokraterna med stöd av Vänsterpartiet presenterade löftet att senast 2018 erbjuda studielån från CSN för körkortsutbildning. Förslaget utreds för närvarande.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtal

Avtalsrörelsen 2027: Fortsatt strid om lön och kortare arbetstid

Unionen kräver högre lön och kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Det senare ska dock betalas med en del av löneökningen. Informatören Beatrice Bergvall vill hellre ha mer fritid än högre lön.
– För mig är det värt mycket att ha tid med mina intressen och hobbys, säger hon.
Tre personer om lön och arbetstid
Unionen ska kräva högre löner och kortare arbetstid i nästa års avtalsrörelse. Kollega frågade folk på stan vad de helst vill ha. Elias Ekelöw, Sarah Lindmark och Beatrice Bergvall är överens om att fritiden är viktig. Lina Björk

Artikeln i korthet

  • Nästa år ska Unionen omförhandla nästan 80 kollektivavtal. Bland kraven finns höjda reallöner och kortare arbetstid.
  • I förra avtalsrörelsen fick Unionen igenom en dags arbetstidsförkortning per år, till en kostnad av 0,5 procent i löneutrymme. Nu vill förbundet korta arbetstiden ytterligare.
  • Arbetsgivarna motsätter sig generellt kortare arbetstid och anser samtidigt att utrymmet för löneökningar är begränsat på grund av hård global konkurrens. 

Nästa år ska Unionen omförhandla nästan 80 kollektivavtal. Det är känt vad förbundet ska prioritera i förhandlingarna: föräldravänliga villkor, bättre förutsättningar för förtroendevalda, facklig insyn i lönestrukturen, höjda reallöner och kortare arbetstid.

Beatrice Bergvall är informatör och värd på Kulturhuset i Stockholm. Hon vet vad hon skulle välja om valet stod mellan högre lön och kortare arbetstid.

Beatrice Bergvall

– Just nu är det mer fritid. Jag har gått ner i arbetstid och jobbar 75 procent för att göra det som jag mår bra av. För mig är det värt mycket att ha tid med mina intressen och hobbys. Jag läser mycket artiklar och böcker, jag är engagerad i filosofiska grupper. Det gör mig glad och ger mig mening i livet, säger hon.

För Mattias Westerholm, IT-konsult på Vivicta AB i Kalmar, är det viktigt med en balans mellan högre lön och kortare arbetstid.

Mattias Westerholm

– Jag skulle föredra mer ledighet och inte jobba 40-timmarsveckor för att få mer tid till vänner, familj och andra värden som jag brinner för. Men om frågan var om jag är beredd att sänka min lön under inflationstakten skulle jag säga nej.

Medlemmarna avstod en halv procents löneökning

Exakt hur stort lönepåslag Unionen tänker kräva är inte fastställt, men förbundet har tidigare sagt att det rör sig om ungefär samma löneökningstakt som i år, alltså runt 3 procent.

I förra avtalsrörelsen lyckades Unionen få till en arbetstidsförkortning med en dag per år. I utbyte avstod förbundet 0,5 procents löneökningar. I nästa års förhandlingar vill Unionen sänka arbetstiden ytterligare.

Sarah Lindmark studerar kommunikationsprogrammet på Södertörns högskola, men jobbar också som säljare på Akademibokhandeln och ljudproducent på Södertörns Högskola. Som student värderar hon pengar högre än fritid, men tror att det kommer ändra sig med tiden. 

Sarah Lindmark

– I mitt framtida yrkesliv tror jag att jag skulle värdera min fritid högst. Om man utgår från att heltid är 40 timmar per vecka så är det många timmar man dedikerar till jobbet. För att hålla ett helt arbetsliv tror jag att man ska värdera sin fritid för att orka hålla i längden, säger hon.

Kortare arbetstid minskar utrymmet för löneökningar

Unionens utgångspunkt är att arbetstidsförkortning inte är gratis. Exakt hur mycket den får kosta blir en förhandlingsfråga.

Elias Qalandari, administratör på Norrtulls SK i Stockholm, kan tänka sig att avstå en del pengar för att få mer fritid.

Elias Qalandari

– Det är viktigt att känna att man har möjlighet till ett vanligt liv och att jobbet inte blir hela ens liv. För mig och – om jag ska killgissa lite – för min generation är det viktigare med kortare arbetstid än en hög lön. Men för egen del tycker att jag jobbar lagom mycket, säger han.

Därför säger arbetsgivarna nej till kortare arbetstid

Arbetsgivarna är generellt starka motståndare till sänkt arbetstid. Efter förra avtalsrörelsen höll arbetsgivarorganisationen Almega webbinarier om arbetstiden. Där informerade de sina medlemmar om att de hade möjlighet att dra in redan beslutade arbetstidsförkortningar. 

Arbetsgivarnas motstånd kvarstår. De anser dessutom att utrymmet för att höja lönerna är litet – och pekar på att den globala konkurrensen är hård, inte minst från Kina. Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, tycker inte att det argumentet håller.

– Konkurrenskraften är avgörande för svenska företag, men svenska företag behöver konkurrera med kompetens, produktivitet och hållbara villkor, inte genom lägre löneökningar och längre arbetstid, säger Martin Wästfelt.

”Det finns ingenting som kan ersätta tid” 

Elias Ekelöw, som studerar data och systemvetenskap vid Stockholms universitet, tycker inte att det finns något som kan ersätta tid.

Elias Ekelöw

– Jag är student så jag behöver både mer ledig tid och mer pengar. Men måste jag välja så väljer jag mer fritid för att göra saker som jag tycker om och ger mig mening. Pengar är viktigt men i slutändan finns det ingenting som kan ersätta tid. När jag skaffar familj kanske jag tänker annorlunda, eftersom jag då får fler att försörja, säger han.

Unionens krav inför avtalsrörelsen 2027: Kortare arbetstid och föräldravänliga villkor

Inför nästa års avtalsrörelse har Unionen frågat 21 000 medlemmar vad de anser att förbundet ska prioritera i förhandlingarna. Svaren ger riktningen för avtalsrörelsen 2027. Unionen kräver:

  • Ett löneutrymme som ger reallöneutveckling över tid. Avtalens lägstalöner ska höjas i samma takt.  
  • Att fackliga representanter ska få insyn i lönestrukturen och inflytande över lönesättningen vid nyanställningar och befordringar.  
  • Ytterligare avsättningar till arbetstidsförkortning.  
  • Att fackligt förtroendevalda får bättre förutsättningar att genomföra sina uppdrag.
  • Ökad jämställdhet genom mer föräldravänliga villkor.