Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Nya samtal om omställningsavtal

PTK och Svenskt Näringsliv ska ännu en gång försöka komma överens om ett nytt omställningsavtal för privata tjänstemän. Trots att det är långt ifrån första gången de möts vid förhandlingsbordet tror bägge parter på goda chanser att lyckas den här gången.
Linnea Andersson Publicerad
Cecilia Fahlberg och Christer Ågren.
Unionens och PTK:s ordförande Cecilia Fahlberg med Svenskt Näringslivs Christer Ågren, inför det att omställningsförhandlingarna inleddes 2011. Foto: Bertil Ericsson/TT

I stort handlar förhandlingarna om att arbetsgivarsidan vill att kompetens ska spela en större roll jämfört med anställningstid vid neddragningar. Att sist in först ut inte ska vara hugget i sten vid uppsägningar på grund av arbetsbrist. I utbyte vill tjänstemannafacken att arbetsgivarna satsar mer pengar på kompetensutveckling så att det blir lättare att byta jobb även mitt i arbetslivet.

Parterna har flera gånger försökt få till en förändring av det nuvarande avtalet, men aldrig lyckats komma överens. Sista gången förhandlingarna ajournerades var i december 2013. Den här gången är målet att ett nytt avtal ska var klart under hösten 2015. 

Frågan är vad som är annorlunda den här gången mot de tidigare gånger då förhandlingarna har strandat?

Christer Ågren, vice vd på Svenskt Näringsliv, tror att insikten om fördelarna med att hitta en överenskommelse är större och mognare den här gången.

– Att det sker just nu beror i min värld helt enkelt på att det är frågor som är viktiga för bägge parter. Det är absolut realistiskt att vi ska träffa ett nytt avtal under 2015, annars hade vi inte gjort det här, säger Christer Ågren.

Niklas Hjert, som leder PTK:s förhandlingschefsgrupp och är förhandlingschef på Unionen, är inne på samma spår. Det är så klart inte någon idé att komma till förhandlingsbordet i precis samma läge som man gjorde förra gången, men hans uppfattning är att båda sidor är beredda att röra på sig.

Enligt Niklas Hjert är de krav och förslag som PTK lämnade i de tidigare förhandlingar minst lika angelägna nu som då. Kanske till och med mer angelägna i dag i och med att effekterna av digitalisering och rationalisering börjar synas på tjänstemannasidan.

– Många tjänstemannajobb kommer ersättas av datorer och maskiner och då ökar behovet av kompetensutveckling för att kunna byta jobb mitt i livet. Det är oerhört angeläget och en av de viktigaste frågorna för att skapa trygghet för medlemmarna, säger Niklas Hjert.

Dessutom är det viktigt för PTK att de även har den nuvarande regeringens stöd, eftersom flera av deras förslag på lösningar kräver förändringar i exempelvis studiemedelssystemet.

Om det finns någon enskild fråga som PTK respektive Svenskt Näringsliv inte är villiga att backa från vill varken Niklas Hjert eller Christer Ågren kommentera. Men för Niklas Hjert är det en självklarhet att ett nytt omställningsavtal måste innehålla de förbättringar som PTK har föreslagit.

– Vi kommer också att värna om det lokala fackets roll, som är oerhört viktig, i neddragningsförhandlingar.

På frågan om de har några farhågor svarar Niklas Hjert att tillfället är viktigt eftersom man inte kan ta om förhandlingarna hur många gånger som helst och göra det med trovärdighet. Christer Ågren säger att det inte går att utesluta att även denna omgång blir utan framgång.

– Det är som alltid. Man ska inte ropa hej förrän man är över bäcken, säger Christer Ågren.

Omställningsavtal & PTK

Omställningsavtalet omfattar över 32 000 företag med sammanlagt 850 000 privatanställda tjänstemän som är anslutna till Trygghetsrådet (TRR). Avtalet, som även gäller dem som inte är med i facket, ger rätt till stöd och i vissa fall ersättning till den som blir av med jobbet på grund av arbetsbrist.

Såväl PTK som Svenskt Näringsliv vill få till vissa förändringar i det nuvarande avtalet.

PTK
Privattjänstemannakartellen är en samverkansorganisation för 25 fackförbund som representerar 750 000 privatanställda tjänstemän. Störst är Unionen.

Ordförande är Cecilia Fahlberg, tillika Unionens ordförande.

PTK, TRR

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtal

Unionen stämmer Folkuniversitetet i AD

Unionen stämmer Folkuniversitet efter att 18 medlemmar som jobbar som coacher och yrkesvägledare omfattats av Sveriges Lärares kollektivavtal för cirkelledare. Ett brott mot avtalet, menar Unionen, som vill att Arbetsdomstolen reder ut vad som gäller.
Linnea Andersson Publicerad 31 augusti 2023, kl 11:33
Skylt med texten Folkuniversitetet.
Unionen stämmer Folkuniversitet för vad man menar är ett avtalsbrott. Foto: Linnea Andersson.

Folkuniversitetet har kollektivavtal med både fackförbunden Unionen och Sveriges Lärare. Sedan en längre tid tillbaka har 18 Unionenmedlemmar – i stället för att omfattas av sitt fackförbunds kollektivavtal – gått på lärarnas cirkelledaravtal.

– Vi menar att det är fel att arbetsgivaren har tillämpat Sveriges Lärares avtal och att det i stället är vårt kollektivavtal inom civilsamhället som ska tillämpas, säger Carl Siljehamre, en av två förbundsjurister på Unionen som driver målet i AD.

Vill inte kommentera

Enligt Siljehamre menar Folkuniversitet å sin sida att Cirkelledaravtalet visst kan tillämpas även på coacher och yrkesvägledare och att man inte gjort sig skyldig till kollektivavtalsbrott.

Unionen kräver att Folkuniversitetet både ska betala skadestånd på 100 000 kronor till förbundet för brott mot kollektivavtalet och skadestånd till de 18 medlemmarna på 40 000 kronor vardera. Medlemmarna har, enligt Unionen, inte förlorat någon lön, däremot har de bland annat gått miste om pensionsinbetalningar till deltidspension på 1,2 procent.

Kollega har sökt Folkuniversitetet för en kommentar som hänvisat vidare till sin arbetsgivarorganisation Fremia. Fremia vill i sin tur inte lämna någon kommentar med hänvisning till att de ännu inte kommit med svaromål i ärendet.

Gränsdragning

På arbetsplatser där det jobbar flera yrkesgrupper finns i vissa fall gränsdragningar mellan facken för att det ska bli tydligt vilket fackförbund en anställd kan vara medlem i och vilket kollektivavtal som ska gälla. En sådan gränsdragning finns till exempel mellan Unionen och IF Metall för tjänstemän respektive arbetare.

Mellan Unionen och Sveriges Lärare finns inget sådant på förhand bindande gränsdragningsavtal.

Folkuniversitetet

Folkuniversitetet är ett studieförbund som bedriver folkbildning och vuxenutbildning på ett 100-tal orter i Sverige och utomlands.

Avtal

Spotify lämnar förhandlingar om kollektivavtal

Spotify avslutar förhandlingen om kollektivavtal med Unionen och två andra fackförbund. Det är oklart hur facken kommer att agera nu, men har möjlighet att ta ut medlemmarna i strejk.
David Österberg Publicerad 9 augusti 2023, kl 11:51
Skylt utanför Spotifys huvudkontor i Stockholm.
I början av maj inleddes förhandlingarna om kollektivavtal på Spotify. Nu väljer streamingjätten att lämna dessa. Foto: Anders Wiklund/TT.

I början av maj inleddes förhandlingarna om kollektivavtal på Spotify. På ena sidan av förhandlingsbordet satt fackförbunden Unionen, Akavia och Sveriges Ingenjörer och på andra sidan arbetsgivarna på Spotify. Parterna stod långt ifrån varandra: under våren hade både fackförbunden och arbetsgivaren kampanjat för sina ståndpunkter utanför Spotifys kontor i Stockholm.

Martin Wästfelt. Foto: Jessica Gow/TT.

Nu väljer Spotify att lämna förhandlingen, något som Breakit var först med att rapportera. Martin Wästfelt är Unionens förhandlingschef och skriver i ett mejl till Kollega att facken hade önskat fortsatt dialog.

”Det är beklagligt att arbetsgivarna på Spotify väljer att frånträda förhandlingen om kollektivavtal. Vår uppfattning är att vi ännu bara diskuterat kollektivavtalsfrågan brett och ytligt och att det finns betydligt mer att prata om inom ramarna för förhandling och det är en dialog vi gärna hade fortsatt ha med företaget”, skriver han.

Möjlighet att strejka

Vad som händer nu är oklart. Fackförbund har möjlighet att ta ut medlemmar i strejk för att få till ett kollektivavtal. Martin Wästfelt skriver att de ”behöver analysera vad det här oönskade läget innebär och fatta beslut om vägen framåt i syfte att säkerställa medarbetarnas villkor och intressen.”

Birgitta Nyström, professor i arbetsrätt vid Lunds universitet, sa i maj till Kollega att hon tror att Spotify till slut kommer att teckna kollektivavtal.

– Ja, jag tror faktiskt det. Grundat på deras sunda förnuft, när de ser vad de riskerar och vad de kan vinna. Men jag tror att det kommer att läggas ett varsel, sa hon.

Kollega söker Spotify för en kommentar. Till Breakit skriver en talesperson för företaget att de gjort bedömningen att ett kollektivavtal inte skulle ge något väsentligt mervärde för de anställda.

"Samtidigt som vi hyser stor respekt för kollektivavtal och den svenska modellen är våra anställningsvillkor och förmåner redan lika bra eller bättre än vad som föreskrivs i ett kollektivavtal och vår plan kvarstår att fortsätta erbjuda våra anställda förstklassiga löner och förmåner", skriver talespersonen.