Allt fler företag tvingar sina anställda att skriva på avtal som hindrar dem att ta nya jobb om de slutar. I en del fall kan avtalen vara befogade, enligt Unionens bedömning. Men många gånger har dessa så kallade konkurrensklausuler oskäliga villkor, till exempel när det gäller den ekonomiska kompensationen till arbetstagaren. Antalet ärenden där personer hamnat i jobbkarantän har fördubblats på några få år och förekommer i alla branscher. Det visar statistik som Kollega tagit fram.
Under 2014 sade Svenskt Näringsliv upp avtalet om konkurrensklausuler och PTK sade upp avtalet om arbetstagares uppfinningar. Under våren 2015 har parterna förhandlat om nya avtal och nu har parterna alltså nått en uppgörelse. Svenskt Näringslivs vice VD Christer Ågren och PTKs förhandlingschef Niklas Hjert är nöjda:
– Det är glädjande att moderna avtal i dessa båda viktiga frågor nu har kommit på plats. Särskilt viktigt har det varit att få ett nytt avtal om konkurrensklausuler som är anpassat till dagens näringsliv, säger de i ett gemensamt pressmeddelande.
– Vi utgår från att båda avtalen kommer att antas i alla branscher och få ett brett genomslag i den praktiska tillämpningen så att det blir klart för både företag och tjänstemän när och hur konkurrensklausuler kan användas.
Bestämmelserna om lojalitet och diskretion i kollektivavtalen om allmänna anställningsvillkor utgör ett tillräckligt skydd för företagshemligheter för vissa företag. I andra fall kan företag behöva lojalitet och tystnadsplikt av en arbetstagare även under viss tid efter anställningens upphörande genom en konkurrensklausul.
Avtalet om konkurrensklausuler i anställningsavtal ersätter ett tidigare avtal om konkurrensklausuler från 1969. Det nya avtalet är tydligare kopplat till företagshemlighetslagen och är tillämpligt på alla företag där det finns företagshemligheter. Det gamla avtalet var inriktat på företag inom industrin och fokuserade på tillverkningshemligheter, vilket gjorde det svårt att applicera inom tjänstesektorn.
– Det gamla avtalet har fungerat bra, i de sektorerna som omfattas av 1969 års avtal har vi sett att missbruket varit mindre. Det är framför allt i tjänstesektorn som det blommat upp och där kommer medlemmarna att få ett bättre skydd nu, säger Unionens chefsjurist Martin Wästfelt.
Syftet med det nya avtalet har varit att göra reglera tydligare och få arbetsgivarna att använda konkurrensklausuler mer restriktivt.
– Vi har inte nått hela vägen, men har tagit ett steg framåt. Det är bra att det är kollektivavtalade frågor och det är oerhört angeläget att kunna skydda dem som inte ska ha konkurrensklausuler, säger Martin Wästfelt.
Det andra avtalet där parterna nått en överenskommelse gäller uppfinningar. Äganderätten till uppfinningar ska tillfalla företaget enligt det nya avtalet. Anställda är samtidigt berättigade till skälig ersättning för uppfinningar. Frågan om sådan ersättning uppstår framför allt när en uppfinning tillkommit vid sidan av arbetstagarens normala arbetsuppgifter eller har ett högt värde.
– Det nya avtalet ger höjd ersättning och tydligare spelregler. Många av våra medlemmar som hamnat i uppfinnartvister upplever att reglerna är svåra och att processerna tar väldigt lång tid. Tidsfristen för att väcka talan om ersättning för en uppfinning är nu knuten till tidpunkten för patentansökan i stället för som tidigare till anmälan. Det finns också en rad förtydliganden om hur tvisterna ska hanteras, säger Martin Wästfelt.
Svenskt Näringsliv och PTK har också kommit överens om regler för en skiljenämnd som ska döma i tvister enligt båda avtalen. Avtalet innehåller regler för skiljenämndens sammansättning, förfarandet inför skiljenämnden samt regler om bevisning, skiljedomar och beslut samt kostnader för skiljeförfarandet.
Avtalen ska nu antas av respektive organisations medlemsförbund. Avtalen blir sedan gällande från och med den 1 december 2015.
