Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Allt fler företag tvingar sina anställda att skriva på avtal som hindrar dem att ta nya jobb om de slutar. I en del fall kan avtalen vara befogade, enligt Unionens bedömning. Men många gånger har dessa så kallade konkurrensklausuler oskäliga villkor, till exempel när det gäller den ekonomiska kompensationen till arbetstagaren. Antalet ärenden där personer hamnat i jobbkarantän har fördubblats på några få år och förekommer i alla branscher. Det visar statistik som Kollega tagit fram.
Under 2014 sade Svenskt Näringsliv upp avtalet om konkurrensklausuler och PTK sade upp avtalet om arbetstagares uppfinningar. Under våren 2015 har parterna förhandlat om nya avtal och nu har parterna alltså nått en uppgörelse. Svenskt Näringslivs vice VD Christer Ågren och PTKs förhandlingschef Niklas Hjert är nöjda:
– Det är glädjande att moderna avtal i dessa båda viktiga frågor nu har kommit på plats. Särskilt viktigt har det varit att få ett nytt avtal om konkurrensklausuler som är anpassat till dagens näringsliv, säger de i ett gemensamt pressmeddelande.
– Vi utgår från att båda avtalen kommer att antas i alla branscher och få ett brett genomslag i den praktiska tillämpningen så att det blir klart för både företag och tjänstemän när och hur konkurrensklausuler kan användas.
Bestämmelserna om lojalitet och diskretion i kollektivavtalen om allmänna anställningsvillkor utgör ett tillräckligt skydd för företagshemligheter för vissa företag. I andra fall kan företag behöva lojalitet och tystnadsplikt av en arbetstagare även under viss tid efter anställningens upphörande genom en konkurrensklausul.
Avtalet om konkurrensklausuler i anställningsavtal ersätter ett tidigare avtal om konkurrensklausuler från 1969. Det nya avtalet är tydligare kopplat till företagshemlighetslagen och är tillämpligt på alla företag där det finns företagshemligheter. Det gamla avtalet var inriktat på företag inom industrin och fokuserade på tillverkningshemligheter, vilket gjorde det svårt att applicera inom tjänstesektorn.
– Det gamla avtalet har fungerat bra, i de sektorerna som omfattas av 1969 års avtal har vi sett att missbruket varit mindre. Det är framför allt i tjänstesektorn som det blommat upp och där kommer medlemmarna att få ett bättre skydd nu, säger Unionens chefsjurist Martin Wästfelt.
Syftet med det nya avtalet har varit att göra reglera tydligare och få arbetsgivarna att använda konkurrensklausuler mer restriktivt.
– Vi har inte nått hela vägen, men har tagit ett steg framåt. Det är bra att det är kollektivavtalade frågor och det är oerhört angeläget att kunna skydda dem som inte ska ha konkurrensklausuler, säger Martin Wästfelt.
Det andra avtalet där parterna nått en överenskommelse gäller uppfinningar. Äganderätten till uppfinningar ska tillfalla företaget enligt det nya avtalet. Anställda är samtidigt berättigade till skälig ersättning för uppfinningar. Frågan om sådan ersättning uppstår framför allt när en uppfinning tillkommit vid sidan av arbetstagarens normala arbetsuppgifter eller har ett högt värde.
– Det nya avtalet ger höjd ersättning och tydligare spelregler. Många av våra medlemmar som hamnat i uppfinnartvister upplever att reglerna är svåra och att processerna tar väldigt lång tid. Tidsfristen för att väcka talan om ersättning för en uppfinning är nu knuten till tidpunkten för patentansökan i stället för som tidigare till anmälan. Det finns också en rad förtydliganden om hur tvisterna ska hanteras, säger Martin Wästfelt.
Svenskt Näringsliv och PTK har också kommit överens om regler för en skiljenämnd som ska döma i tvister enligt båda avtalen. Avtalet innehåller regler för skiljenämndens sammansättning, förfarandet inför skiljenämnden samt regler om bevisning, skiljedomar och beslut samt kostnader för skiljeförfarandet.
Avtalen ska nu antas av respektive organisations medlemsförbund. Avtalen blir sedan gällande från och med den 1 december 2015.
Förra veckan kom Unionen och Almega överens om ett nytt kollektivavtal för callcenterbranschen. Avtalet ger 5,5 procents löneökningar på två år och en dags arbetstidsförkortning per år. Deltidsanställda får övertidsersättning när de jobbar mer än sin ordinarie tid.
Arbetstidsförkortningen är värd 0,5 procent. Det betyder att lönerna hade kunnat höjas mer om Unionen hade avstått kravet på kortare arbetstid. När Kollega gjorde en rundringning bland Unionenklubbar tidigare under hösten tyckte facken på Transcom i Örebro och Eskilstuna att högre lön var viktigare än kortare arbetstid.
– Alla låginkomsttagare, i alla fall i den här branschen, hade hellre tagit 0,5 procent lönelyft än en extra ledig dag eftersom det leder till mer ekonomisk stabilitet, sa Björn Axelsson, klubbordförande i Eskilstuna.
Men enligt Max Wivhagen är kortare arbetstid en väldigt viktig fråga för Unionens medlemmar.
– Med tanke på att all tid räknas så arbetar våra medlemmar konstant under arbetsdagen, förutom på kollektivavtalade raster och pauser. Det finns ofta inget utrymme att ta det lite lugnt på jobbet som det finns på många andra avtalsområden.
Tidigare avtal gav storhelgsersättning för den som jobbade under pingsthelgen. Den ersättningen är nu borta.
– Annandag pingst är ingen röd dag längre så det är rimligt att storhelgsersättning vid arbete inte ska gälla då. Samtidigt kunde vi inte gå med på att sänka avtalets värde. Vi kom överens om en höjning av ersättningen för de kvarvarande storhelgerna. Höjningen blev tio kronor extra per timme, säger Max Wivhagen.
Arbetsgivare får också möjlighet att införa delade pass. Det innebär att en anställd först kan arbeta ett morgonpass, ha ett uppehåll på några timmar och sedan jobba ett kvällspass. Tidigare fanns en spärr som innebar att en anställd som längst kunde ha 90 minuters uppehåll mellan två pass.
– Årets uppgörelse ger möjligheten att ingå överenskommelse om längre uppehåll mellan passen för den som vill men ingen får tvingas till en sådan överenskommelse, säger Max Wivhagen.
Arbetsgivaren ska dessutom meddela klubben att sådan överenskommelse har ingåtts – och får inte villkora den fortsatta anställningen med att någon måste ingå en sådan överenskommelse. Arbetsgivaren kan inte heller villkora nyanställningar med krav på delade pass.
– Om arbetsgivaren ändå skulle göra det behöver individen bara kontakta sin lokala klubb eller Unionen regionalt om det inte finns klubb. Arbetsgivaren riskerar då att förlora möjligheten att ingå den typen av överenskommelse på arbetsplatsen, säger Max Wivhagen.
Individen kan dessutom säga upp sin överenskommelse med arbetsgivaren utan att anställningsavtalet eller sysselsättningsgraden påverkas.
I dag, den 27 oktober, är det två år sedan Tesla-strejken bröt ut.
Sedan dess har Unionen och flera andra fackförbund vidtagit en rad sympatiåtgärder för att få TM Sweden, som Teslas bolag i Sverige heter, att teckna kollektivavtal.
De senaste veckorna har ett tiotal sådana konfliktåtgärder tillkommit. En av stridsåtgärderna kommer från Unionen, som nu har blockader på sammanlagt sex olika företag (se faktaruta nedan).
Ett av företagen som befunnit sig i en blockad under ett års tid är J&B Maskinteknik.
Den 19 november i fjol stoppades arbetet med all service av utrustning i Teslas verkstäder, som fordonslyftar och däckmaskiner. Då hade det bara gått några månader sedan J&B Maskinteknik tecknat ett nytt serviceavtal med just Tesla.
– Vi står inte och faller med Tesla som kund, men det är klart att vi har förlorat mycket pengar på den här konflikten. Men det har inte lett till några besparingsåtgärder eller liknande, säger Zika Petrovic, ordförande i Unionenklubben på företaget.
Själv tror han inte att Teslas verksamhet har ”påverkats nämnvärt”.
– Det har kanske blivit lite bökigare för dem men jag vet att de har hittat sätt att kringgå det, som att anlita enmansfirmor för att serva och laga våra lyftar. När det gäller vår utrustning som är mer tekniskt avancerad är det lätt att flyga in en expert från Tyskland. Ska det hända något i den här frågan måste vi få med de europeiska facken.
Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, säger att han inte förvånas, och att motparten är ett bolag med starkt ideologiskt motstånd och väldiga ekonomiska resurser.
– Åtgärderna har ingen omedelbar effekt, som att verksamheten stoppas här och nu. Men de gör det besvärligare. TM Sweden tappar viss effektivitet och de bidrar till ökade kostnader. Det är sådant tryck som leder till att bolag kommer in i kollektivavtalssystemet.
Zika Petrovic, klubbordförande på J&B Maskinteknik, säger att reaktionerna på arbetsplatsen varit blandande.
– Alla tycker inte om Unionen. Men på det stora hela vill medlemmarna värna den svenska modellen som vi är anslutna till. Det är beklagligt att den här konflikten inte kunnat lösas på annat sätt.
Martin Wästfelt är medveten om att alla medlemmar inte är glada i sympatiåtgärder på den egna arbetsplatsen. Eller sympatiåtgärder överhuvudtaget på företag som har kollektivavtal.
– I grund och botten har vi ett starkt stöd för att stå upp för det här. Vi har goda exempel som Klarna, där vi har fått in stora företag som varit kraftiga motståndare i systemet. Det är ett enträget jobb, men förbaskat viktigt för att vår modell ska fungera.
– Alternativet är ju lagstiftning, då är det här mycket mer pragmatiskt för en väl fungerande arbetsmarknad.
Martin Wästfelt tror att TM Sweden kommer att teckna ett kollektivavtal.
– Det finns alltid ett pris för hur mycket det är värt om man vill bedriva verksamhet i Sverige. Och tumskruvarna dras åt, hårdare och hårdare.
En sympatiåtgärd är när ett fackförbund stöttar det fack som ”egentligen” strejkar, som i det här fallet för att IF Metall ska få till ett kollektivavtal med TM Sweden.
Det är en stridsåtgärd fack får ta till, även när det råder så kallad fredsplikt, trots att det redan finns kollektivavtal hos andra arbetsgivare.