Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Nya regler ska hindra oskäliga avtal
Konkurrensklausuler ska användas mer restriktivt och anställda ska få mer betalt för sina uppfinningar. Det är två nyheter i de avtal som PTK och Svenskt Näringsliv nu har enats om.
Allt fler företag tvingar sina anställda att skriva på avtal som hindrar dem att ta nya jobb om de slutar. I en del fall kan avtalen vara befogade, enligt Unionens bedömning. Men många gånger har dessa så kallade konkurrensklausuler oskäliga villkor, till exempel när det gäller den ekonomiska kompensationen till arbetstagaren. Antalet ärenden där personer hamnat i jobbkarantän har fördubblats på några få år och förekommer i alla branscher. Det visar statistik som Kollega tagit fram.
Under 2014 sade Svenskt Näringsliv upp avtalet om konkurrensklausuler och PTK sade upp avtalet om arbetstagares uppfinningar. Under våren 2015 har parterna förhandlat om nya avtal och nu har parterna alltså nått en uppgörelse. Svenskt Näringslivs vice VD Christer Ågren och PTKs förhandlingschef Niklas Hjert är nöjda:
– Det är glädjande att moderna avtal i dessa båda viktiga frågor nu har kommit på plats. Särskilt viktigt har det varit att få ett nytt avtal om konkurrensklausuler som är anpassat till dagens näringsliv, säger de i ett gemensamt pressmeddelande.
– Vi utgår från att båda avtalen kommer att antas i alla branscher och få ett brett genomslag i den praktiska tillämpningen så att det blir klart för både företag och tjänstemän när och hur konkurrensklausuler kan användas.
Bestämmelserna om lojalitet och diskretion i kollektivavtalen om allmänna anställningsvillkor utgör ett tillräckligt skydd för företagshemligheter för vissa företag. I andra fall kan företag behöva lojalitet och tystnadsplikt av en arbetstagare även under viss tid efter anställningens upphörande genom en konkurrensklausul.
Avtalet om konkurrensklausuler i anställningsavtal ersätter ett tidigare avtal om konkurrensklausuler från 1969. Det nya avtalet är tydligare kopplat till företagshemlighetslagen och är tillämpligt på alla företag där det finns företagshemligheter. Det gamla avtalet var inriktat på företag inom industrin och fokuserade på tillverkningshemligheter, vilket gjorde det svårt att applicera inom tjänstesektorn.
– Det gamla avtalet har fungerat bra, i de sektorerna som omfattas av 1969 års avtal har vi sett att missbruket varit mindre. Det är framför allt i tjänstesektorn som det blommat upp och där kommer medlemmarna att få ett bättre skydd nu, säger Unionens chefsjurist Martin Wästfelt.
Syftet med det nya avtalet har varit att göra reglera tydligare och få arbetsgivarna att använda konkurrensklausuler mer restriktivt.
– Vi har inte nått hela vägen, men har tagit ett steg framåt. Det är bra att det är kollektivavtalade frågor och det är oerhört angeläget att kunna skydda dem som inte ska ha konkurrensklausuler, säger Martin Wästfelt.
Det andra avtalet där parterna nått en överenskommelse gäller uppfinningar. Äganderätten till uppfinningar ska tillfalla företaget enligt det nya avtalet. Anställda är samtidigt berättigade till skälig ersättning för uppfinningar. Frågan om sådan ersättning uppstår framför allt när en uppfinning tillkommit vid sidan av arbetstagarens normala arbetsuppgifter eller har ett högt värde.
– Det nya avtalet ger höjd ersättning och tydligare spelregler. Många av våra medlemmar som hamnat i uppfinnartvister upplever att reglerna är svåra och att processerna tar väldigt lång tid. Tidsfristen för att väcka talan om ersättning för en uppfinning är nu knuten till tidpunkten för patentansökan i stället för som tidigare till anmälan. Det finns också en rad förtydliganden om hur tvisterna ska hanteras, säger Martin Wästfelt.
Svenskt Näringsliv och PTK har också kommit överens om regler för en skiljenämnd som ska döma i tvister enligt båda avtalen. Avtalet innehåller regler för skiljenämndens sammansättning, förfarandet inför skiljenämnden samt regler om bevisning, skiljedomar och beslut samt kostnader för skiljeförfarandet.
Avtalen ska nu antas av respektive organisations medlemsförbund. Avtalen blir sedan gällande från och med den 1 december 2015.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Unionen stämmer Folkuniversitetet i AD
Unionen stämmer Folkuniversitet efter att 18 medlemmar som jobbar som coacher och yrkesvägledare omfattats av Sveriges Lärares kollektivavtal för cirkelledare. Ett brott mot avtalet, menar Unionen, som vill att Arbetsdomstolen reder ut vad som gäller.
Folkuniversitetet har kollektivavtal med både fackförbunden Unionen och Sveriges Lärare. Sedan en längre tid tillbaka har 18 Unionenmedlemmar – i stället för att omfattas av sitt fackförbunds kollektivavtal – gått på lärarnas cirkelledaravtal.
– Vi menar att det är fel att arbetsgivaren har tillämpat Sveriges Lärares avtal och att det i stället är vårt kollektivavtal inom civilsamhället som ska tillämpas, säger Carl Siljehamre, en av två förbundsjurister på Unionen som driver målet i AD.
Vill inte kommentera
Enligt Siljehamre menar Folkuniversitet å sin sida att Cirkelledaravtalet visst kan tillämpas även på coacher och yrkesvägledare och att man inte gjort sig skyldig till kollektivavtalsbrott.
Unionen kräver att Folkuniversitetet både ska betala skadestånd på 100 000 kronor till förbundet för brott mot kollektivavtalet och skadestånd till de 18 medlemmarna på 40 000 kronor vardera. Medlemmarna har, enligt Unionen, inte förlorat någon lön, däremot har de bland annat gått miste om pensionsinbetalningar till deltidspension på 1,2 procent.
Kollega har sökt Folkuniversitetet för en kommentar som hänvisat vidare till sin arbetsgivarorganisation Fremia. Fremia vill i sin tur inte lämna någon kommentar med hänvisning till att de ännu inte kommit med svaromål i ärendet.
Gränsdragning
På arbetsplatser där det jobbar flera yrkesgrupper finns i vissa fall gränsdragningar mellan facken för att det ska bli tydligt vilket fackförbund en anställd kan vara medlem i och vilket kollektivavtal som ska gälla. En sådan gränsdragning finns till exempel mellan Unionen och IF Metall för tjänstemän respektive arbetare.
Mellan Unionen och Sveriges Lärare finns inget sådant på förhand bindande gränsdragningsavtal.
Folkuniversitetet
Folkuniversitetet är ett studieförbund som bedriver folkbildning och vuxenutbildning på ett 100-tal orter i Sverige och utomlands.
Spotify lämnar förhandlingar om kollektivavtal
Spotify avslutar förhandlingen om kollektivavtal med Unionen och två andra fackförbund. Det är oklart hur facken kommer att agera nu, men har möjlighet att ta ut medlemmarna i strejk.
I början av maj inleddes förhandlingarna om kollektivavtal på Spotify. På ena sidan av förhandlingsbordet satt fackförbunden Unionen, Akavia och Sveriges Ingenjörer och på andra sidan arbetsgivarna på Spotify. Parterna stod långt ifrån varandra: under våren hade både fackförbunden och arbetsgivaren kampanjat för sina ståndpunkter utanför Spotifys kontor i Stockholm.
Nu väljer Spotify att lämna förhandlingen, något som Breakit var först med att rapportera. Martin Wästfelt är Unionens förhandlingschef och skriver i ett mejl till Kollega att facken hade önskat fortsatt dialog.
”Det är beklagligt att arbetsgivarna på Spotify väljer att frånträda förhandlingen om kollektivavtal. Vår uppfattning är att vi ännu bara diskuterat kollektivavtalsfrågan brett och ytligt och att det finns betydligt mer att prata om inom ramarna för förhandling och det är en dialog vi gärna hade fortsatt ha med företaget”, skriver han.
Möjlighet att strejka
Vad som händer nu är oklart. Fackförbund har möjlighet att ta ut medlemmar i strejk för att få till ett kollektivavtal. Martin Wästfelt skriver att de ”behöver analysera vad det här oönskade läget innebär och fatta beslut om vägen framåt i syfte att säkerställa medarbetarnas villkor och intressen.”
Birgitta Nyström, professor i arbetsrätt vid Lunds universitet, sa i maj till Kollega att hon tror att Spotify till slut kommer att teckna kollektivavtal.
– Ja, jag tror faktiskt det. Grundat på deras sunda förnuft, när de ser vad de riskerar och vad de kan vinna. Men jag tror att det kommer att läggas ett varsel, sa hon.
Kollega söker Spotify för en kommentar. Till Breakit skriver en talesperson för företaget att de gjort bedömningen att ett kollektivavtal inte skulle ge något väsentligt mervärde för de anställda.
"Samtidigt som vi hyser stor respekt för kollektivavtal och den svenska modellen är våra anställningsvillkor och förmåner redan lika bra eller bättre än vad som föreskrivs i ett kollektivavtal och vår plan kvarstår att fortsätta erbjuda våra anställda förstklassiga löner och förmåner", skriver talespersonen.
Nu inleds förhandlingar på Spotify
I dag inleder Unionen och Spotify förhandlingarna om kollektivavtal. Parterna står långt ifrån varandra. Skulle de inte komma överens utesluter facket inte konfliktåtgärder.
För tre veckor sedan kunde Kollega berätta att representanter för Spotify delade ut flygblad utanför bolagets kontor i Stockholm. Budskapet från musikjätten var att ett kollektivavtal skulle försämra medarbetarnas anställningsvillkor.
Aktionen var ett svar på att Unionen, Akavia och Sveriges Ingenjörer en vecka tidigare stått utanför Spotifykontoren för att informera anställda om fördelarna med avtal. Detta samtidigt som de tre fackförbunden skickat in en begäran till företaget om att inleda förhandlingar om kollektivavtal.
Spotifys vd, Daniel Ek, skickade senare ut ett internt meddelade till personalen, som Svenska Dagbladet tog del av, där han konstaterade att fackens agerande inte byggde förtroende. ”Efter ett kort första samtal och försäkran om en god ton, valde de att kommunicera och ställa krav via media”, skrev vd:n.
Utesluter inte konflikt
I dag, måndag, inleds alltså de första förhandlingarna mellan parterna. Och det är uppenbart att de står långt ifrån varandra i frågan om kollektivavtalens förtjänster och brister. Båda sidor är förtegna inför de stundande förhandlingarna. På Kollegas frågor svarar Spotify att man av respekt för den pågående dialogen med fackföreningarna inte vill kommentera "utanför de officiella processerna". Unionens pressekreterare Johanna Green skriver i mejlsvar:
"Unionen ser fram emot konstruktiva förhandlingar med Spotify och vår förhoppning är att förhandlingarna leder till att vi kommer överens om ett avtal".
Källor till Kollega uppger att det sannolikt kommer krävas många förhandlingstillfällen för att få till ett avtal. Skulle Spotify säga blankt nej utesluter facken inte att ta till konfliktvapnet, det vill säga att ta ut medarbetare i strejk.
Arbetsrättsexpert: "Tror att Spotify ändrar sig"
Även om parterna står långt ifrån varandra när de sätter sig vid förhandlingsbordet måste de fullgöra sin förhandlingsskyldighet enligt medbestämmandelagen, mbl.
– Det finns ingen skyldighet eller tvång att sluta kollektivavtal. Men man måste lyssna på motpartens argument och förklara sin egen ståndpunkt, till exempel varför man inte vill teckna avtal, säger Birgitta Nyström, professor i arbetsrätt vid Lunds universitet.
Historiskt sett, när fackförbund krävt kollektivavtal och arbetsgivare satt sig på tvären, brukar det sluta med att arbetsgivarsidan får ge sig.
– Men det finns exempel på företag som istället valt att flytta eller lägga ner verksamheten. Men i det här fallet handlar det om arbetstagare som är oerhört attraktiva på arbetsmarknaden, de kanske också kan hota med att sluta och söka sig till en arbetsgivare med avtal, säger Birgitta Nyström.
Hur tror du att det går, kommer Spotify att teckna kollektivavtal till slut?
– Ja, jag tror faktiskt det. Grundat på deras sunda förnuft, när de ser vad de riskerar och vad de kan vinna. Men jag tror att det kommer att läggas ett varsel.
