Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Nya regler ska hindra oskäliga avtal

Konkurrensklausuler ska användas mer restriktivt och anställda ska få mer betalt för sina uppfinningar. Det är två nyheter i de avtal som PTK och Svenskt Näringsliv nu har enats om.
Ola Rennstam Publicerad
Man skriver på ett avtal.
Foto: Colourbox

Allt fler företag tvingar sina anställda att skriva på avtal som hindrar dem att ta nya jobb om de slutar. I en del fall kan avtalen vara befogade, enligt Unionens bedömning. Men många gånger har dessa så kallade konkurrensklausuler oskäliga villkor, till exempel när det gäller den ekonomiska kompensationen till arbetstagaren. Antalet ärenden där personer hamnat i jobbkarantän har fördubblats på några få år och förekommer i alla branscher. Det visar statistik som Kollega tagit fram.

Under 2014 sade Svenskt Näringsliv upp avtalet om konkurrensklausuler och PTK sade upp avtalet om arbetstagares uppfinningar. Under våren 2015 har parterna förhandlat om nya avtal och nu har parterna alltså nått en uppgörelse. Svenskt Näringslivs vice VD Christer Ågren och PTKs förhandlingschef Niklas Hjert är nöjda:

– Det är glädjande att moderna avtal i dessa båda viktiga frågor nu har kommit på plats. Särskilt viktigt har det varit att få ett nytt avtal om konkurrensklausuler som är anpassat till dagens näringsliv, säger de i ett gemensamt pressmeddelande.

– Vi utgår från att båda avtalen kommer att antas i alla branscher och få ett brett genomslag i den praktiska tillämpningen så att det blir klart för både företag och tjänstemän när och hur konkurrensklausuler kan användas.

Bestämmelserna om lojalitet och diskretion i kollektivavtalen om allmänna anställningsvillkor utgör ett tillräckligt skydd för företagshemligheter för vissa företag. I andra fall kan företag behöva lojalitet och tystnadsplikt av en arbetstagare även under viss tid efter anställningens upphörande genom en konkurrensklausul.

Avtalet om konkurrensklausuler i anställningsavtal ersätter ett tidigare avtal om konkurrensklausuler från 1969. Det nya avtalet är tydligare kopplat till företagshemlighetslagen och är tillämpligt på alla företag där det finns företagshemligheter. Det gamla avtalet var inriktat på företag inom industrin och fokuserade på tillverkningshemligheter, vilket gjorde det svårt att applicera inom tjänstesektorn.

– Det gamla avtalet har fungerat bra, i de sektorerna som omfattas av 1969 års avtal har vi sett att missbruket varit mindre. Det är framför allt i tjänstesektorn som det blommat upp och där kommer medlemmarna att få ett bättre skydd nu, säger Unionens chefsjurist Martin Wästfelt.

Syftet med det nya avtalet har varit att göra reglera tydligare och få arbetsgivarna att använda konkurrensklausuler mer restriktivt.
– Vi har inte nått hela vägen, men har tagit ett steg framåt. Det är bra att det är kollektivavtalade frågor och det är oerhört angeläget att kunna skydda dem som inte ska ha konkurrensklausuler, säger Martin Wästfelt.

Det andra avtalet där parterna nått en överenskommelse gäller uppfinningar. Äganderätten till uppfinningar ska tillfalla företaget enligt det nya avtalet. Anställda är samtidigt berättigade till skälig ersättning för uppfinningar. Frågan om sådan ersättning uppstår framför allt när en uppfinning tillkommit vid sidan av arbetstagarens normala arbetsuppgifter eller har ett högt värde.

– Det nya avtalet ger höjd ersättning och tydligare spelregler. Många av våra medlemmar som hamnat i uppfinnartvister upplever att reglerna är svåra och att processerna tar väldigt lång tid. Tidsfristen för att väcka talan om ersättning för en uppfinning är nu knuten till tidpunkten för patentansökan i stället för som tidigare till anmälan. Det finns också en rad förtydliganden om hur tvisterna ska hanteras, säger Martin Wästfelt.

Svenskt Näringsliv och PTK har också kommit överens om regler för en skiljenämnd som ska döma i tvister enligt båda avtalen. Avtalet innehåller regler för skiljenämndens sammansättning, förfarandet inför skiljenämnden samt regler om bevisning, skiljedomar och beslut samt kostnader för skiljeförfarandet.

Avtalen ska nu antas av respektive organisations medlemsförbund. Avtalen blir sedan gällande från och med den 1 december 2015.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtal

Fackens lönekrav: 3,9 procent nästa år

3,9 procents löneökning och kortare arbetstid. Det är fackens krav i nästa års avtalsrörelse. Arbetsgivarna anser att kraven är för hårda.
David Österberg, Ola Rennstam Publicerad 2 november 2026, kl 13:32
Ordförande för de fem facken inom industrin.
Facken inom industrin kräver 3,9 procents löneökning för sina medlemmar nästa år. På presskonferensen deltog Peter Hellberg (Unionen), Marie Nilsson (IF Metall), Ulrika Lindstrand (Sveriges Ingenjörer), Nataša Stojković (Livs) och Madelene Engman (GS-facket). Foto: Fredrik Sandberg/TT

Kraven i korthet

  • 3,9 procent i löneökning 2027.
  • Arbetstidsförkortning. En del av löneökningen används till att korta arbetstiden. Hur mycket arbetstiden ska kortas preciseras senare.
  • Fack och arbetsgivare ska tillsammans utreda hur kompetensutvecklingen på arbetsplatser kan förbättras.
  • Facken inom industrin består av Unionen, IF Metall, Sveriges Ingenjörer, GS och Livs.

I dag, måndag, presenterade fackförbunden inom industrin sina gemensamma krav inför nästa års avtalsrörelse. Lönenivån för industrin är viktig eftersom den är vägledande för hela arbetsmarknaden (se faktaruta).

Facken kräver 3,9 procent i löneökning nästa år och vill ha ett ettårigt avtal. Peter Hellberg är ordförande i Unionen och anser att 3,9 procent är det som svensk industri klarar.

– Hur vi sedan använder det utrymmet ska vi förhandla om. Det viktiga är att vi ligger i samma härad som förra avtalsrörelsen inför de kommande förhandlingarna, säger han.
 

Kräver kortare arbetstid

En del av löneökningen ska användas till att korta arbetstiden. Hur stor del och hur mycket arbetstiden ska kortas blir en förhandlingsfråga.

Arbetsgivarsidan menar att Sverige inte har råd att arbeta mindre och att det går ut över produktiviteten. Har de fel?

– Man kan ta ut de produktivitetsförbättringar som vi ser i svensk industri på två olika sätt, antingen kan man få mer betalt eller jobba mindre. Självklart kan man jobba färre timmar om man kan producera lika mycket. Så ja, jag upplever att det är en felaktig argumentation från arbetsgivarna, säger Peter Hellberg.

Unionens långsiktiga mål är minst 100 timmars arbetstidsförkortning. Hur många år ska det ta att nå dit?

– Det får vi se. Vi vill få reallöneökningar och det begränsar oss naturligtvis i hur mycket arbetstidsförkortning vi kan få ut per år. Vill vi ha reallöneökningar tar det längre tid.

Lägre löneökning 

Förra gången det var avtalsrörelse, 2025, blev lönenivån 6,4 procent på två år, med 3,4 procent första året och 3,0 procent i år. I Unionens avtal användes 0,5 procent av löneökningen till att korta arbetstiden med en dag per år.

Facken inom industrin uppger att det varit en lång process för att komma fram till avtalskraven och att det ligger många parametrar med i beräkningen.

– Förra gången hade vi en bild i november när vi krävde 4,2 procent och sedan såg det lite annorlunda ut i mars. Man måste komma ihåg att saker kan förändras över tid, säger Peter Hellberg.

Enligt facken inom industrin finns goda möjligheter att höja lönerna i Sverige. Industrin är stark och tillväxten ökar. I jämförelse med konkurrentländer har produktiviteten ökat mer här samtidigt som arbetskraftskostnaden ligger under genomsnittet i Västeuropa.

”Bekymmersamt hög siffra”

Arbetsgivarna anser att 3,9 procent är för högt.

Claes Arenander.

– Ett lönekrav på 3,9 procent måste bedömas mot företagens faktiska konkurrensläge. Om kostnaderna ökar snabbare än produktiviteten riskerar vi att göra Sverige mindre attraktivt för investeringar och därmed också för framtida jobb, säger Claes Arenander, förhandlingschef på IKEM - Innovations- och kemiindustrierna, i en kommentar.

Han får medhåll av Marcus Dahlsten, förhandlingschef på Teknikföretagen.

Marcus Dahlsten.

– Det är en bekymmersamt hög siffra som facken inom industrin presenterat i dag, säger han i ett pressmeddelande.

Arbetsgivarna är också motståndare till kortare arbetstid. De anser att vi bör arbeta mer, inte mindre. 

Avtalet löper ut 31 mars

Förhandlingarna mellan fackförbund och arbetsgivare ska vara klara senast den 31 mars nästa år. Därefter förhandlas övriga kollektivavtal med industrins kollektivavtal som riktmärke.

Vad är märket? Industrin sätter lönenivån för alla

  • Fack och arbetsgivare inom industrin kommer överens om hur stor löneökningen ska vara i alla branscher på svensk arbetsmarknad. Nivån brukar kallas ”märket”.
  • Första steget i att sätta märket är att facken inom industrin enas om vilken nivå de anser är rimlig. Därefter förhandlar de med arbetsgivarorganisationerna inom industrin.
  • Facken inom industrin är Unionen, Sveriges Ingenjörer, IF Metall, Livs och GS.
  • Anledningen till att industrin bestämmer lönenivån är att Sverige är ett exportberoende land. Fack och arbetsgivare tar hänsyn till företagens konkurrenskraft mot omvärlden när de bestämmer nivån.
  • Flera fackförbund inom LO, bland andra Kommunal, anser att de blir utan inflytande när några få är med och sätter ”märket”. Löneökningar i procent gör också att klyftorna mellan låg- och högavlönade växer.