Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Nya regler ska hindra oskäliga avtal

Konkurrensklausuler ska användas mer restriktivt och anställda ska få mer betalt för sina uppfinningar. Det är två nyheter i de avtal som PTK och Svenskt Näringsliv nu har enats om.
Ola Rennstam Publicerad
Man skriver på ett avtal.
Foto: Colourbox

Allt fler företag tvingar sina anställda att skriva på avtal som hindrar dem att ta nya jobb om de slutar. I en del fall kan avtalen vara befogade, enligt Unionens bedömning. Men många gånger har dessa så kallade konkurrensklausuler oskäliga villkor, till exempel när det gäller den ekonomiska kompensationen till arbetstagaren. Antalet ärenden där personer hamnat i jobbkarantän har fördubblats på några få år och förekommer i alla branscher. Det visar statistik som Kollega tagit fram.

Under 2014 sade Svenskt Näringsliv upp avtalet om konkurrensklausuler och PTK sade upp avtalet om arbetstagares uppfinningar. Under våren 2015 har parterna förhandlat om nya avtal och nu har parterna alltså nått en uppgörelse. Svenskt Näringslivs vice VD Christer Ågren och PTKs förhandlingschef Niklas Hjert är nöjda:

– Det är glädjande att moderna avtal i dessa båda viktiga frågor nu har kommit på plats. Särskilt viktigt har det varit att få ett nytt avtal om konkurrensklausuler som är anpassat till dagens näringsliv, säger de i ett gemensamt pressmeddelande.

– Vi utgår från att båda avtalen kommer att antas i alla branscher och få ett brett genomslag i den praktiska tillämpningen så att det blir klart för både företag och tjänstemän när och hur konkurrensklausuler kan användas.

Bestämmelserna om lojalitet och diskretion i kollektivavtalen om allmänna anställningsvillkor utgör ett tillräckligt skydd för företagshemligheter för vissa företag. I andra fall kan företag behöva lojalitet och tystnadsplikt av en arbetstagare även under viss tid efter anställningens upphörande genom en konkurrensklausul.

Avtalet om konkurrensklausuler i anställningsavtal ersätter ett tidigare avtal om konkurrensklausuler från 1969. Det nya avtalet är tydligare kopplat till företagshemlighetslagen och är tillämpligt på alla företag där det finns företagshemligheter. Det gamla avtalet var inriktat på företag inom industrin och fokuserade på tillverkningshemligheter, vilket gjorde det svårt att applicera inom tjänstesektorn.

– Det gamla avtalet har fungerat bra, i de sektorerna som omfattas av 1969 års avtal har vi sett att missbruket varit mindre. Det är framför allt i tjänstesektorn som det blommat upp och där kommer medlemmarna att få ett bättre skydd nu, säger Unionens chefsjurist Martin Wästfelt.

Syftet med det nya avtalet har varit att göra reglera tydligare och få arbetsgivarna att använda konkurrensklausuler mer restriktivt.
– Vi har inte nått hela vägen, men har tagit ett steg framåt. Det är bra att det är kollektivavtalade frågor och det är oerhört angeläget att kunna skydda dem som inte ska ha konkurrensklausuler, säger Martin Wästfelt.

Det andra avtalet där parterna nått en överenskommelse gäller uppfinningar. Äganderätten till uppfinningar ska tillfalla företaget enligt det nya avtalet. Anställda är samtidigt berättigade till skälig ersättning för uppfinningar. Frågan om sådan ersättning uppstår framför allt när en uppfinning tillkommit vid sidan av arbetstagarens normala arbetsuppgifter eller har ett högt värde.

– Det nya avtalet ger höjd ersättning och tydligare spelregler. Många av våra medlemmar som hamnat i uppfinnartvister upplever att reglerna är svåra och att processerna tar väldigt lång tid. Tidsfristen för att väcka talan om ersättning för en uppfinning är nu knuten till tidpunkten för patentansökan i stället för som tidigare till anmälan. Det finns också en rad förtydliganden om hur tvisterna ska hanteras, säger Martin Wästfelt.

Svenskt Näringsliv och PTK har också kommit överens om regler för en skiljenämnd som ska döma i tvister enligt båda avtalen. Avtalet innehåller regler för skiljenämndens sammansättning, förfarandet inför skiljenämnden samt regler om bevisning, skiljedomar och beslut samt kostnader för skiljeförfarandet.

Avtalen ska nu antas av respektive organisations medlemsförbund. Avtalen blir sedan gällande från och med den 1 december 2015.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtal

Hårt motstånd mot kortad arbetstid

I snart 30 år har Unionen jobbat för att sänka arbetstiden med två timmar i veckan. Nu är striden om arbetstiden hetare än någonsin.
David Österberg, Ola Rennstam Publicerad 10 mars 2025, kl 06:01
En klocka och fingrar på ett tangentbord
I årets avtalsrörelse är kortare arbetstid en av de frågor som Unionen prioriterar. Foto: TT/Shutterstock

År 1998 satte facken inom industrin upp ett långsiktigt mål: arbetstiden skulle kortas med 100 timmar per år. I dag, 27 år senare, finns ännu inget centralt kollektivavtal där arbetstiden är 100 timmar kortare per år. Kortast arbetstid – runt 65 timmar mindre per år – finns i avtalet med Teknikarbetsgivarna.

I årets avtalsrörelse är kortare arbetstid en av de frågor som Unionen prioriterar. Men motståndet från arbetsgivarna är massivt – och de delegationer Kollega har pratat med – tror att arbetstidsförkortning blir den stora stötestenen. Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, håller med.

Martin Wästfeldt

– Det finns ett jättehårt motstånd i den här frågan hos alla våra motparter. Det har det alltid funnits. När arbetstiden kortas finns mindre tillgänglig arbetstid för att bedriva produktion, att hålla i gång en verksamhet, att utföra tjänster. Likafullt har vi bestämt oss för att hålla i det här målet på 100 timmar.

I de fall vi har system för arbetstidsförkortning vill vi utöka dem, i de fall vi inte har system vill vi införa sådana.

Kan ni nå 100 timmars arbetstidsförkortning redan i årets avtalsrörelse?

– Den här typen av reformer kräver uthållighet. Att genomföra flexpension fullt ut tog tio år. Att korta arbetstiden med 65 timmar årligen gjorde vi mellan 1998 och 2007. Saker tar tid i kollektivavtalsförhandlingar.

Ska en del av det löneutrymmet på 4,2 procent användas till att korta arbetstiden?

– Ja, vår inställning är att vi betalar för kortare arbetstid. Men om det blir så som många tror, att kortare arbetstid leder till högre effektivitet och därmed högre produktivitet, då har vi ett större utrymme att förhandla om nästa gång.

Är risken hög för konflikt?

– Man kan aldrig bortse från att det kan bli konflikt, men vårt mål är att komma överens.

Hur ser du på arbetsgivarnas inställning att det är svårt att förhandla om kortare arbetstid samtidigt som det finns en diskussion om lagstiftad arbetstidsförkortning?

– Diskussionen om lagstiftning är inte ny. År 2001 fanns mycket mer långtgående lagstiftningsidéer än det finns nu. Då fanns en statlig utredning som jobbade med de här frågorna. Däremot är kanske diskussionen i samhället lite hetare nu.

Vilken blir den största stötestenen i den kommande avtalsrörelsen?

Anders Holger-Nilsson, ordförande branschdelegationen Handel & Visita: 
− Arbetstidsförkortningen, definitivt. Problemet är att vi inte är klara med avsättningarna till flexpension på våra områden. Ska vi lösa flexpensionen och arbetstidsförkortningen samtidigt finns risken att det kommer att påverka utrymmet för löneökningar – och då är det många medlemmar som kommer att bli irriterade. För det är lön som folk behöver i dag.

– Flexpension och arbetstidsförkortning är extremt tunga krav. Min känsla är att årets avtalsrörelse kommer bli tuffare än de jag varit med om tidigare och att det kommer att skramlas från båda håll. Arbetstidsförkortningen sitter nämligen hårdare inne hos våra motparter än flexpensionen.

– Historiskt har våra medlemmar alltid värdesatt lön mest, men nu när arbetstidsförkortning är på tapeten vill de också ha det. Vi jobbar som bekant mycket i dag och man behöver återhämtning.

 

stefan

Stefan Arvidsson, ordförande branschdelegationen Tjänster och Säkerhet (Almega):
– Det kommer att bli tuffa diskussioner om arbetstidsförkortningen. Om arbetsgivarna inom industrin är motståndare till idén så har vi det i vår delegation inte direkt lättare med Almega, där utbyggnaden av flexpensionen är kvar. Samtidigt vill ingen ha lagstiftning, att politikerna ska in och röja i arbetstiderna.

– Arbetstidsförkortning är en vettig fråga att driva. Många av våra medlemmar jobbar för mycket och många tycker att det är dags att göra något åt det. Vi har en yngre generation som ska jobba tills de är 70. Ska man orka tror jag att vi måste börja bygga ut arbetstidsförkortningen i varje avtalsrörelse – det kanske inte kommer att märkas i början, men kommer att få effekt till slut.

 

James Jolly, ordförande branschdelegationen Transport: 
− Arbetstidsförkortning blir den stora grejen. Det är bra att det är en ny hjärtefråga för Unionen och det är något som våra medlemmar efterfrågar. Många känner sig slitna av hård arbetsbestlastning och av att jobba i slimmade organisationer, man behöver tid för återhämtning.

− Jag uppfattar det som att arbetsgivarna generellt tycker att våra krav om arbetstidsförkortning är uppåt väggarna. Det är inget vi kommer att lösa på en avtalsrörelse utan något vi successivt får jobba för, precis som vi gjorde med flexpensionen.

– Allt i en avtalsrörelse är inte lön, utan vi vill som vanligt få till villkorsförbättringar i avtalen. Bland annat förbättrade villkor för obekväm arbetstid, som är vanligt bland annat i hamnar och på flygplatser – det kommer vi inte att släppa. Men arbetstidsförkortningen blir den nya långtidsfrågan som vi kommer att jobba hårt för.

*Vad är en branschdelegation?
Unionen har 14 branschdelegationer, som representerar medlemmarna när nya centrala kollektivavtal förhandlas. Varje delegation ansvarar för flera kollektivavtal. Ledamöterna är valda av Unionens medlemmar.
 

Avtalen som har kortare arbetstid

Industriarbetsgivarna.

I avtalen för gruvor, svetsmekanisk industri, stål, metall och byggnadsämne finns arbetstidsförkortning på fyra dagar per år.

Innovations- och kemiindustrierna i Sverige.

Fyra dagar per år.

Gröna arbetsgivare.

I avtalet för virkesmätning finns arbetstidsförkortning på drygt 65,2 timmar per år.

Sveriges Textil- och modeföretag samt Teknikarbetsgivarna.

Varje vecka avsätts 82 minuter till en tidbank. Den som jobbar tvåskift får 202 minuter per vecka.

Energiföretagen.

63 timmar kortare arbetstid per år.

Fremia Samhall.

58 timmar och 20 minuter kortare arbetstid per år.

Avtalsrörelsen i korthet och Unionens krav

  • Löneökning: 4,2 procent på ett år.
  • Arbetstidsförkortning: kortad arbetstid i alla avtal.
  • Semester: rätt till förskottssemester.
  • Övertid: kompensation för deltidsanställda.
  • 3, 4 miljoner anställda omfattas av årets avtalsrörelse.
  • 500 kollektivavtal ska förhandlas varav 80 är Unionens. 
  • Unionen är nyckelaktör som en av parterna i industriavtalet, som sätter nivån (märket) för alla avtal. 
  • Detta avtal löper ut den 31 mars.