Leyla fick en visstidsanställning som etableringslots på ett företag i Västsverige. Arbetsuppgifterna innebar att hjälpa nyanlända invandrare in i det svenska samhället, med allt från att söka arbete till kontakter med myndigheter. För varje deltagare fick företaget ett bidrag från staten. Eftersom Leyla fick jobbet via Arbetsförmedlingen som ett nystartsjobb fick bolaget även bidrag för att man anställt henne.
Leyla trivdes med jobbet. Eftersom hennes visstidsanställning skulle upphöra under sommaren började hon planera för att söka arbete på andra lotsföretag, men också för att starta det i egen regi. Det skulle dock visa sig lättare sagt än gjort. När Leyla anställdes hade hon tvingats skriva under en konkurrensklausul som innebar att hon under ett års tid efter att anställningen avslutats inte fick ägna sig åt ”konkurrerande verksamhet”.
Om hon bröt mot avtalet väntade höga vitesbelopp. Till skillnad mot praxis skulle hon inte heller få någon ersättning under karantänstiden. Trots att det var arbetsgivaren som valde att avsluta anställningen fick hon alltså varken fortsätta att jobba som etableringslots eller någon ersättning.
– Jag lade ner planerna på att starta eget, jag vågade inte med tanke på avtalet. Jag vågade inte heller söka jobb på andra lotsföretag. Jag var rädd för konsekvenserna och ville inte få problem, säger hon.
Leylas avtal är ett av många skräckexempel och är, enligt Unionen, så oskäligt att det sannolikt inte skulle ha hållit vid en rättslig prövning.
– Tolv månader i karantän står inte i proportion till företagets skyddsbehov, dessutom skulle Leyla inte kompenseras ekonomiskt under tiden hon är bunden av klausulen, säger Anna Tengstam, ombudsman på Unionen, som har haft hand om Leylas fall.
– En etableringslots har normalt inte arbetsuppgifter som bör omfattas av konkurrensklausuler. Dessutom handlar det om en tidsbegränsad anställning som arbetsgivaren valde att inte förlänga, Leyla ville ju vara kvar.
Arbetsgivarens skrämseltaktik har fått stora konsekvenser för Leyla. Hon är arbetslös men har haft korta vikariat i andra branscher sedan hon slutade som etableringslots. I sommar, när de tolv månaderna har löpt ut, kommer hon att våga söka arbete som lots.
Höjd lön. Det är den viktigaste frågan för anställda i callcenterbranschen – där många tjänar mindre än 24 000 kronor. Inställningen till arbetstidsförkortning är splittrad, enligt Kollegas koll med förtroendevalda.
Snart löper kollektivavtal för callcenterbranschen ut. Medlemmarna kräver högre lön och kortare arbetstid. Colourbox
Den 31 oktober ska ett nytt kollektivavtal vara på plats för callcenterbranschen. Och just nu pågår intensiva förhandlingar mellan Unionen och Almega Tjänsteföretagen. Precis som tidigare avtalsförhandlingar är frågan om arbetstidsförkortning den största stötestenen.
Emanuel Turesson. Foto: Privat.
Den rundringning som Kollega gjort bland förtroendevalda visar dock att höjda löner är den viktigaste frågan för branschens medlemmar och något man hoppas att Unionen prioriterar i förhandlingarna.
– Både en höjning av lägsta lönen samt en större pott för att kunna fördela, sedan är förändringen av reglerna kring lägstalönen månadsvis den främsta frågan för många av våra medlemmar, sägerEmanuel Turesson, ordförande för Unionenklubben på Transcom i Örebro.
Han får medhåll av Fanny Andersdotter, förtroendevald på Releasy.
– Lönerna är en väldigt het fråga hos oss. I klubben får vi mejl varje år från medlemmar med frågor om hur vi arbetar för att höja lönerna. De flesta har lägstalönen eftersom nyanställda automatiskt hamnar på lägstalönen.
Vill slopa 24-årslönerna
Björn Axelsson. Foto: Privat.
En annan fråga som de förtroendevalda är eniga kring är att slopa är de så kallade24-årslönerna, det vill säga att medarbetare som är yngre än 24 år har en lägre lägstalön.
– Frågan om att införa en lönetrappa istället för att ha konceptet med 24-årslön är något jag personligen tagit upp eftersom 24-årslön missgynnar många av våra yngre medlemmar, säger Björn Axelsson, ordförande för Unionenklubben på Transcom i Eskilstuna.
Enligt Fanny Andersdotter har man försökt slopa 24-årsgränsen redan i förra avtalsförhandlingen.
– Många var jätteglada åt att den kunde försvinna. Även Almega tyckte att det var en bra idé, men de ville inte ha lägstalönen för 24-åringar som lägstalön för alla, så därför fick den vara kvar.
”Hellre högre lön än kortare arbetstid”
Ett av Unionens tyngsta krav i årets avtalsrörelse är som sagt arbetstidsförkortning, vilket man också lyckats få in alla de tecknade avtalen. Genom at avstå 0,5 procent i löneutrymme har Unionenmedlemmarna fått en extra dag ledigt per år. När det gäller arbetstidsförkortning skiljer sig synen mellan de olika företagen. På Transcom vill medlemmarna hellre se högre lön än kortare arbetstid.
– Alla låginkomsttagare, i alla fall i den här branschen, hade hellre tagit 0,5 procent lönelyft än en extra ledig dag eftersom det leder till mer ekonomisk stabilitet, säger Björn Axelsson.
Han menar att arbetstidsförkortning skrämmer en del medlemmar eftersom det ger mindre pengar i plånboken.
– I vår bransch styrs inkomsten mycket av försäljning och OB, så en arbetstidsförkortning kan upplevas negativt för branschen. Jag har dock uppfattningen att majoriteten skulle känna att arbetstidsförkortning hade varit bra för deras välmående.
Emanuel Turesson är inne på samma linje. – Arbetstidsförkortning är en viktig fråga på längre sikt men då många av våra medlemmar är yngre så är den handlar den viktigaste frågan om en höjning av lägstalönen. Arbetstidsförkortning är inte alls prioriterad av en majoritet av våra medlemmar. Övertid vid deltid är viktigare.
Jobbar storhelger och klämdagar
På Releasy välkomnas frågan om arbetstidsförkortning av många medlemmar, de förtroendevalda har fått en hel del frågor kring vad det skulle innebära.
– När vi har svarat på det så har det blivit positivt mottaget och det ligger nästan lika högt prioriterad som lönefrågan.
Så om 0,5 procent av löneökningen skulle användas till att korta arbetstiden skulle det vara okej med medlemmarna?
– Ja, det har det inte varit mycket snack om. Jättemånga har frågat efter kortare arbetstid. En del har kommit till oss från industrin och där har de kortare arbetstid. Vi har inget av det. Vi jobbar på klämdagar och har ofta öppet på storhelger också.
Stark strejkvilja bland medlemmarna
Fanny Andersdotter. Foto: Marco Glijnis.
När det gäller strejkviljan intygar samtliga förtroendevalda att den stark.
– Medlemmarna är helt på för att fajtas för ett kollektivavtal. Vi var på gränsen till strejk under förra förhandlingen. Många frågade om vi skulle gå ut i strejk när datumet för kollektivavtalet hade passerats. Det är bra att ha taggade medlemmar som verkligen vill se en förbättring, säger Fanny Andersdotter.
Det gäller även medlemmarna på Trancoms olika kontor, enligt Emanuel Turesson. – Kollektivavtal väldigt viktigt för våra medlemmar och om det skulle behöva komma till den punkten står vi väl förberedda. Alla vill undvika en strejk. Men med risk för att utmana ödet, den är stark, säger han.
Kollega har sökt representanter i delegationen för callcenterbranschen men de har avböjt att kommentera avtalsförhandlinagrna.
Unionens viktigaste avtalskrav:
Löneökningar med 3,0% för 2025 och 2,5% för 2026.
Höjning av avtalets lägsta löner.
Avsättning till arbetstidsförkortning.
Övertidsersättning för deltidsanställda som utför arbete utanför sitt ordinarie arbetstidsmått. ¨
Källa: Unionen
Tjänar drygt 20 000 kronor
I det avtal som löper ut sista oktober finns två lägstalöner.
Den som har fyllt 20 år tjänar som lägst 20 483 kronor.
Den som har fyllt 24 år tjänar som lägst 23 746 kronor.
Många arbetsgivare i callcenterbranschen använder avtalens lägsta tillåtna löner som tak. Det innebär att en nyanställd tjänsteman går in på lägstalönen, oavsett ålder och tidigare erfarenhet.
