Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
”Konsekvenserna gjorde mig rädd”
Jobbkarantän i ett år, utan någon ersättning – och trots att det var arbetsgivaren som avslutade Leylas visstidsanställning. I dag är hon arbetslös.
Leyla fick en visstidsanställning som etableringslots på ett företag i Västsverige. Arbetsuppgifterna innebar att hjälpa nyanlända invandrare in i det svenska samhället, med allt från att söka arbete till kontakter med myndigheter. För varje deltagare fick företaget ett bidrag från staten. Eftersom Leyla fick jobbet via Arbetsförmedlingen som ett nystartsjobb fick bolaget även bidrag för att man anställt henne.
Leyla trivdes med jobbet. Eftersom hennes visstidsanställning skulle upphöra under sommaren började hon planera för att söka arbete på andra lotsföretag, men också för att starta det i egen regi.
Det skulle dock visa sig lättare sagt än gjort. När Leyla anställdes hade hon tvingats skriva under en konkurrensklausul som innebar att hon under ett års tid efter att anställningen avslutats inte fick ägna sig åt ”konkurrerande verksamhet”.
Om hon bröt mot avtalet väntade höga vitesbelopp. Till skillnad mot praxis skulle hon inte heller få någon ersättning under karantänstiden. Trots att det var arbetsgivaren som valde att avsluta anställningen fick hon alltså varken fortsätta att jobba som etableringslots eller någon ersättning.
– Jag lade ner planerna på att starta eget, jag vågade inte med tanke på avtalet. Jag vågade inte heller söka jobb på andra lotsföretag. Jag var rädd för konsekvenserna och ville inte få problem, säger hon.
Leylas avtal är ett av många skräckexempel och är, enligt Unionen, så oskäligt att det sannolikt inte skulle ha hållit vid en rättslig prövning.
– Tolv månader i karantän står inte i proportion till företagets skyddsbehov, dessutom skulle Leyla inte kompenseras ekonomiskt under tiden hon är bunden av klausulen, säger Anna Tengstam, ombudsman på Unionen, som har haft hand om Leylas fall.
– En etableringslots har normalt inte arbetsuppgifter som bör omfattas av konkurrensklausuler. Dessutom handlar det om en tidsbegränsad anställning som arbetsgivaren valde att inte förlänga, Leyla ville ju vara kvar.
Arbetsgivarens skrämseltaktik har fått stora konsekvenser för Leyla. Hon är arbetslös men har haft korta vikariat i andra branscher sedan hon slutade som etableringslots. I sommar, när de tolv månaderna har löpt ut, kommer hon att våga söka arbete som lots.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Unionen stämmer Folkuniversitetet i AD
Unionen stämmer Folkuniversitet efter att 18 medlemmar som jobbar som coacher och yrkesvägledare omfattats av Sveriges Lärares kollektivavtal för cirkelledare. Ett brott mot avtalet, menar Unionen, som vill att Arbetsdomstolen reder ut vad som gäller.
Folkuniversitetet har kollektivavtal med både fackförbunden Unionen och Sveriges Lärare. Sedan en längre tid tillbaka har 18 Unionenmedlemmar – i stället för att omfattas av sitt fackförbunds kollektivavtal – gått på lärarnas cirkelledaravtal.
– Vi menar att det är fel att arbetsgivaren har tillämpat Sveriges Lärares avtal och att det i stället är vårt kollektivavtal inom civilsamhället som ska tillämpas, säger Carl Siljehamre, en av två förbundsjurister på Unionen som driver målet i AD.
Vill inte kommentera
Enligt Siljehamre menar Folkuniversitet å sin sida att Cirkelledaravtalet visst kan tillämpas även på coacher och yrkesvägledare och att man inte gjort sig skyldig till kollektivavtalsbrott.
Unionen kräver att Folkuniversitetet både ska betala skadestånd på 100 000 kronor till förbundet för brott mot kollektivavtalet och skadestånd till de 18 medlemmarna på 40 000 kronor vardera. Medlemmarna har, enligt Unionen, inte förlorat någon lön, däremot har de bland annat gått miste om pensionsinbetalningar till deltidspension på 1,2 procent.
Kollega har sökt Folkuniversitetet för en kommentar som hänvisat vidare till sin arbetsgivarorganisation Fremia. Fremia vill i sin tur inte lämna någon kommentar med hänvisning till att de ännu inte kommit med svaromål i ärendet.
Gränsdragning
På arbetsplatser där det jobbar flera yrkesgrupper finns i vissa fall gränsdragningar mellan facken för att det ska bli tydligt vilket fackförbund en anställd kan vara medlem i och vilket kollektivavtal som ska gälla. En sådan gränsdragning finns till exempel mellan Unionen och IF Metall för tjänstemän respektive arbetare.
Mellan Unionen och Sveriges Lärare finns inget sådant på förhand bindande gränsdragningsavtal.
Folkuniversitetet
Folkuniversitetet är ett studieförbund som bedriver folkbildning och vuxenutbildning på ett 100-tal orter i Sverige och utomlands.
Spotify lämnar förhandlingar om kollektivavtal
Spotify avslutar förhandlingen om kollektivavtal med Unionen och två andra fackförbund. Det är oklart hur facken kommer att agera nu, men har möjlighet att ta ut medlemmarna i strejk.
I början av maj inleddes förhandlingarna om kollektivavtal på Spotify. På ena sidan av förhandlingsbordet satt fackförbunden Unionen, Akavia och Sveriges Ingenjörer och på andra sidan arbetsgivarna på Spotify. Parterna stod långt ifrån varandra: under våren hade både fackförbunden och arbetsgivaren kampanjat för sina ståndpunkter utanför Spotifys kontor i Stockholm.
Nu väljer Spotify att lämna förhandlingen, något som Breakit var först med att rapportera. Martin Wästfelt är Unionens förhandlingschef och skriver i ett mejl till Kollega att facken hade önskat fortsatt dialog.
”Det är beklagligt att arbetsgivarna på Spotify väljer att frånträda förhandlingen om kollektivavtal. Vår uppfattning är att vi ännu bara diskuterat kollektivavtalsfrågan brett och ytligt och att det finns betydligt mer att prata om inom ramarna för förhandling och det är en dialog vi gärna hade fortsatt ha med företaget”, skriver han.
Möjlighet att strejka
Vad som händer nu är oklart. Fackförbund har möjlighet att ta ut medlemmar i strejk för att få till ett kollektivavtal. Martin Wästfelt skriver att de ”behöver analysera vad det här oönskade läget innebär och fatta beslut om vägen framåt i syfte att säkerställa medarbetarnas villkor och intressen.”
Birgitta Nyström, professor i arbetsrätt vid Lunds universitet, sa i maj till Kollega att hon tror att Spotify till slut kommer att teckna kollektivavtal.
– Ja, jag tror faktiskt det. Grundat på deras sunda förnuft, när de ser vad de riskerar och vad de kan vinna. Men jag tror att det kommer att läggas ett varsel, sa hon.
Kollega söker Spotify för en kommentar. Till Breakit skriver en talesperson för företaget att de gjort bedömningen att ett kollektivavtal inte skulle ge något väsentligt mervärde för de anställda.
"Samtidigt som vi hyser stor respekt för kollektivavtal och den svenska modellen är våra anställningsvillkor och förmåner redan lika bra eller bättre än vad som föreskrivs i ett kollektivavtal och vår plan kvarstår att fortsätta erbjuda våra anställda förstklassiga löner och förmåner", skriver talespersonen.
