Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Fem myter om kollektivavtal

Myter, missuppfattningar eller rena rama smutskastningen? Trots att facket ihärdigt sjunger kollektivavtalets lov är inte alla lika säkra på dess överlägsenhet. De allra flesta har mycket att vinna på kollektivavtal. Men det finns också de som har mycket att vinna på att upprätthålla osäkerheten om kollektivavtalets fördelar.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox
Colourbox

Ute på företagen stöter man ofta på olika påståenden om kollektivavtalet. Här reder Unionens ombudsman Gunilla Krieg ut några av dem:

MYT NUMMER 1:


Kollektivavtalet är bara värdefullt för låginkomsttagare.

– Ju högre inkomst man har desto mer tjänar man på kollektivavtalet. TCO har räknat ut att värdet av kollektivavtalet för en vanlig tjänsteman är 80 000 kronor per år, men det är naturligtvis rejält olika från fall till fall. Har du en månadslön över 50 000 kronor kan du tjäna 100 000 om året bara i pensionsinbetalningar.

– För den som drabbas av en olycka kan kollektivavtalet ge en halv miljon på ett enda år genom försäkring och sjukpension.  Blir du sjuk har du sjukförsäkring som täcker upp. I en statlig utredning konstaterades att hälften av alla med sjukersättning inte får något utöver det allmänna eftersom de inte omfattades av kollektivavtal när de insjuknade.

– De allra flesta tecknar hemförsäkring, men det hjälper varken mot sjukdom eller arbetslöshet och ändå är risken att huset brinner ner betydligt mindre än att du drabbas av sjukdom eller arbetslöshet.

MYT NUMMER 2:


Kollektivavtalet hindrar arbetsgivare från att betala ut högre löner.

– Det är en myt som jag tror många chefer sprider. Lönesättningen är individuell och man kan visst ge högre löneökning än de procent som parterna avtalat om.

– Däremot är det faktiskt sant att flera globala företag har fryst lönerna för anställda världen över, i flera år – utom i Sverige, just tack vare att vi här har kollektivavtal.

MYT NUMMER 3:


Kollektivavtalet innebär intrång i valfrihet och integritet.

– Det finns de som hävdar att det är integritetskränkande att behöva anpassa sig till kollektivavtalen men utan dem kan man verkligen bli utsatt för ingrepp i den egna integriteten. Tecknar du eller din arbetsgivare en privat sjukförsäkring blir du nagelfaren av försäkringsbolaget med mycket intima frågor. Dessutom måste du ge fullmakt till försäkringsbolaget att läsa dina sjukjournaler, vars enda syfte med detta är att vända din sjukdomshistorik emot dig för att slippa betala om du blir sjuk.

– Det är en skandal att försäkringsbolag kan få tillgång till sjukjournaler. Den som är funktionshindrad eller kroniskt sjuk får dessutom ingen sjukförsäkring alls.  Med kollektivavtal får du sjukförsäkring även om du har en kronisk sjukdom eller funktionshinder bara du är arbetsför.

MYT NUMMER 4:


Kollektivavtalet hindrar arbetsgivare från att betala in pension till alla anställda.

– Enligt avtalen behöver arbetsgivare betala in pension för anställda mellan 25 och 65 år, men det går jättebra att betala in pension även för dem som är yngre eller äldre. Det finns heller inget hinder mot att betala in mer än vad avtalet säger.

MYT NUMMER 5:


Vi har ett bättre pensionssystem än ITP.

– Det kan faktiskt finnas enstaka företag som betalar in mer i pension - men du kan inte veta om du faktiskt får ut mer i pension förrän du har börjat ta ut den. Särskilt inte om du är kvinna eftersom det i de individuella tjänstepensionerna inte finns något hinder mot könsdiskriminering. Om du är kvinna förväntas du leva längre och då kan ditt pensionskapital divideras med din förväntade livslängd.

– Privata försäkringsmäklare sprider gärna myten om att det är bättre att själv välja pensionslösning och tar extra betalt från  kundens pensionskapital för rätten att själv välja fonder. Sen tar de extra betalt en gång till för att kunden ska slippa välja fonder, som många tycker är tråkigt och tidskrävande. Den dyraste och vanligaste modellen kallas fond-i-fondlösning.

– Dessa privata företag med vinstintresse har kommit på en genial affärsidé som gett försäkringsmäklarna många miljoner från våra medlemmars tjänstepension. De motiverar extraavgifter med att de har så hög avkastning.  Men historien och forskningen visar att man inte vinner något på att jaga höga avkastningar, det är låga avgifter som ger mest i längden och facket har förhandlat fram de lägsta avgifterna. (Nyhet i DN, 26/8-14)

– Alecta har räknat ut att vid en avgift på två procent ryker en tredjedel av hela ditt pensionskapital. Betalar du tre procent försvinner hälften. Om du hade fått en räkning på hela summan när du gick i pension skulle det bli en chock.

– Även om de flesta jagar tiondels procent när det gäller låneräntor, tänker de inte så mycket på pensionsavgifterna, men tjänstepensionskapitalet för en vanlig tjänsteman blir ofta mer än två miljoner. De som har individuell tjänstepension kan tjäna mer på att sänka sina avgifter på pensionskapitalet än på att sänka sin bolåneränta. Unionen har föreslagit att alla otydliga och dolda avgifter ska ersättas med jämförpriser på pensionssparande.

– Det är nästintill omöjligt för en enskild anställd att få lika bra villkor som om det funnits kollektivavtal. Cirka hälften av de företag som inte har kollektivavtal saknar dessutom helt tjänstepension.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtal

Fackens lönekrav: 3,9 procent nästa år

3,9 procents löneökning och kortare arbetstid. Det är fackens krav i nästa års avtalsrörelse. Arbetsgivarna anser att kraven är för hårda.
David Österberg, Ola Rennstam Publicerad 2 november 2026, kl 13:32
Ordförande för de fem facken inom industrin.
Facken inom industrin kräver 3,9 procents löneökning för sina medlemmar nästa år. På presskonferensen deltog Peter Hellberg (Unionen), Marie Nilsson (IF Metall), Ulrika Lindstrand (Sveriges Ingenjörer), Nataša Stojković (Livs) och Madelene Engman (GS-facket). Foto: Fredrik Sandberg/TT

Kraven i korthet

  • 3,9 procent i löneökning 2027.
  • Arbetstidsförkortning. En del av löneökningen används till att korta arbetstiden. Hur mycket arbetstiden ska kortas preciseras senare.
  • Fack och arbetsgivare ska tillsammans utreda hur kompetensutvecklingen på arbetsplatser kan förbättras.
  • Facken inom industrin består av Unionen, IF Metall, Sveriges Ingenjörer, GS och Livs.

I dag, måndag, presenterade fackförbunden inom industrin sina gemensamma krav inför nästa års avtalsrörelse. Lönenivån för industrin är viktig eftersom den är vägledande för hela arbetsmarknaden (se faktaruta).

Facken kräver 3,9 procent i löneökning nästa år och vill ha ett ettårigt avtal. Peter Hellberg är ordförande i Unionen och anser att 3,9 procent är det som svensk industri klarar.

– Hur vi sedan använder det utrymmet ska vi förhandla om. Det viktiga är att vi ligger i samma härad som förra avtalsrörelsen inför de kommande förhandlingarna, säger han.
 

Kräver kortare arbetstid

En del av löneökningen ska användas till att korta arbetstiden. Hur stor del och hur mycket arbetstiden ska kortas blir en förhandlingsfråga.

Arbetsgivarsidan menar att Sverige inte har råd att arbeta mindre och att det går ut över produktiviteten. Har de fel?

– Man kan ta ut de produktivitetsförbättringar som vi ser i svensk industri på två olika sätt, antingen kan man få mer betalt eller jobba mindre. Självklart kan man jobba färre timmar om man kan producera lika mycket. Så ja, jag upplever att det är en felaktig argumentation från arbetsgivarna, säger Peter Hellberg.

Unionens långsiktiga mål är minst 100 timmars arbetstidsförkortning. Hur många år ska det ta att nå dit?

– Det får vi se. Vi vill få reallöneökningar och det begränsar oss naturligtvis i hur mycket arbetstidsförkortning vi kan få ut per år. Vill vi ha reallöneökningar tar det längre tid.

Lägre löneökning 

Förra gången det var avtalsrörelse, 2025, blev lönenivån 6,4 procent på två år, med 3,4 procent första året och 3,0 procent i år. I Unionens avtal användes 0,5 procent av löneökningen till att korta arbetstiden med en dag per år.

Facken inom industrin uppger att det varit en lång process för att komma fram till avtalskraven och att det ligger många parametrar med i beräkningen.

– Förra gången hade vi en bild i november när vi krävde 4,2 procent och sedan såg det lite annorlunda ut i mars. Man måste komma ihåg att saker kan förändras över tid, säger Peter Hellberg.

Enligt facken inom industrin finns goda möjligheter att höja lönerna i Sverige. Industrin är stark och tillväxten ökar. I jämförelse med konkurrentländer har produktiviteten ökat mer här samtidigt som arbetskraftskostnaden ligger under genomsnittet i Västeuropa.

”Bekymmersamt hög siffra”

Arbetsgivarna anser att 3,9 procent är för högt.

Claes Arenander.

– Ett lönekrav på 3,9 procent måste bedömas mot företagens faktiska konkurrensläge. Om kostnaderna ökar snabbare än produktiviteten riskerar vi att göra Sverige mindre attraktivt för investeringar och därmed också för framtida jobb, säger Claes Arenander, förhandlingschef på IKEM - Innovations- och kemiindustrierna, i en kommentar.

Han får medhåll av Marcus Dahlsten, förhandlingschef på Teknikföretagen.

Marcus Dahlsten.

– Det är en bekymmersamt hög siffra som facken inom industrin presenterat i dag, säger han i ett pressmeddelande.

Arbetsgivarna är också motståndare till kortare arbetstid. De anser att vi bör arbeta mer, inte mindre. 

Avtalet löper ut 31 mars

Förhandlingarna mellan fackförbund och arbetsgivare ska vara klara senast den 31 mars nästa år. Därefter förhandlas övriga kollektivavtal med industrins kollektivavtal som riktmärke.

Vad är märket? Industrin sätter lönenivån för alla

  • Fack och arbetsgivare inom industrin kommer överens om hur stor löneökningen ska vara i alla branscher på svensk arbetsmarknad. Nivån brukar kallas ”märket”.
  • Första steget i att sätta märket är att facken inom industrin enas om vilken nivå de anser är rimlig. Därefter förhandlar de med arbetsgivarorganisationerna inom industrin.
  • Facken inom industrin är Unionen, Sveriges Ingenjörer, IF Metall, Livs och GS.
  • Anledningen till att industrin bestämmer lönenivån är att Sverige är ett exportberoende land. Fack och arbetsgivare tar hänsyn till företagens konkurrenskraft mot omvärlden när de bestämmer nivån.
  • Flera fackförbund inom LO, bland andra Kommunal, anser att de blir utan inflytande när några få är med och sätter ”märket”. Löneökningar i procent gör också att klyftorna mellan låg- och högavlönade växer.
Avtal

Avtalsrörelsen 2027: Fortsatt strid om lön och kortare arbetstid

Unionen kräver högre lön och kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Det senare ska dock betalas med en del av löneökningen. Mattias Westerholm, IT-konsult, vill ha balans mellan högre lön och kortare arbetstid.
– Jag skulle föredra mer ledighet och inte jobba 40-timmarsveckor, säger han.
Unionen ska kräva högre löner och kortare arbetstid i nästa års avtalsrörelse. Kollega frågade folk på stan vad de helst vill ha. Elias Qalandari, Sarah Lindmark och Elias Ekelöw, är överens om att fritiden är viktig. Foto: Lina Björk, Ola Rennstam

Artikeln i korthet

  • Nästa år ska Unionen omförhandla nästan 80 kollektivavtal. Bland kraven finns höjda reallöner och kortare arbetstid.
  • I förra avtalsrörelsen fick Unionen igenom en dags arbetstidsförkortning per år, till en kostnad av 0,5 procent i löneutrymme. Nu vill förbundet korta arbetstiden ytterligare.
  • Arbetsgivarna motsätter sig generellt kortare arbetstid och anser samtidigt att utrymmet för löneökningar är begränsat på grund av hård global konkurrens. 

Nästa år ska Unionen omförhandla nästan 80 kollektivavtal. Det är känt vad förbundet ska prioritera i förhandlingarna: föräldravänliga villkor, bättre förutsättningar för förtroendevalda, facklig insyn i lönestrukturen, höjda reallöner och kortare arbetstid.

För Mattias Westerholm, IT-konsult på Vivicta AB i Kalmar, är det viktigt med en balans mellan högre lön och kortare arbetstid.

Mattias Westerholm

– Jag skulle föredra mer ledighet och inte jobba 40-timmarsveckor för att få mer tid till vänner, familj och andra värden som jag brinner för. Men om frågan var om jag är beredd att sänka min lön under inflationstakten skulle jag säga nej.

Medlemmarna avstod en halv procents löneökning

Exakt hur stort lönepåslag Unionen tänker kräva är inte fastställt, men förbundet har tidigare sagt att det rör sig om ungefär samma löneökningstakt som i år, alltså runt 3 procent.

I förra avtalsrörelsen lyckades Unionen få till en arbetstidsförkortning med en dag per år. I utbyte avstod förbundet 0,5 procents löneökningar. I nästa års förhandlingar vill Unionen sänka arbetstiden ytterligare.

Sarah Lindmark studerar kommunikationsprogrammet på Södertörns högskola, men jobbar också som säljare på Akademibokhandeln och ljudproducent på Södertörns Högskola. Som student värderar hon pengar högre än fritid, men tror att det kommer ändra sig med tiden. 

Sarah Lindmark

– I mitt framtida yrkesliv tror jag att jag skulle värdera min fritid högst. Om man utgår från att heltid är 40 timmar per vecka så är det många timmar man dedikerar till jobbet. För att hålla ett helt arbetsliv tror jag att man ska värdera sin fritid för att orka hålla i längden, säger hon.

Kortare arbetstid minskar utrymmet för löneökningar

Unionens utgångspunkt är att arbetstidsförkortning inte är gratis. Exakt hur mycket den får kosta blir en förhandlingsfråga.

Elias Qalandari, administratör på Norrtulls SK i Stockholm, kan tänka sig att avstå en del pengar för att få mer fritid.

Elias Qalandari

– Det är viktigt att känna att man har möjlighet till ett vanligt liv och att jobbet inte blir hela ens liv. För mig och – om jag ska killgissa lite – för min generation är det viktigare med kortare arbetstid än en hög lön. Men för egen del tycker att jag jobbar lagom mycket, säger han.

Därför säger arbetsgivarna nej till kortare arbetstid

Arbetsgivarna är generellt starka motståndare till sänkt arbetstid. Efter förra avtalsrörelsen höll arbetsgivarorganisationen Almega webbinarier om arbetstiden. Där informerade de sina medlemmar om att de hade möjlighet att dra in redan beslutade arbetstidsförkortningar. 

Arbetsgivarnas motstånd kvarstår. De anser dessutom att utrymmet för att höja lönerna är litet – och pekar på att den globala konkurrensen är hård, inte minst från Kina. Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, tycker inte att det argumentet håller.

– Konkurrenskraften är avgörande för svenska företag, men svenska företag behöver konkurrera med kompetens, produktivitet och hållbara villkor, inte genom lägre löneökningar och längre arbetstid, säger Martin Wästfelt.

”Det finns ingenting som kan ersätta tid” 

Elias Ekelöw, som studerar data och systemvetenskap vid Stockholms universitet, tycker inte att det finns något som kan ersätta tid.

Elias Ekelöw

– Jag är student så jag behöver både mer ledig tid och mer pengar. Men måste jag välja så väljer jag mer fritid för att göra saker som jag tycker om och ger mig mening. Pengar är viktigt men i slutändan finns det ingenting som kan ersätta tid. När jag skaffar familj kanske jag tänker annorlunda, eftersom jag då får fler att försörja, säger han.

Unionens krav inför avtalsrörelsen 2027: Kortare arbetstid och föräldravänliga villkor

Inför nästa års avtalsrörelse har Unionen frågat 21 000 medlemmar vad de anser att förbundet ska prioritera i förhandlingarna. Svaren ger riktningen för avtalsrörelsen 2027. Unionen kräver:

  • Ett löneutrymme som ger reallöneutveckling över tid. Avtalens lägstalöner ska höjas i samma takt.  
  • Att fackliga representanter ska få insyn i lönestrukturen och inflytande över lönesättningen vid nyanställningar och befordringar.  
  • Ytterligare avsättningar till arbetstidsförkortning.  
  • Att fackligt förtroendevalda får bättre förutsättningar att genomföra sina uppdrag.
  • Ökad jämställdhet genom mer föräldravänliga villkor.
Avtal

7 saker du behöver veta om avtalsrörelsen

I april nästa år får du antagligen din nya lön – och kanske kortare arbetstid. Men vägen mot ditt nya kollektivavtal har redan börjat. Så här går avtalsrörelsen till.
David Österberg Publicerad 21 oktober 2026, kl 06:00
Anställd sätter upp lapp om strejk
De flesta nya kollektivavtal ska vara klara senast den 31 mars 2027 och börjar gälla den 1 april. Avtal med andra slutdatum blir klara senare. Om fack och arbetsgivare inte kan komma överens i förhandlingarna har facken olika konfliktåtgärder att ta till, exempelvis strejk. Det är bara tillåtet att strejka när ett kollektivavtal har löpt ut. Fredrik Sandberg/TT

Nästa år ska 81 procent av arbetsmarknadens kollektivavtal omförhandlas. De flesta löper ut den 31 mars, men några gäller längre än så. Unionen har 79 avtal i nästa års avtalsrörelse, enligt Medlingsinstitutet.

1. 21 000 medlemmar tillfrågas

Under sommaren och hösten 2026 frågar Unionen 21 000 medlemmar och förtroendevalda vad de tycker att förbundet ska prioritera i förhandlingarna med arbetsgivarna. Därefter fattar branschdelegationerna beslut om vilka krav som ska drivas.

2. Facken framför sina avtalskrav 

I november presenterar de fem facken inom industrin (Unionen, IF Metall, Sveriges Ingenjörer, GS och Livsmedelsarbetarförbundet) sina krav. Kraven innefattar bland annat lönenivå.

3. Arbetsgivarnas motkrav

I december presenterar arbetsgivarna inom industrin sina motkrav.

4. Förhandlingar om nytt löneavtal

I januari 2027 sätter sig parterna inom industrin vid förhandlingsborden. När de är överens om lönenivån har de satt det så kallade märket. Det blir normen för löneökningarna för alla löntagare. Att industrin sätter normen beror på att Sverige är ett exportberoende land. Löneökningstakten måste därför ta hänsyn till företagens konkurrenskraft mot omvärlden.

5. Deadline för nytt avtal

Senast den 31 mars ska fack och arbetsgivare inom industrin ha kommit överens om nya kollektivavtal.

6. Industrins avtal förebild 

Övriga kollektivavtal förhandlas med industrins kollektivavtal som riktmärke.

7. När kan det bli strejk?

Så länge ett kollektivavtal gäller råder fredsplikt och då får facket normalt inte strejka. Om parterna inte kommer överens och avtalet löper ut kan facket strejka eller ta till andra stridsåtgärder för att sätta press på arbetsgivarna.