Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
"Ett styrkebesked för den svenska modellen"
I tisdags lade arbetsmarknadens parter fram ett förslag om förändrad strejkrätt. Förslaget, som sannolikt även blir regeringens, får dock kritik från vissa håll.
Det uttryckliga syftet med förslaget har varit att lösa den långvariga konflikten i Göteborgs hamn. Arbetsgivaren har kollektivavtal med LO-förbundet Transport. Men det största facket i hamnen är Hamnarbetarförbundet, som inte är med i LO eller någon annan centralorganisation. Hamnarbetarförbundet har inget kollektivavtal med arbetsgivaren och därför inte heller någon fredsplikt, det vill säga så länge det finns ett giltigt kollektivavtal går man inte ut strejk, och har flera gånger tagit till stridsåtgärder.
Nu har arbetsmarknadens parter – de fackliga centralorganisationerna och Svenskt Näringsliv – lagt fram ett förslag. Det innebär att det inte längre ska vara tillåtet att vidta stridsåtgärder som inte syftar till att uppnå kollektivavtal. Däremot ska förslaget inte påverka rätten att vidta sympatiåtgärder, det vill säga att stötta en konflikt som ett annat fack är inblandat i.
Parternas förslag har kommit till under viss press från regeringen. Tidigare har regeringen nämligen tillsatt en utredning för att se över lagstiftningen. Dess presentation sköts fram till den 20 juni, enligt uppgift för att parterna skulle hinna klart med sitt. Nu är det troligt att det blir parternas förslag som kommer ligga bakom en lagändring. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson konstaterade att hon ser förslaget ”som ett styrkebesked för den svenska modellen”, och tror inte att det påverkar den grundläggande balansen på svensk arbetsmarknad.
Mats Glavå, docent i arbetsrätt på Göteborgs universitet ser potentiella problem med parternas förslag:
– Förslaget löser konflikten i Göteborgs hamn i och med att man avväpnar en majoritetsorganisation som saknar kollektivavtal. Men förslaget skapar samtidigt incitament för arbetsgivare att vända sig till halvskumma organisationer som är beredda att sänka villkor och löner mer än övriga förbund. Nästa gång är det kanske ett TCO- eller LO-förbund som är majoritetsorganisationen utan vapen.
– Man ska inte överdriva problemen, men vi lever i en marknadsekonomi och ändrar man lagen ändras också beteendet hos arbetsgivarna.
– Ett nystartat företag skulle kunna sluta kollektivavtal med mindre nogräknade organisationer med sämre villkor, så kallad avtalsshopping. Eftersom det första avtalet på arbetsplatsen ska tillämpas blir ett andra kollektivavtal inte mycket värt i praktiken. Effekten blir fredsplikt men utan möjlighet att kräva bättre villkor för medlemmarna, säger Mats Glavå.
Journalistförbundet är det enda TCO-förbund som inte ställer sig bakom parternas förslag om förändringar i strejkrätten. Förbundet menar att förslaget behöver utredas mer noggrant:
– Vi förstår bevekelsegrunden med förslaget men det har varit omöjligt att förankra demokratiskt och det är svårt att överblicka alla konsekvenser, till exempel vad som händer när gränsdragningen mellan förbund är oklar. Det finns viss kreativitet hos arbetsgivarna också och vi känner oss inte helt trygga förrän man täppt till alla eventuella kryphål, säger Johan Lif, förhandlingschef på Journalistförbundet.
Unionens chefsjurist Martin Wästfelt har deltagit i arbetet med att ta fram parternas förslag.
Stridsåtgärder blir olagliga om de inte syftar till att åstadkomma ett nytt kollektivavtal med fredsplikt. Men det gäller väl enbart om arbetsgivaren redan har ett kollektivavtal med ett annat fack?
– Ja. Och det ska vara ett avtal för arbetet i fråga. Om det exempelvis finns ett arbetaravtal men inte ett tjänstemannaavtal är man inte inne i situationen.
Kan det inte vara svårt att avgöra syftet?
– Ja, det är ett subjektivt moment. Därför finns krav på att facket ska tydliggöra vad som ska regleras och att man inte får hitta på nya krav efterhand. Det ska handla om en meningsfull förhandling, man ska inte kunna konflikta utan att vilja ikläda sig kollektivavtal. Dessutom får det nya avtalet inte rucka styrkan i det avtal som redan finns, säger Martin Wästfelt.
Är det vad som skett i Göteborgs hamn?
– Ja, det tror jag att man kan säga. Det kan man se i medlarnas rapport. Det har varit otydligt vad som yrkas och man har hela tiden kommit med nya krav.
Om de här reglerna funnits – är det givet att Hamnarbetarförbundets stridsåtgärder hade varit olagliga?
– Ja, det är arbetsgruppens bedömning.
Ett nytt avtal får ju inte tränga undan ett redan gällande avtal. Innebär inte ert förslag att ni öppnat för att arbetsgivare kan välja det billigaste avtalet, så kallad avtalsshopping?
– Nej, det blir egentligen ingen skillnad gentemot i dag. Det är möjligt att göra redan nu, men det förekommer i praktiken inte. I dag finns dock en viss rättslig osäkerhet, det vi gör här är att skapa stadga och förtydliga den rättspraxis som redan finns.
– Jag har svårt att se hur arbetsgivarna skulle kunna manövrera utifrån det här. Det här förslaget är så precist som det kan bli. Det bevarar arbetsfreden samtidigt som det inte ger lagstiftaren möjlighet att klampa in på parternas område.
Kan regeländringarna få betydelse i andra sammanhang än Göteborgs hamn?
– Ja, det finns andra organisationer som syndikalisterna som jobbar på samma sätt. På tjänstemannasidan kommer man i allmänhet överens om vilka som träffar avtal. Men det skulle kunna uppstå situationer när etablerade fack vill in på nya områden eller när utbrytare bildar egna fack.
Varför fruktade ni regeringens egen utredning?
– Jag har ju inte sett den ännu. Men några saker har ju läckt från den. Om det exempelvis finns två fack på ett område så skulle arbetsgivaren kunna komma överens med det fack som har avtal om att släppa in det andra facket. Det skulle rubba den ordning vi har i dag.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Unionen stämmer Folkuniversitetet i AD
Unionen stämmer Folkuniversitet efter att 18 medlemmar som jobbar som coacher och yrkesvägledare omfattats av Sveriges Lärares kollektivavtal för cirkelledare. Ett brott mot avtalet, menar Unionen, som vill att Arbetsdomstolen reder ut vad som gäller.
Folkuniversitetet har kollektivavtal med både fackförbunden Unionen och Sveriges Lärare. Sedan en längre tid tillbaka har 18 Unionenmedlemmar – i stället för att omfattas av sitt fackförbunds kollektivavtal – gått på lärarnas cirkelledaravtal.
– Vi menar att det är fel att arbetsgivaren har tillämpat Sveriges Lärares avtal och att det i stället är vårt kollektivavtal inom civilsamhället som ska tillämpas, säger Carl Siljehamre, en av två förbundsjurister på Unionen som driver målet i AD.
Vill inte kommentera
Enligt Siljehamre menar Folkuniversitet å sin sida att Cirkelledaravtalet visst kan tillämpas även på coacher och yrkesvägledare och att man inte gjort sig skyldig till kollektivavtalsbrott.
Unionen kräver att Folkuniversitetet både ska betala skadestånd på 100 000 kronor till förbundet för brott mot kollektivavtalet och skadestånd till de 18 medlemmarna på 40 000 kronor vardera. Medlemmarna har, enligt Unionen, inte förlorat någon lön, däremot har de bland annat gått miste om pensionsinbetalningar till deltidspension på 1,2 procent.
Kollega har sökt Folkuniversitetet för en kommentar som hänvisat vidare till sin arbetsgivarorganisation Fremia. Fremia vill i sin tur inte lämna någon kommentar med hänvisning till att de ännu inte kommit med svaromål i ärendet.
Gränsdragning
På arbetsplatser där det jobbar flera yrkesgrupper finns i vissa fall gränsdragningar mellan facken för att det ska bli tydligt vilket fackförbund en anställd kan vara medlem i och vilket kollektivavtal som ska gälla. En sådan gränsdragning finns till exempel mellan Unionen och IF Metall för tjänstemän respektive arbetare.
Mellan Unionen och Sveriges Lärare finns inget sådant på förhand bindande gränsdragningsavtal.
Folkuniversitetet
Folkuniversitetet är ett studieförbund som bedriver folkbildning och vuxenutbildning på ett 100-tal orter i Sverige och utomlands.
Spotify lämnar förhandlingar om kollektivavtal
Spotify avslutar förhandlingen om kollektivavtal med Unionen och två andra fackförbund. Det är oklart hur facken kommer att agera nu, men har möjlighet att ta ut medlemmarna i strejk.
I början av maj inleddes förhandlingarna om kollektivavtal på Spotify. På ena sidan av förhandlingsbordet satt fackförbunden Unionen, Akavia och Sveriges Ingenjörer och på andra sidan arbetsgivarna på Spotify. Parterna stod långt ifrån varandra: under våren hade både fackförbunden och arbetsgivaren kampanjat för sina ståndpunkter utanför Spotifys kontor i Stockholm.
Nu väljer Spotify att lämna förhandlingen, något som Breakit var först med att rapportera. Martin Wästfelt är Unionens förhandlingschef och skriver i ett mejl till Kollega att facken hade önskat fortsatt dialog.
”Det är beklagligt att arbetsgivarna på Spotify väljer att frånträda förhandlingen om kollektivavtal. Vår uppfattning är att vi ännu bara diskuterat kollektivavtalsfrågan brett och ytligt och att det finns betydligt mer att prata om inom ramarna för förhandling och det är en dialog vi gärna hade fortsatt ha med företaget”, skriver han.
Möjlighet att strejka
Vad som händer nu är oklart. Fackförbund har möjlighet att ta ut medlemmar i strejk för att få till ett kollektivavtal. Martin Wästfelt skriver att de ”behöver analysera vad det här oönskade läget innebär och fatta beslut om vägen framåt i syfte att säkerställa medarbetarnas villkor och intressen.”
Birgitta Nyström, professor i arbetsrätt vid Lunds universitet, sa i maj till Kollega att hon tror att Spotify till slut kommer att teckna kollektivavtal.
– Ja, jag tror faktiskt det. Grundat på deras sunda förnuft, när de ser vad de riskerar och vad de kan vinna. Men jag tror att det kommer att läggas ett varsel, sa hon.
Kollega söker Spotify för en kommentar. Till Breakit skriver en talesperson för företaget att de gjort bedömningen att ett kollektivavtal inte skulle ge något väsentligt mervärde för de anställda.
"Samtidigt som vi hyser stor respekt för kollektivavtal och den svenska modellen är våra anställningsvillkor och förmåner redan lika bra eller bättre än vad som föreskrivs i ett kollektivavtal och vår plan kvarstår att fortsätta erbjuda våra anställda förstklassiga löner och förmåner", skriver talespersonen.
Nu inleds förhandlingar på Spotify
I dag inleder Unionen och Spotify förhandlingarna om kollektivavtal. Parterna står långt ifrån varandra. Skulle de inte komma överens utesluter facket inte konfliktåtgärder.
För tre veckor sedan kunde Kollega berätta att representanter för Spotify delade ut flygblad utanför bolagets kontor i Stockholm. Budskapet från musikjätten var att ett kollektivavtal skulle försämra medarbetarnas anställningsvillkor.
Aktionen var ett svar på att Unionen, Akavia och Sveriges Ingenjörer en vecka tidigare stått utanför Spotifykontoren för att informera anställda om fördelarna med avtal. Detta samtidigt som de tre fackförbunden skickat in en begäran till företaget om att inleda förhandlingar om kollektivavtal.
Spotifys vd, Daniel Ek, skickade senare ut ett internt meddelade till personalen, som Svenska Dagbladet tog del av, där han konstaterade att fackens agerande inte byggde förtroende. ”Efter ett kort första samtal och försäkran om en god ton, valde de att kommunicera och ställa krav via media”, skrev vd:n.
Utesluter inte konflikt
I dag, måndag, inleds alltså de första förhandlingarna mellan parterna. Och det är uppenbart att de står långt ifrån varandra i frågan om kollektivavtalens förtjänster och brister. Båda sidor är förtegna inför de stundande förhandlingarna. På Kollegas frågor svarar Spotify att man av respekt för den pågående dialogen med fackföreningarna inte vill kommentera "utanför de officiella processerna". Unionens pressekreterare Johanna Green skriver i mejlsvar:
"Unionen ser fram emot konstruktiva förhandlingar med Spotify och vår förhoppning är att förhandlingarna leder till att vi kommer överens om ett avtal".
Källor till Kollega uppger att det sannolikt kommer krävas många förhandlingstillfällen för att få till ett avtal. Skulle Spotify säga blankt nej utesluter facken inte att ta till konfliktvapnet, det vill säga att ta ut medarbetare i strejk.
Arbetsrättsexpert: "Tror att Spotify ändrar sig"
Även om parterna står långt ifrån varandra när de sätter sig vid förhandlingsbordet måste de fullgöra sin förhandlingsskyldighet enligt medbestämmandelagen, mbl.
– Det finns ingen skyldighet eller tvång att sluta kollektivavtal. Men man måste lyssna på motpartens argument och förklara sin egen ståndpunkt, till exempel varför man inte vill teckna avtal, säger Birgitta Nyström, professor i arbetsrätt vid Lunds universitet.
Historiskt sett, när fackförbund krävt kollektivavtal och arbetsgivare satt sig på tvären, brukar det sluta med att arbetsgivarsidan får ge sig.
– Men det finns exempel på företag som istället valt att flytta eller lägga ner verksamheten. Men i det här fallet handlar det om arbetstagare som är oerhört attraktiva på arbetsmarknaden, de kanske också kan hota med att sluta och söka sig till en arbetsgivare med avtal, säger Birgitta Nyström.
Hur tror du att det går, kommer Spotify att teckna kollektivavtal till slut?
– Ja, jag tror faktiskt det. Grundat på deras sunda förnuft, när de ser vad de riskerar och vad de kan vinna. Men jag tror att det kommer att läggas ett varsel.
