Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Dansk modell kan mildra kritik mot Industriavtalet

Industriavtalet leder till orättvisa löner, menar kritiker. Men missgynnandet skulle kunna motverkas med en dansk modell där löneökningarna anges i kronor i stället för i procent. Det konstaterar Cecilia Hermansson, forskare vid KTH, som utrett Industriavtalets betydelse.
Anita Täpp Publicerad
Paul Kleiven/NTB scanpix/TT
Paul Kleiven/NTB scanpix/TT

Sedan tjugo år tillbaka sätter Industriavtalet det så kallade märket, en procentsiffra, för löneökningarna för hela arbetsmarknaden. En av de fördelar som inte minst arbetsgivarna och facken brukar framhålla med modellen är att den har minskat konflikterna på arbetsmarknaden.

Så långt instämmer också Cecilia Hermansson, ekonomie doktor och forskare vid KTH. Lika säker är hon dock inte när det gäller att avtalet också ska ha bidragit till höga reallöner och en hög sysselsättning, eftersom andra reformer som genomfördes under 1990-talet kan ha spelat stor roll när det gäller det.

I en rapport där hon på, uppdrag av Svenskt Näringsliv, utrett Industriavtalets betydelse sammanfattar Cecilia Hermansson också den kritik som förts fram mot modellen på senare tid. Avtalet anses orättvist genom att det procenttal som sätts på löneökningarna missgynnar dem som arbetar inom kvinnodominerade och lågavlönade branscher, som då får mindre kronor i lönepåslag än redan högre avlönade grupper. Ett sätt att motverka den kritiken skulle kunna vara att man gjorde som i Danmark, där kollektivavtalen i stället anger löneökningarna i kronor.

– Det kan i alla fall vara något som borde diskuteras, säger Cecilia Hermansson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtal

Unionen stämmer Folkuniversitetet i AD

Unionen stämmer Folkuniversitet efter att 18 medlemmar som jobbar som coacher och yrkesvägledare omfattats av Sveriges Lärares kollektivavtal för cirkelledare. Ett brott mot avtalet, menar Unionen, som vill att Arbetsdomstolen reder ut vad som gäller.
Linnea Andersson Publicerad 31 augusti 2023, kl 11:33
Skylt med texten Folkuniversitetet.
Unionen stämmer Folkuniversitet för vad man menar är ett avtalsbrott. Foto: Linnea Andersson.

Folkuniversitetet har kollektivavtal med både fackförbunden Unionen och Sveriges Lärare. Sedan en längre tid tillbaka har 18 Unionenmedlemmar – i stället för att omfattas av sitt fackförbunds kollektivavtal – gått på lärarnas cirkelledaravtal.

– Vi menar att det är fel att arbetsgivaren har tillämpat Sveriges Lärares avtal och att det i stället är vårt kollektivavtal inom civilsamhället som ska tillämpas, säger Carl Siljehamre, en av två förbundsjurister på Unionen som driver målet i AD.

Vill inte kommentera

Enligt Siljehamre menar Folkuniversitet å sin sida att Cirkelledaravtalet visst kan tillämpas även på coacher och yrkesvägledare och att man inte gjort sig skyldig till kollektivavtalsbrott.

Unionen kräver att Folkuniversitetet både ska betala skadestånd på 100 000 kronor till förbundet för brott mot kollektivavtalet och skadestånd till de 18 medlemmarna på 40 000 kronor vardera. Medlemmarna har, enligt Unionen, inte förlorat någon lön, däremot har de bland annat gått miste om pensionsinbetalningar till deltidspension på 1,2 procent.

Kollega har sökt Folkuniversitetet för en kommentar som hänvisat vidare till sin arbetsgivarorganisation Fremia. Fremia vill i sin tur inte lämna någon kommentar med hänvisning till att de ännu inte kommit med svaromål i ärendet.

Gränsdragning

På arbetsplatser där det jobbar flera yrkesgrupper finns i vissa fall gränsdragningar mellan facken för att det ska bli tydligt vilket fackförbund en anställd kan vara medlem i och vilket kollektivavtal som ska gälla. En sådan gränsdragning finns till exempel mellan Unionen och IF Metall för tjänstemän respektive arbetare.

Mellan Unionen och Sveriges Lärare finns inget sådant på förhand bindande gränsdragningsavtal.

Folkuniversitetet

Folkuniversitetet är ett studieförbund som bedriver folkbildning och vuxenutbildning på ett 100-tal orter i Sverige och utomlands.