Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Under hösten har Ryanair skrivit ett ”letter of intent” med fackförbund i flera europeiska länder. Det innebär att man erkänner facken som part att förhandla om kollektivavtal med. I Belgien har det också lett till ett sådant avtal.
Nu har även ett ”letter of intent” skrivits med Unionen. Men eftersom det inte är vanligt i Sverige ledde det till långa diskussioner mellan förbundet och flygbolaget.
– Det behövs ju inte i Sverige. Men det är vanligt på Irland och i Storbritannien. Därför såg vi till sist inte heller något problem med att skriva på avtalet i och med att det ändå betyder att man respekterar våra förtroendevalda och att vi är en facklig motpart, säger Lise Iderström.
Ett krav som förbundet ställde under förhandlingarna var att både överenskommelsen liksom ett eventuellt framtida kollektivavtal ska omfattas av svensk lagstiftning, vilket flygbolaget också slutligen gick med på.
Förhandlingar om ett kollektivavtal är nu i princip redan i gång.
– Vi ska snart ha nästa träff. Men jag vill poängtera att det är långt till ett kollektivavtal. Det är nu det riktiga arbetet börjar, där många knutar ska lösas för att vi ska få ett avtal enligt svensk standard, säger Lisa Iderström.
Vilka kommer de stora stötestenarna att vara?
– Det kan jag inte gå in på. Men man kan ju ändå konstatera att vi kommer från två väldigt olika världar. Dels den irländska och svenska, dels både vad gäller företag och facket. Och vi har identifierat några saker som vi tror kommer att kräva en hel del förhandlingar. Så vi får se hur det går.
– Får vi till ett kollektivavtal så kommer det att vara enligt svensk standard, annars är det inte aktuellt för oss. Det skulle innebära väsentliga förbättringar för de anställda på Ryanair.
Michael O'Leary är känd för sin fackfientlighet. Varför denna omvändning?
– Jag tror det är flera saker. Det har ju varit en del konflikter i flera andra europeiska länder och även på pilotsidan i Sverige och det är klart att inställda flyg pressar flygbolaget, säger Lise Iderström.
– Men sedan har säkert också den EU-dom som kom mot Ryanair 2017 spelat roll. I den slogs fast att irländsk domstol inte ska avgöra de tvister flygbolaget hamnar i. Sedan har också EU-kommissionen pressat på Ryanair och förklarat att nationell lagstiftning och inte irländsk ska gälla där flygbolaget har sina baser. Det har varit ytterligare en press som jag tror har varit minst lika viktig för att flygbolaget har börjat öppna upp för förhandlingar.
Ryanair har 120 anställda på Skavsta och Landvetter som skulle kunna omfattas av kollektivavtal mellan Unionen och Ryanair. Runt 65 procent av dessa är anställda av flygbolagets egna två bemanningsföretag.
Flygexperten Jan Ohlsson tror även att Brexit är en anledning till att Ryanair har börjat samarbeta med facken.
När Storbritannien lämnar EU väntas flygtrafiken till och från landet minska.
– Brexit blir farligt för Ryanair. Flygbolaget har ett desperat behov av att få in foten i kontinentala Europa. De har redan köpt ett bolag i Europa och inlett tätt samarbete med andra, säger Jan Ohlsson.
– Den arroganta stilen mot fackföreningar och personalpolitiken är mer gångbar i Storbritannien och på Irland än i kontinentala Europa. För att inte riskera omfattande personalkonflikter ute i Europa måste de anpassa sig till övriga flygbolags arbetsvillkor.
Trots att Ryanair har träffat överenskommelser med fackförbund i flera länder är personalpolitiken fortfarande densamma, påpekar han.
– Kabinpersonalen får till exempel inga matpauser och de får själva betala för sina uniformer och transport från hotellet till flygplatsen. Och många är rädda. Att besättningen inte vågade agera när en man utsatte en äldre svart kvinna för ett rasistiskt påhopp berodde nog på att de var rädda för att få sparken.
Förra veckan kom Unionen och Almega överens om ett nytt kollektivavtal för callcenterbranschen. Avtalet ger 5,5 procents löneökningar på två år och en dags arbetstidsförkortning per år. Deltidsanställda får övertidsersättning när de jobbar mer än sin ordinarie tid.
Arbetstidsförkortningen är värd 0,5 procent. Det betyder att lönerna hade kunnat höjas mer om Unionen hade avstått kravet på kortare arbetstid. När Kollega gjorde en rundringning bland Unionenklubbar tidigare under hösten tyckte facken på Transcom i Örebro och Eskilstuna att högre lön var viktigare än kortare arbetstid.
– Alla låginkomsttagare, i alla fall i den här branschen, hade hellre tagit 0,5 procent lönelyft än en extra ledig dag eftersom det leder till mer ekonomisk stabilitet, sa Björn Axelsson, klubbordförande i Eskilstuna.
Men enligt Max Wivhagen är kortare arbetstid en väldigt viktig fråga för Unionens medlemmar.
– Med tanke på att all tid räknas så arbetar våra medlemmar konstant under arbetsdagen, förutom på kollektivavtalade raster och pauser. Det finns ofta inget utrymme att ta det lite lugnt på jobbet som det finns på många andra avtalsområden.
Tidigare avtal gav storhelgsersättning för den som jobbade under pingsthelgen. Den ersättningen är nu borta.
– Annandag pingst är ingen röd dag längre så det är rimligt att storhelgsersättning vid arbete inte ska gälla då. Samtidigt kunde vi inte gå med på att sänka avtalets värde. Vi kom överens om en höjning av ersättningen för de kvarvarande storhelgerna. Höjningen blev tio kronor extra per timme, säger Max Wivhagen.
Arbetsgivare får också möjlighet att införa delade pass. Det innebär att en anställd först kan arbeta ett morgonpass, ha ett uppehåll på några timmar och sedan jobba ett kvällspass. Tidigare fanns en spärr som innebar att en anställd som längst kunde ha 90 minuters uppehåll mellan två pass.
– Årets uppgörelse ger möjligheten att ingå överenskommelse om längre uppehåll mellan passen för den som vill men ingen får tvingas till en sådan överenskommelse, säger Max Wivhagen.
Arbetsgivaren ska dessutom meddela klubben att sådan överenskommelse har ingåtts – och får inte villkora den fortsatta anställningen med att någon måste ingå en sådan överenskommelse. Arbetsgivaren kan inte heller villkora nyanställningar med krav på delade pass.
– Om arbetsgivaren ändå skulle göra det behöver individen bara kontakta sin lokala klubb eller Unionen regionalt om det inte finns klubb. Arbetsgivaren riskerar då att förlora möjligheten att ingå den typen av överenskommelse på arbetsplatsen, säger Max Wivhagen.
Individen kan dessutom säga upp sin överenskommelse med arbetsgivaren utan att anställningsavtalet eller sysselsättningsgraden påverkas.
I dag, den 27 oktober, är det två år sedan Tesla-strejken bröt ut.
Sedan dess har Unionen och flera andra fackförbund vidtagit en rad sympatiåtgärder för att få TM Sweden, som Teslas bolag i Sverige heter, att teckna kollektivavtal.
De senaste veckorna har ett tiotal sådana konfliktåtgärder tillkommit. En av stridsåtgärderna kommer från Unionen, som nu har blockader på sammanlagt sex olika företag (se faktaruta nedan).
Ett av företagen som befunnit sig i en blockad under ett års tid är J&B Maskinteknik.
Den 19 november i fjol stoppades arbetet med all service av utrustning i Teslas verkstäder, som fordonslyftar och däckmaskiner. Då hade det bara gått några månader sedan J&B Maskinteknik tecknat ett nytt serviceavtal med just Tesla.
– Vi står inte och faller med Tesla som kund, men det är klart att vi har förlorat mycket pengar på den här konflikten. Men det har inte lett till några besparingsåtgärder eller liknande, säger Zika Petrovic, ordförande i Unionenklubben på företaget.
Själv tror han inte att Teslas verksamhet har ”påverkats nämnvärt”.
– Det har kanske blivit lite bökigare för dem men jag vet att de har hittat sätt att kringgå det, som att anlita enmansfirmor för att serva och laga våra lyftar. När det gäller vår utrustning som är mer tekniskt avancerad är det lätt att flyga in en expert från Tyskland. Ska det hända något i den här frågan måste vi få med de europeiska facken.
Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, säger att han inte förvånas, och att motparten är ett bolag med starkt ideologiskt motstånd och väldiga ekonomiska resurser.
– Åtgärderna har ingen omedelbar effekt, som att verksamheten stoppas här och nu. Men de gör det besvärligare. TM Sweden tappar viss effektivitet och de bidrar till ökade kostnader. Det är sådant tryck som leder till att bolag kommer in i kollektivavtalssystemet.
Zika Petrovic, klubbordförande på J&B Maskinteknik, säger att reaktionerna på arbetsplatsen varit blandande.
– Alla tycker inte om Unionen. Men på det stora hela vill medlemmarna värna den svenska modellen som vi är anslutna till. Det är beklagligt att den här konflikten inte kunnat lösas på annat sätt.
Martin Wästfelt är medveten om att alla medlemmar inte är glada i sympatiåtgärder på den egna arbetsplatsen. Eller sympatiåtgärder överhuvudtaget på företag som har kollektivavtal.
– I grund och botten har vi ett starkt stöd för att stå upp för det här. Vi har goda exempel som Klarna, där vi har fått in stora företag som varit kraftiga motståndare i systemet. Det är ett enträget jobb, men förbaskat viktigt för att vår modell ska fungera.
– Alternativet är ju lagstiftning, då är det här mycket mer pragmatiskt för en väl fungerande arbetsmarknad.
Martin Wästfelt tror att TM Sweden kommer att teckna ett kollektivavtal.
– Det finns alltid ett pris för hur mycket det är värt om man vill bedriva verksamhet i Sverige. Och tumskruvarna dras åt, hårdare och hårdare.
En sympatiåtgärd är när ett fackförbund stöttar det fack som ”egentligen” strejkar, som i det här fallet för att IF Metall ska få till ett kollektivavtal med TM Sweden.
Det är en stridsåtgärd fack får ta till, även när det råder så kallad fredsplikt, trots att det redan finns kollektivavtal hos andra arbetsgivare.