Nu är frågan om flexpension för de anställda på tjänsteföretagen på väg mot sin lösning. Den innebär att alla Almegaföretagen omfattas men att de anställda får möjlighet att välja lön framför pensionsavsättning. Men fortfarande återstår en hel del arbete innan överenskommelsen är i hamn.
Flexpensionen, som ger anställda som närmar sig pensionsåldern möjlighet att gå ned i arbetstid, finns sedan tidigare på alla Unionens avtalsområden utom med tjänsteföretagens arbetsgivarorganisation Almega. I våras var det nära en konflikt om denna fråga. Den stoppades dock i sista stund av Arbetsdomstolen.
– Flexpensionsfrågan har under en längre tid varit en konfliktfråga som har lett till många låsningar. Det här är ett viktigt steg på vägen mot lösning. Båda parter kan känna sig som vinnare, säger Martin Linder, Unionens ordförande.
– Alla arbetsgivare har skyldighet att göra en avsättning till flexpensionen, men individen kan under vissa givna förutsättningar säga att jag har tänkt igenom detta, jag förstår vad det innebär och jag gör ett aktivt val att jag inte vill ha flexpensionavsättningen utan väljer själv att ha det som lön i stället.
Anna Karin Hatt, Almegas vd, kallar överenskommelsen unik.
– Vi har haft stor respekt för varandras perspektiv. Det viktiga för oss har varit att hitta en helhetslösning som är bra för våra medlemsföretag. Lyckas vi gå i mål har vi lyckats lösa ett antal frågor som sett svåra ut länge.
Än så länge är det en bit kvar. Principöverenskommelsen mellan Unionen, Sveriges Ingenjörer och Almega innehåller åtta punkter.
För att flexpensionen ska bli av krävs att parterna kommer överens på samtliga områden. På fyra, bland annat vad gäller flexpensionen, finns redan färdiga förslag. De fyra återstående områdena har arbetsgrupper börjat arbeta med.
Martin Linder vill inte peka på några särskilda områden där facket fått vika ned sig.
– För att vi ska hitta en förhandlingslösning måste vi jobba med många olika frågor för att få en så bra helhet som möjligt.
Senast den 15 december ska arbetsgrupperna vara färdiga, enligt tidsplanen. Den tvist om flexpensionen som ligger i Arbetsdomstolen har begärts vilande så länge. 31 mars 2018 ska det utvärderas hur överenskommelsen fungerat i praktiken.
Unionen stämmer Folkuniversitet efter att 18 medlemmar som jobbar som coacher och yrkesvägledare omfattats av Sveriges Lärares kollektivavtal för cirkelledare. Ett brott mot avtalet, menar Unionen, som vill att Arbetsdomstolen reder ut vad som gäller.
Folkuniversitetet har kollektivavtal med både fackförbunden Unionen och Sveriges Lärare. Sedan en längre tid tillbaka har 18 Unionenmedlemmar – i stället för att omfattas av sitt fackförbunds kollektivavtal – gått på lärarnas cirkelledaravtal.
– Vi menar att det är fel att arbetsgivaren har tillämpat Sveriges Lärares avtal och att det i stället är vårt kollektivavtal inom civilsamhället som ska tillämpas, säger Carl Siljehamre, en av två förbundsjurister på Unionen som driver målet i AD.
Vill inte kommentera
Enligt Siljehamre menar Folkuniversitet å sin sida att Cirkelledaravtalet visst kan tillämpas även på coacher och yrkesvägledare och att man inte gjort sig skyldig till kollektivavtalsbrott.
Unionen kräver att Folkuniversitetet både ska betala skadestånd på 100 000 kronor till förbundet för brott mot kollektivavtalet och skadestånd till de 18 medlemmarna på 40 000 kronor vardera. Medlemmarna har, enligt Unionen, inte förlorat någon lön, däremot har de bland annat gått miste om pensionsinbetalningar till deltidspension på 1,2 procent.
Kollega har sökt Folkuniversitetet för en kommentar som hänvisat vidare till sin arbetsgivarorganisation Fremia. Fremia vill i sin tur inte lämna någon kommentar med hänvisning till att de ännu inte kommit med svaromål i ärendet.
Gränsdragning
På arbetsplatser där det jobbar flera yrkesgrupper finns i vissa fall gränsdragningar mellan facken för att det ska bli tydligt vilket fackförbund en anställd kan vara medlem i och vilket kollektivavtal som ska gälla. En sådan gränsdragning finns till exempel mellan Unionen och IF Metall för tjänstemän respektive arbetare.
Mellan Unionen och Sveriges Lärare finns inget sådant på förhand bindande gränsdragningsavtal.
Folkuniversitetet
Folkuniversitetet är ett studieförbund som bedriver folkbildning och vuxenutbildning på ett 100-tal orter i Sverige och utomlands.
Spotify avslutar förhandlingen om kollektivavtal med Unionen och två andra fackförbund. Det är oklart hur facken kommer att agera nu, men har möjlighet att ta ut medlemmarna i strejk.
I början av maj inleddes förhandlingarna om kollektivavtal på Spotify. På ena sidan av förhandlingsbordet satt fackförbunden Unionen, Akavia och Sveriges Ingenjörer och på andra sidan arbetsgivarna på Spotify. Parterna stod långt ifrån varandra: under våren hade både fackförbunden och arbetsgivaren kampanjat för sina ståndpunkter utanför Spotifys kontor i Stockholm.
Nu väljer Spotify att lämna förhandlingen, något som Breakit var först med att rapportera. Martin Wästfelt är Unionens förhandlingschef och skriver i ett mejl till Kollega att facken hade önskat fortsatt dialog.
”Det är beklagligt att arbetsgivarna på Spotify väljer att frånträda förhandlingen om kollektivavtal. Vår uppfattning är att vi ännu bara diskuterat kollektivavtalsfrågan brett och ytligt och att det finns betydligt mer att prata om inom ramarna för förhandling och det är en dialog vi gärna hade fortsatt ha med företaget”, skriver han.
Möjlighet att strejka
Vad som händer nu är oklart. Fackförbund har möjlighet att ta ut medlemmar i strejk för att få till ett kollektivavtal. Martin Wästfelt skriver att de ”behöver analysera vad det här oönskade läget innebär och fatta beslut om vägen framåt i syfte att säkerställa medarbetarnas villkor och intressen.”
Birgitta Nyström, professor i arbetsrätt vid Lunds universitet, sa i maj till Kollega att hon tror att Spotify till slut kommer att teckna kollektivavtal.
– Ja, jag tror faktiskt det. Grundat på deras sunda förnuft, när de ser vad de riskerar och vad de kan vinna. Men jag tror att det kommer att läggas ett varsel, sa hon.
Kollega söker Spotify för en kommentar. Till Breakit skriver en talesperson för företaget att de gjort bedömningen att ett kollektivavtal inte skulle ge något väsentligt mervärde för de anställda.
"Samtidigt som vi hyser stor respekt för kollektivavtal och den svenska modellen är våra anställningsvillkor och förmåner redan lika bra eller bättre än vad som föreskrivs i ett kollektivavtal och vår plan kvarstår att fortsätta erbjuda våra anställda förstklassiga löner och förmåner", skriver talespersonen.