Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Avskedad för illojalitet efter coronamiss

Kvinnan hjälpte till att starta upp kliniker för coronatester när hon blev avskedad för illojalitet. Arbetsgivaren anser bland annat att hon som verksamhetschef borde ha kontrollerat en läkare som skickade ut felaktiga testresultat.
Lina Björk Publicerad
Johan Nilsson/TT
Arbetsgivaren menar att kvinnan bär skulden för att en läkare på företaget skickade fel resultat till personer som testat positivt för covid-19. Johan Nilsson/TT

Behovet av att testa sig för coronasmitta gjorde att flera företag startade upp i pandemins spår. Det nystartade företaget erbjöd PCR-tester i både Stockholm, Göteborg och Malmö, samt på Arlanda för dem som behöver ett reseintyg.

Här jobbade Unionenmedlemmen med att utveckla de olika klinikerna, rekrytera undersköterskor, schemalägga de anställda och vara del av den dagliga driften.

Anklagas för illojalitet

I början av sommaren blev kvinnan inkallad i ett rum av en delägare och bolagets vd som meddelade att hon var avskedad. Anledningen var enligt arbetsgivaren att hon skulle ha agerat illojalt mot företaget.

– Arbetsgivaren har varit väldigt svepande till skälen för avskedandet men grunden ska ha varit en form av arbetsvägran, något hon tillbakavisar helt då det inte ligger någon sanning i det, säger Ulf Åkesson, förbundsjurist på Unionen, som företräder kvinnan.

Läs mer: Miljonskadestånd för illojal chef

I bolagets svaromål till tingsrätten anklagar man bland annat kvinnan för att, i en privat chattgrupp, ha uppmanat anställda att sjukskriva sig och inte komma till jobbet. Företaget anser också att hon som verksamhetschef bär en del av skulden till att en läkare på företaget skickade ut fel resultat till personer som testat positivt för covid-19. Något som senare IVO-anmäldes.

Läs mer: Sjuk på jobbet kan leda till uppsägning

Efter att kvinnan fick beskedet blev hon arbetsbefriad och tanken var att företaget skulle hålla en överläggning med hennes fackförbund Unionen, men någon sådan blev inte av. Unionen stämmer nu hälsoföretaget på sammanlagt 150 000 kronor i skadestånd för kvinnans avsked.

Kollega har varit i kontakt med hälsoföretaget som inte vill kommentera tvisten innan rättegången har startat. 

    AVSKED ELLER UPPSÄGNING?

    Avsked: Om du blir avskedad av din arbetsgivare innebär det att anställningen upphör omedelbart och utan uppsägningstid eller uppsägningslön. Det innebär också att du gjort något så grovt och allvarligt att arbestgivaren inte kan ha kvar dig som anställd. Grund för avsked kan vara att du stulit saker från din arbetsgivare, hotat eller slagit någon på arbetsplatsen eller varit frånvarande utan rimligt skäl.

    Uppsagd av personliga skäl: Att bli uppsagd av personliga skäl är också allvarligt men innebär inte att du måste gå på dagen. Har du samarbetsproblem, svårt att prestera eller saknar rätt kompetens för det jobb du ska utföra, måste arbetsgivaren först fundera på om det går att omplacera dig till en annan enhet eller syssla. Fungerar inte det kan du hänga löst, men har då en uppsägningstid, som varierar beroende av hur länge du varit anställd.

    Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

    Bläddra i senaste numret av Kollega

    Till Kollegas e-tidning

    Bläddra i senaste Chef & Karriär

    Till Chef & Karriärs e-tidning
    Arbetsrätt

    Skapade succémusik för miljoner – arbetsgivaren tog pengarna

    Mannen skapade musik åt sin arbetsgivare på sin fritid. Den streamades över 100 miljoner gånger och drog in miljoner. Själv fick han inte en krona. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen.
    Ola Rennstam Publicerad 8 juni 2026, kl 09:30
    Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

    Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

    Oväntad supersuccé

    På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

    Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

    Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

    Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

    Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

    Unionen: Avtalet är oskäligt

    Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

    – Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

     

    ”Intäkterna bör delas lika”

    Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

    – Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

    Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
    – Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

    Domen i AD kan få stor betydelse

    Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

    Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

    – Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

    Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

    Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

    Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

    Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

    Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.