Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Avmattad tillväxt i fordonsindustrin

Goda tider för tjänstesektorn – sämre för byggbolagen och fordonsindustrin. Det visar Unionens konjunkturprognos för 2019.
Publicerad
Colourbox och Volvo Cars
Enligt Unionens prognos går fordonsindustrin mot sämre tider 2019. Colourbox och Volvo Cars

Svensk ekonomi är stark med investeringar på rekordnivåer. Dessutom är optimismen på landets företag god och sysselsättningen växer. Det visar den konjunkturprognos för nästa år som Unionen har gjort.

Men det finns också en hel del orosmoln. Ett sådant är det minskande bostadsbyggandet. Enligt prognosen minskar byggandet med 15 procent nästa år och i sämsta fall kan det dra Sverige in i en lågkonjunktur. Anledningen är att byggsektorn är en viktig marknad för industrin.

– Om efterfrågan från omvärlden viker samtidigt som byggandet i Sverige minskar kraftigt så utsätts delar av svensk industri för en tuff situation, säger Katarina Lundahl, Unionens chefsekonom.

Även fordonsindustrin går mot sämre tider. Branschen räknar med minskad försäljning och orderingången har bromsat in rejält. För första gången på tre år tror landets Unionenklubbar att antalet anställda inte kommer att öka.

Men på Volvo AB har Stefan Nordqvist, ordförande i Unionenklubben, ännu inte märkt av någon nedgång.

– Det har länge talats om att efter uppgång kommer nedgång, men vi har inte riktigt märkt av det ännu. Orderingången ser bra ut och rapporterna vi får från företaget säger att det går bra. Det gäller även nyanställningar. Inom till exempel produktutveckling står vi inför ett stort teknikskifte och behöver nyanställa rätt många personer, säger han.

Inte heller på Volvo Personvagnar har orderingången minskat.

– Vår verksamhet går fortfarande väldigt bra. Vi ser inga tecken på en inbromsning. Vi säljer allt som vi producerar, säger Jörgen Olsson, Unionens klubbordförande.

Lastbilstillverkaren Scania har redan i år märkt av en minskad orderingång, jämfört med 2017. Trots det ser det närmaste halvåret bra ut, enligt Mari Carlquist, klubbordförande i Södertälje.

– Men vi borde ha ett bättre resultat med tanke på de investeringar vi har gjort och det läge vi har, säger hon.

De branscher det går bäst för i Sverige finns inom den kunskapsintensiva tjänstesektorn. De har skruvat upp sina förväntningar inför framtiden, enligt konjunkturprognosen.

Text: David Österberg, Kamilla Kvarntorp och Ola Rennstam

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben

Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Ola Rennstam Publicerad 11 april 2025, kl 12:38
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT

Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.

Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.

Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk

Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.

”Effekterna begränsade i Sverige"

Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig:  Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.

Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.

Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?

Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.

Konkurser kan öka

Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?

Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.

Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen? 

Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.

Unionen: ”Regeringen måste agera”

Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.

Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det i värsta fall kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.

*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.