Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Vi ligger inte på latsidan
Nästan 75 procent av alla heltidsarbetande svenskar jobbar 8 timmar om dagen eller mer. I Norge är det bara 36 procent som gör det.
Betyder det att norrmännen är effektivare? Eller att vi helt enkelt jobbar hårdare?
Betyder det att norrmännen är effektivare? Eller att vi helt enkelt jobbar hårdare?
Den genomsnittliga norrmannen arbetar 2,5 timmar mindre per vecka än den genomsnittlige svensken. Uträknat på ett år betyder det att svenskarna jobbar 15 arbetsdagar mer (baserat på 47 arbetsveckor per år). Vilka är flitigast, vi eller våra grannar?
Tolkningen av resultatet är givetvis fri, menar Klas Bengtsson, vd på bemanningsföretaget Peak-IT som låtit göra undersökningen:
- Utan att på något sätt såga den norska arbetsmodellen, så har jag svårt att se hur vi svenskar skulle klara av vår arbetsbörda om vi jobbade tre arbetsveckor mindre per år.
10 timmar om dagen
I Sverige jobbar en av tio mer än 10 timmar om dagen. Andelen män som gör det är dubbelt så stor som andelen kvinnor.
8 procent av de högskoleutbildade jobbar mer än tio timmar per dag. Dubbelt så många har långa dagar bland dem med enbart grundskoleutbildning.
Även geografiskt skiljer vi oss åt. Smålänningarna har längst arbetsdagar, norrlänningarna kortast. Men i intervallet 8-9 timmar hittar vi färre smålänningar än någon annanstans i Sverige.
När det gäller privat sektor är det inom handel och kontor som man i minst utsträckning jobbar långa dagar (3 procent). Vanligast är det inom hälsovård, sjukvård eller socialt arbete (23 procent). 6 procent av IT-folket jobbar mer än 10 timmar om dagen.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
